Hanna Hodacs

Universitetslektor vid Institutionen för idéhistoria

E-post:: hanna.hodacs@idehist.uu.se
Besöksadress:: Engelska parken, Thunbergsvägen 3P
Postadress:: Box 629
751 26 UPPSALA

Ladda ned kontaktuppgifter för Hanna Hodacs vid Institutionen för idéhistoria

CV:: Ladda ned CV
ORCID:: 0000-0001-7334-6449

Kort presentation

Jag disputerade 2003 vid Uppsala universitet, och har sedan dess arbetat vid Warwick University, University of Birmingham och Högskolan Dalarna (bland annat). Sedan 2021 är jag åter i Uppsala, numera som lektor i idéhistoria. Jag forskar om slaveri och arv, naturalhistoria, globalisering, ostindisk handel och konsumtion av exotiska varor och substitut för dessa under tidigmodern tid.

Biografi

Jag är sedan 2021 anställd som lektor vid Institutionen för idéhistoria vid Uppsala Universitet. Innan dess (från 2016 och framåt) var jag lektor i historia vid Högskolan Dalarna. Parallellt och dessförinnan har jag varit verksam vid flera olika forskningsprojekt vid universitet i Sverige och Storbritannien, inklusive University of Warwick.

Jag har erhållit forskningsmedel för tre större projekt där jag varit P1.

“Slavery as legacy - tracing lineage, heirs and fortunes from British Guyana to Sweden in the long nineteenth century, funded by the Swedish Research Council (Vetenskapsrådet), 2025-2028.
“Nordic naturalists as fashionistas – interpreting taste and substituting global goods with local in the long 18th century”, funded by the Swedish Research Council (Vetenskapsrådet), 2020-2024.
“Social Mobility and the Mobility of Science – Swedish naturalists in London 1760-1810”, funded by the Swedish Research Council (Vetenskapsrådet), 2011-2015.

Jag har också arbetat som forskare vid tre större projekt:

“Intoxicating Spaces. The Impact of New Intoxicants on Urban Spaces in Europe, 1600-1850”, Stockholm University, Dept. of History, 2019-21, (partime 20%). Funded by HERA (Humanities in the European Research Area) Stockholm University.
“Trading Eurasia – Europe’s Asian Centuries 1600-1830 (devised and led by Professor Maxine Berg, funded by the European Research Council), University of Warwick, Centre for Global History and Culture, Department of History, (2010-2014).
“Teaching and Learning in the Name of Science – a Study of Carolus Linnaeus and His Students”, based at the Dept. of History, University of Uppsala, led by Åsa Karlsson, funded by the Swedish Research Council/Vetenskapsrådet (2003-05).

Forskning

Pågående forskning

Nedan är är en beskrivning av mitt senaste forskningsprojekt, dess utgångspunkter och huvudfrågeställningar:

Slavery as legacy – tracing lineages, heirs, and fortunes between British Guyana and Sweden in the long-nineteenth century

Purpose, aim, and questions:

This project explores new ways to write a history of Atlantic slavery in the long-nineteenth century by turning to the many legacies linked to the Swedish slaveowner Jonas Filéen (1745-1822). At the time of his death Filéen owned three plantations and over 900 enslaved people in Demerara, (Guyana today) at an estimated value of £300,000. Largely forgotten today, the inheritance held the early-nineteenth century Swedish public spellbound. Newspapers reported on the case. Jonas Love Almqvist, one of Sweden’s most prolific authors, incorporated it into his novel The Emerald Bride (Smaragdbruden, 1845), in which he also linked the origins of Filéen’s fortune to the lost legacy of the Lambert family. Their ancestor, Jonas Lambert, had perished in the 1730s somewhere in the Dutch Atlantic Empire. Inspired by the novel, Lambert’s relatives took to court to retrieve what they believed was an enormous inheritance. Meanwhile, government ministers were tasked with recouping Filéen’s fortunes on behalf of the main heir, something which involved negotiating various colonial succession laws and authorities. In return, roughly a quarter of the inheritance was endowed to the Swedish public and put to use in credit schemes, and also to fund hospitals, pensions, and university stipends. These aims reflect the nature of parliamentary discussions at the time, concerned with the lack of credit and the need for public investment. They also corresponded to the liberal vision of the hero/heir in The Emerald Bride, who invests his colonial fortunes in Swedish railways and female education. Forgotten too, and more hidden in documents archived in connection to the Filéen court cases, are references to Filéen’s child(ren), including the son who, at the age of five, was sent to Bolton/Manchester in England to receive an education, and his enslaved mother Brandina. Her significance can be further sensed in Filéen’s will; in it, he frees her and transfers the ownership of two young female slaves, Lovisa and Hanna, to her. They were likely Brandina’s daughters, and perhaps Filéen’s.

The project examines the various meanings of the term legacy, encompassing norms and practices associated with inheritance, acts of endowment, and explanations of change and the framing of narratives. The aim is to investigate how these elements can be employed in a study of Atlantic slavery in the long-nineteenth century, within the context of a global history that connects Sweden to Demerara. The project draws upon the Filéen case to address the following questions:

1. On which basis were rights to inherit formulated, claimed, denied, or approved as the process of administering and transferring Filéen’s legacy from Demerara to Sweden, via London, evolved?

2. Where did the donations end up once enslaved people and plantations were converted into cash and endowed to the Swedish state, and how can we understand the impact they had on the receiving institutions and their clients?

