Så kan framtidens energibehov förutses
Lukas Dahlström är nybliven doktor vid Institutionen för samhällsbyggnad och industriell teknik. Foto: Daniel Olsson
När Lukas Dahlström återvände till Gotland för att börja sin doktorandutbildning inom forskarskolan GRASS var det som att sluta en cirkel. Han växte upp på ön och har länge varit intresserad av naturvetenskap och hållbar utveckling. Därför kändes möjligheten helt rätt i tiden.
– Som gotlänning känns det extra spännande att studera hållbarhetsfrågor för just Gotland. Jag kanske har både mer insikt i hur förhållandena ser ut på ön, men också bryr mig lite extra om framtiden för just Gotland, säger Lukas Dahlström.
Forskningen handlar om att uppskatta och simulera energibehov i byggnader på en större geografisk nivå. Målet är att ge kommuner, myndigheter och forskare mer träffsäkra modeller för hur energin används och hur användningen kan förändras.
– Min forskning handlar framför allt om hur mycket energi vi använder. Den enskilt största posten är uppvärmning av byggnader, säger Lukas Dahlström. Det finns mycket utrymme där för att minska energiåtgången.
Gotland som fallstudie
Lukas använder enbart öppna data, till exempel kartor, laserdata och energideklarationer, och har utvecklat en metod som går att anpassa till många olika områden. De stora datamängderna innebär också praktiska utmaningar.
– Man måste verkligen gå igenom väldigt mycket data först. Ofta har data inte hög kvalitet från början, så man får skriva script för att sortera ut allt som inte stämmer.
Visualisering av simuleringsberäkningar för delar av Visby. Den visar var det är möjligt att genomföra energibesparande lösningar.
Gotland fungerar dessutom som en tydlig fallstudie. Som ö och egen region har den klara geografiska gränser, vilket gör det enklare att samla in och jämföra statistik.
– Det blir väldigt lätt att jämföra. Det är mycket svårare i till exempel Uppsala, där gränsen för staden inte är tydlig på samma sätt som en ö.
Ett konkret exempel på hur modellen kan användas är när kommuner vill testa framtida scenarier.
– Säg att en kommun vill införa en ny policy eller etablera en ny industri. Då kan de se hur energianvändningen faktiskt påverkas och vilka mönster som uppstår över olika säsonger.
Kulturhistoriska byggnader kan energieffektiviseras
I ett delprojekt har Lukas Dahlström simulerat hur kulturhistoriska byggnader kan energieffektiviseras med minimal risk att förstöra deras kulturvärden. Resultaten visar hur åtgärder kan balansera bevarande och energibesparing och hur olika val påverkar framtida behov.
Forskarutbildningen inom GRASS har också gett viktiga tvärvetenskapliga perspektiv.
– Det är väldigt kul att vara en grupp doktorander som håller på med hållbar utveckling på olika sätt. Man diskuterar mycket perspektiv och synsätt, inte bara detaljer och programmering.
Nästa steg är att göra modellerna ännu mer verklighetstrogna. Visionen är tydlig: att ge samhället verktyg som hjälper till med beslut om energi och hållbarhet.
– I den bästa av världar kan man förutse hur energianvändningen kommer att se ut och välja de åtgärder som gör störst skillnad.
Daniel Olsson
Ny avhandling
Lukas Dahlström: Building Sustainability in Regional Energy Transition: Large-Scale Energy Demand Modelling Considering Socio-Economic Factors and Heritage Values.