Allmän och biofysikalisk kemi
Kursplan, Grundnivå, 3FC001
Kursen är avvecklad.
- Kod
- 3FC001
- Utbildningsnivå
- Grundnivå
- Huvudområde(n) med fördjupning
- Farmaceutisk biovetenskap G1N, Farmaceutisk kemi G1N, Kemi G1N
- Betygsskala
- Väl godkänd (VG), Godkänd (G), Underkänd (U)
- Fastställd av
- Programkommittén för biomedicinarprogrammet, 26 mars 2007
- Ansvarig institution
- Institutionen för läkemedelskemi
Behörighetskrav
Standardbehörighet E.1
Mål
De studerande skall efter genomgången kurs besitta sådana kunskaper i allmän och biofysikalisk kemi att de självständigt kan bearbeta fysikalisk-kemiska problem och frågeställningar som berör det biovetenskapliga området.
Studenten förväntas efter genomgången kurs:
- kunna redogöra för elementär kvantmekanik som grund för atomens uppbyggnad och egenskaper
- kunna beskriva olika typer av kemisk bindning och den kemiska bindningens koppling till fysikalisk-kemiska egenskaper samt förutsäga atomers hybridisering och molekylers geometrier
- kunna redogöra för olika typer av intermolekylär växelverkan
- ha grundläggande kännedom om olika typer av molekylspektroskopi
- kunna redogöra för och tillämpa grundläggande termodynamiska principer och begrepp
- kunna beräkna jämviktskoncentrationen, lösligheten och pH i vattenlösningar samt kunna redogöra för extraktion.
- kunna redogöra för kemiska jämvikters betydelse för kvantitativa och kvalitativa analyser och för läkemedlets öde i kroppen
- kunna beskriva grundläggande fysikalisk-kemiska egenskaper för rena vätskor och lösningar
- kunna beskriva grundläggande egenskaper hos makromolekyler (storlek, form och struktur) och metoder för att studera dem
- kunna redogöra för grunderna inom kemisk reaktionskinetik
- ha grundläggande kännedom om grunderna inom yt- och kolloidkemi
Innehåll
Kemisk bindning (elementär kvantmekanik, atomstruktur, kovalent bindning, den kemiska bindningens koppling till fysikalisk-kemiska egenskaper och molekylgeometrier). Intermolekylär växelverkan (elektrostatisk växelverkan, inducerade krafter, dispersionskrafter, vätebindning), struktur och egenskaper hos vatten, hydrofob effekt. Spektroskopi (grundprinciper, IR, UV, fluorescens, NMR). Termodynamik (energiprincipen, inre energi, entalpi, värmekapacitet, entropi, Gibbs fria energi, spontana processer, jämviktskonstantens temperaturberoende). Kemisk jämvikt (syra-bas, löslighets- och fördelningsjämvikter, kopplade jämvikter, jämvikternas betydelse för läkemedels öde i kroppen - upplösning, absorption och transport, användning av kemiska jämvikter för kvantitativa och kvalitativa analyser - titrimetrisk analys och extraktion). Vätskors egenskaper (viskositet, ytspänning, diffusion). Lösningars egenskaper (koncentrationsenheter, partiella molära storheter, termodynamik vid blandning, binära system av flyktiga vätskor, icke-ideala lösningar, kolligativa egenskaper, elektrisk ledningsförmåga, termodynamik för joner i lösning, jonaktivitet, Debye-Hückel teorin). Makromolekyler (struktur hos syntetiska polymerer, proteiner och DNA, proteinstabilitet, ultracentrifugering, elektrofores, NMR, röntgendiffraktion). Kemisk reaktionskinetik (reaktionshastighet, reaktionsordning, konsekutiva reaktioner, reaktionshastigheters temperaturberoende). Yt- och kolloidkemi (kolloidala system, kolloidal stabilitet, ytaktiva ämnen, miceller, bilager, liposomer, cellmembran, membranpotential).
Undervisning
Undervisningen bedrivs i form av föreläsningar, gruppövningar, seminareier, demonstrationer och laborationer.
Laborationerna redovisas muntligt och skriftligt. Särskild vikt läggs vid att stimulera de studerande att självständigt söka information och lösa problem.
Kursdeltagarnas närvaro är obligatorisk vid kursintroduktion, samtliga moment i samband med laborationer, prov samt vid särskilda moment vilka meddelas av kursansvarig lärare i samband med kursintroduktionen.
Examination
För godkänd kurs krävs godkänt resultat på samtliga obligatoriska moment samt godkänt tentamensprov.
För att få delta i tentamensprov skall den studerande ha genomgått kursens samtliga obligatoriska moment med godkänt resultat.
Möjlighet att komplettera icke godkänd laborationskurs kan beredas tidigast vid nästa kurstillfälle och endast i mån av plats.
Studerande som underkänts på tentamensprov har rätt att genomgå tentamensprov ytterligare 4 gånger (= totalt 5 tentamensprov). Om synnerliga skäl finns kan programkommittén medge ytterligare tentamenstillfälle. Som tentamenstillfälle räknas de gånger studenten deltagit i tentamen. Inlämning av s.k. blank skrivning räknas som ett tentamenstillfälle.
Litteraturlista
- Litteraturlista giltig från och med vårterminen 2010, version 2
- Litteraturlista giltig från och med vårterminen 2010, version 1
- Litteraturlista giltig från och med höstterminen 2009, version 2
- Litteraturlista giltig från och med höstterminen 2009, version 1
- Litteraturlista giltig från och med vårterminen 2009
- Litteraturlista giltig från och med höstterminen 2007
- Litteraturlista giltig från och med vårterminen 2005