Allmänt

Kursen ingår i termin två på masterprogrammet i infektionsbiologi.

Behörighetskrav

180 hp inom biologi, (bio-)medicin, bioteknologi, farmaci, farmaceutisk biovetenskap, (farmaceutisk) kemi, medicinsk vetenskap, agronomi, husdjursvetenskap, veterinärmedicin eller utbildning som ger kunskap inom cellbiologi, genetik, (bio)kemi och molekylärbiologi. Dessutom krävs kunskaper i engelska motsvarande Engelska 6. (Med en svensk kandidatexamen uppfylls kravet på engelska.)

Mål

Efter avslutad kurs ska studenten kunna:

• redogöra för struktur, funktion, livscykel samt sjukdomsframkallande förmåga hos de viktigaste parasitära protozoerna, helminterna och leddjuren och patogena svamparna hos djur och människa.
• analysera den kliniska bilden hos de vanligaste humana infektionssjukdomarna ur ett organsystemperspektiv.
• Förklara de molekylära mekanismerna för den inflammatoriska reaktionen och hur de olika ingående komponenterna bidrar till symtom och kliniska bilden vid infektion.
• analysera och diskutera hur man med lämpliga metoder kan diagnosticera infektiösa agens och identifiera möjliga smittvägar samt förklara generella principer för att förebygga och behandla infektioner.
• redogöra för principer och strategier för olika vaccinationsmetoder samt kritiskt värdera för- och nackdelar med dessa.
• självständigt söka, sammanställa, värdera och kritiskt tolka relevant vetenskaplig litteratur och information utifrån en given frågeställning, samt kritiskt analysera metoder och tolka resultat och diskutera dessa såväl muntligt som skriftligt.

Innehåll

Kursen är uppdelad i tre delmoment: Parasitologi, 4 hp, Mykologi, 3 hp, Klinisk Mikrobiologi och Infektionssjukdomar, 8 hp

Delmomenten parasitologi och mykologi behandlar förekomst och klassificering av olika parasiter, inkluderande protozoer, artropoder och helminter, respektive patogena svampar. Patogenernas livscykel, uppbyggnad och biologi diskuteras, men även deras interaktion med värdorganismens immunsystem och metoder att förhindra sjukdom och spridning.

Modulen om Klinisk Mikrobiologi och Infektionssjukdomar utgår från ett organperspektiv för att diskutera de viktigaste virala, bakteriella, svamp- och parasitinfektioner som förekommer inom humanmedicinen. Infektioner i luftvägar, mag-tarmkanal, urinvägar, centrala nervsystemet, hud, mjukdelar, skelett och hjärta-kärl diskuteras. Här behandlas även vårdrelaterade infektioner och infektioner som särskilt drabbar individer med nedsatt immunförsvar. Olika inflammatoriska kaskader diskuteras mer ingående för att ge en fördjupad kunskap om symptombildens koppling till både virulensfaktorer hos mikroorganismer samt till infektionsförsvaret hos människan. Diagnostiska metoder, medicinsk intervention och antimikrobiell terapi kommer att diskuteras från ett kliniskt perspektiv. Grundläggande principer för vaccinologi samt olika vaccinationsstrategier för att förebygga sjukdomar och smittspridning diskuteras. Kursen utgör dessutom en arena för att diskutera etiska regelverk och förhållningssätt inom infektionsmedicin i allmänhet.

Undervisning

Undervisningen ges på engelska och består av föreläsningar, seminarier samt praktiska och teoretiska uppgifter. Seminarier och uppgifter är obligatoriska.

Examination

Skriftliga prov med betygsgrad underkänd, godkänd eller väl godkänd avslutar respektive modul. De obligatoriska momenten examineras vid seminarier, muntliga presentationer/redovisningar och genom skriftliga redovisningar och ges betyget underkänd eller godkänd.

För godkänd kurs krävs godkänt resultat på samtliga skriftliga prov och obligatoriska moment. Slutbetyg på kursen baseras på en sammanvägning av betyg på alla ingående kursdelar. Möjlighet att komplettera icke godkända obligatoriska moment kan beredas tidigast vid nästa kurstillfälle och endast i mån av plats.

Om särskilda skäl finns får examinator göra undantag från det angivna examinationssättet och medge att en student examineras på annat sätt. Särskilda skäl kan t.ex. vara besked om särskilt pedagogiskt stöd från universitetets samordnare.