Behörighetskrav

Grundläggande behörighet och Engelska nivå 2 alternativt Engelska 6

Mål

Mål

Kursen introducerar studenterna till massvåldets historiska utveckling och funktion inom olika typer av statsbildningar politiska system. Genom ett longitudinellt perspektiv som löper från antikens stadsstater till den moderna nationalstaten undersöks hur strukturella, politiska och ideologiska förändringar har påverkat våldets karaktär, legitimering och betydelse. Kursen ger därmed grundläggande analytiska verktyg för att förstå relationen mellan stat, maktutövning och befolkning i olika historiska, politiska och kulturella sammanhang.

Förväntade studieresultat

Efter godkänd kurs förväntas studenten kunna:

• redogöra för centrala historiska processer som format relationen mellan staten och befolkningar från antiken till modern tid
• visa grundläggande förståelse för hur strukturella och ideologiska förändringar påverkat våldets funktion och uttrycksformer under olika perioder och sammanhang
• förklara hur faktorer såsom maktfördelning, religion, identitet och medborgarskap har bidragit till att forma statens våldsmonopol
• tillämpa grundläggande begrepp och teoretiska perspektiv på empiriska fallstudier för att tolka förändringsprocesser relaterade till statligt och icke-statligt våld
• sammanfatta och diskutera historiska exempel på massvåld på ett strukturerat och källkritiskt sätt
• kritiskt reflektera över hur olika samhällssystem legitimerat massvåld genom historien
• värdera hur historiska perspektiv på relationen mellan statsmakt och våld kan bidra till förståelsen av folkmord, förföljelser och massvåld i modern tid

Innehåll

Kursen syftar till att ge studenterna en bred förståelse för massvåldets funktion och roll i olika politiska system och samhällen genom historien. Utgångspunkten är ett longitudinellt angreppssätt som följer våldets förändrade uttrycksformer och betydelser i takt med att samhällens strukturer utvecklas och omvandlas.

Genom att analysera våldets roll i allt från antikens stadsstater och medeltidens religiöst präglade samhällen till den moderna statens framväxande våldsmonopol, ges studenterna verktyg att förstå de komplexa samband som format relationen mellan staten och dess befolkning. Kursen berör också de centrala historiska processer som påverkat hur makt, identitet, religion och medborgarskap organiserats och legitimerats över tid. Särskild tonvikt läggs vid att kritiskt analysera hur dessa förändringar har påverkat våldets funktion inom olika politiska system och hur synen på statens rätt till våldsutövning har utvecklats.

Efter avslutad kurs förväntas studenten kunna redogöra för de huvudsakliga utvecklingslinjerna från antiken till modern tid, förstå och förklara hur strukturella och ideologiska förändringar påverkat våldets uttrycksformer, samt analysera hur relationen mellan staten och invånarna förändrats genom historien. Kursen förmedlar därmed grundläggande kunskaper som är centrala för djupare studier av folkmord och annat massvåld i mer specifika historiska, kulturella och politiska kontexter.

Undervisning

Undervisningen ges i form av föreläsningar, seminarier och handledning, samt genom skriftliga uppgifter.

Deltagande i seminarier är normalt obligatoriskt.

Undervisningen sker på engelska.

Examination

Examinationsformerna utgörs av aktivt deltagande på seminarier och skriftliga inlämningsuppgifter.

De studenter som inte fullgjort enstaka obligatoriska uppgifter ges möjlighet att senast vid terminens slut komplettera dessa.

Om särskilda skäl finns får examinator göra undantag från det angivna examinationssättet och medge att en student examineras på annat sätt. Särskilda skäl kan t.ex. vara besked om särskilt pedagogiskt stöd från universitetets samordnare.