Behörighetskrav

Grundläggande behörighet

Mål

Det övergripande målet för kursen är att ge studenten grundläggande kunskaper i islamisk filosofi och ett urval av sufiska strömningar inom deras respektive sociala och kulturella sammanhang. Två av huvudfrågorna denna kurs försöker besvara är om och hur de tidiga islamiska filosofiska idéerna och den spekulativa teologiska traditionen - kalam - inverkat på utvecklingen av islamisk esoterism och bidragit till framväxten och systematiseringen av sufiska ordnar.

Efter genomgången kurs förväntas studenten på en grundläggande nivå skriftligt och muntligt kunna

• redogöra för och diskutera centrala begrepp i och personligheter inom islamisk filosofi - falsafa - och deras inflytande över utvecklingen av islamisk esoterism,
• identifiera centrala filosofiska frågeställningar som gett upphov till framväxten av en rad olika skolor och deras inflytande över uppkomsten av sufiska ordnar,
• diskutera kunskapsteoretiska och filosofiska grunder, t.ex. vad, om något, skiljer sufismen från andra tolkningstraditioner inom islam?

Innehåll

Syftet med kursen är att ge en grundläggande inblick i filosofiska idéströmningar inom muslimsk kontext. Kursen startar med de tidiga filosofiska trenderna, falsafa, kalam o.s.v. som formades under islams tidiga historia under 700- och 800-talet och fram till 1200-talet. Kursen fortsätter därefter att behandla inre andliga och esoteriska läror, teorier och praktiker och deras begreppsmässiga/epistemologiska koppling till de tidiga filosofiska tankekonstruktionerna. Kursen belyser en rad kunskapsbegrepp och tolkningsteorier som utvecklats inom den breda islamiska civilisationen och av en rad olika muslimska filosofer, tänkare, sufimästare, mystiker, asketer, politiska ledare och sociala rörelser. I den avslutande delen ges en översikt av esoteriska muslimska praktiker och religiösa strömningar i modern tid. Kursen erbjuder därmed studenten färdigheter att förstå och granska ett flertal historiska och samtida islamiska filosofiska och sufiska riktningar.

Undervisning

Undervisning ges i form av förinspelade föreläsningar och seminarier. Deltagande i seminarierna är obligatoriskt. Viss undervisning på engelska kan förekomma.

Examination

Examinationen på kursen genomförs i form av nätseminarier och PM (2,5 hp), och en hemtentamen (5 hp).

Seminarier betygssätts med U­-G. Samtliga övriga examinatoriska moment betygssätts med U-G-VG.

Om särskilda skäl finns får examinator göra undantag från det angivna examinationssättet och medge att en student examineras på annat sätt. Särskilda skäl kan t.ex. vara besked om särskilt pedagogiskt stöd från universitetets samordnare för studenter med funktionsnedsättning.

Övriga föreskrifter

God färdighet i att läsa engelska förutsätts. Studenten förutsätts under hela kursen arbeta självständigt.

Övergångsbestämmelser

Om kursen upphör eller genomgår större förändringar ges tre examinationstillfällen enligt denna kursplan under tre terminer. Om särskilda skäl föreligger, kan sådan examination ske även senare.