3. How did Filéen’s inheritance shape notions of the Atlantic colonial world, and the opportunities arising from using capital raised there for public investments in nineteenth-century Sweden?

Tidigare forskning:

Globaliseringsprocesser med skandinavisk anknytning har stått i förgrunden i mycket av min forskning.

Inom projektet: “Nordic naturalists as fashionistas – interpreting taste and substituting global goods with local in the long 18th century” kom jag att fokusera på kaffe och te substitut i 1700-talets Sverige. Det mest representativa resultatet från det forskningsprojektet är artikeln: Substituting Coffee and Tea in the Eighteenth Century: A Rural and Material History with Global Implications”, Journal of Global History, 2023.

I mina bidrag till projektet ”Intoxicating Spaces. The Impact of New Intoxicants on Urban Spaces in Europe 1600-1850, studerade jag kaffeförbuden i Stockholm under 1790- och början på 1800-talet (tillsammans med Anna Knutsson). Tillsammans skrev vi artikeln “When coffee was banned: strategies of labour and leisure among Stockholm’s poor women, 1794–1796 and 1799–1802”. Scandinavian Economic History Review, (2023).

En stor del av min tidigare forskning har kommit att handla om ostindisk handel. Min monografi Silk and Tea in the North – Scandinavian Trade and the Market for Asian Goods in Eighteenth Century Europe (Palgrave, 2016) och berör den skandinaviska ostindiska handeln under 1700-talet. Färger på tyger och smaker på te står i förgrunden och bidrar till att förklara både handeln i Kina och konsumtionen i Europa.

Boken är resultatet av projektet Europe´s Asian Centuries: Trading Eurasia 1600-1830 (University of Warwick, Centre for Global History and Culture), lett av professor Maxine Berg. Mer om den europeiska tehandel i Kanton kan du också läsa i samlingsvolymen Goods from the East, 1600-1800. Trading Eurasia, red. Maxine Berg, Felicia Gottmann, Hanna Hodacs & Chris Nierstrasz (Palgrave 2015). Olika grupper, inklusive familjer kom att bli förmögna på illegala och legala sätt. I temanumret ”Crossing Companies”, i Journal of World History 2020) diskuterar jag hur flera generationer av den skotska familjen Irvine på olika sätt tjänade pengar på att det svenska ostindiska kompaniet

Jag har också studerat Carl von Linné och hans studenter i olika sammanhang. Nu senast har jag och Linda Andersson Burnett skrivit flera texter tillsammans om Lars Montin och has resa till Sápmi 1749. I en artikel skriven tillsammans med Staffan Müller-Wille jämför vi Linné och Montin’s reseberättelser och hur deras beskrivningar av samer fångar olika sätt att förstå historien (Writing history into the economy of nature: Carl Linnaeus (1707–1778) and Lars Montin (1723–1783) on the Reindeer Warble Fly (Hypoderma tarandi L.)

Jag har också forskat om handeln med naturalhistoriska samlingar på 1700-talet, något som jag skrivit om i kapitlet ”The Price of Linnaean Natural History: Materiality, Commerce and Change” (i Linnaeus, Natural History and the Circulation of Knowledge, red. Hanna Hodacs, Kenneth Nyberg och Stéphane Van Damme (Oxford University Studies in the Enlightenment, 2018). Arbetet med kapitlet byggde på forskning vilken jag bedrev inom projetet “Social Mobility and the Mobility of Science – Swedish naturalists in London 1760-1810.

Jag har också studerat naturalhistoriskt resande och karriärvägar i Sverige under 1700-talet, bland annat i boken Naturalhistoria på resande fot. Om forska, undervisa och göra karriär i 1700-talets Sverige (Nordic Academic Press, 2007) som jag skrev tillsammans med Kenneth Nyberg. Den var resultatet av VR projektet “Teaching and Learning in the Name of Science – a Study of Carolus Linnaeus and His Students”.

Som doktorand höll jag på med något helt annat dock. Min avhandling behandlade relationerna mellan Sverige och Storbritannien (Converging world views: the European expansion and early-nineteenth-century Anglo-Swedish contacts, Studia Historica Upsaliensia). Nedladdningsbar från denna länk.

Handledningsexpertis

Jag handleder gärna studenter som är intresserade av 1800-talets Atlantiska värld, naturalhistoria, resande och samlande, tidigmodern handel gärna med fokus på materiell historia.

Media

Nedan är några länkar till inspelade filmade föredrag och poddar där jag varit med.

Bildningspodden om Ostindiska kompaniet

Du kan också lyssna på mig när jag pratar ostindisk handel på Bildningspodden tillsammans med Leos Müller.

https://anekdot.se/bildningspoddavsnitt/26-ostindiska-kompaniet/

Forskningspresentation vid What's your poison - seminar series

Forskningspresenation

https://www.crowdcast.io/e/clandestine-coffee-and-a/

När kaffe var det mest förbjudna - om förbuden, staden och moralen

Ett samtal med historikerna Karin Sennefelt, idéhistorikern Hanna Hodacs och historiken Johan Edman. Samtalet modereras av författaren och journalisten Gabriella Ahlström.

https://suplay.screen9.tv/media/pwzxYG8PKwdv2xahj0vC0w/nar-kaffet-var-det-mest-forbjudna-om-forbuden-staden-och-moralen