Allmänt

Uppsala centrum för Förintelse- och folkmordsstudier (UHGS), ansvarar för kursen.

Behörighetskrav

120 hp varav 90 hp i ett humanistiskt eller samhällsvetenskapligt ämne. Dessutom krävs kunskaper i engelska motsvarande Engelska 6. (Med en svensk kandidatexamen uppfylls kravet på engelska.)

Mål

• Efter godkänd kurs skall studenten kunna:
• problematisera och diskutera folkmordens och det massiva politiska vådels omfattning och skilda uttryck
• beskriva och kritiskt analysera hur olika förändringsprocesser har påverkat det massiva våldets karaktär från antiken till modern tid
• beskriva och kritiskt analysera forskningsläget inom fältet utifrån ett jämförande perspektiv
• studera olika former av massmord och deras specifika historiska, politiska, sociala och kulturella utgångspunkter
• självständigt och reflexivt jämföra olika former av massvåld med hjälp av stukturerad komparativ analys
• förstå och kunna tillämpa centrala teoretiska och andra begrepp och termer av betydelse för studiet av folkmord och andra massmord

Innehåll

Förintelsen, folkmorden i Armenien och Rwanda, terrorn i Sovjetunionen och den "etniska rensningen" i före 

detta Jugoslavien har fått representera det lidande som genom historien har drabbat miljontals oskyldiga 

civila. Det faktum att de värsta utbrotten av folkmord och andra former av massdödande har inträffat utanför 

en kontext av militär konflikt mellan offer och förövare innebär att gängse konfliktteoretiska resonemang inte 

kan förklara denna typ av extremt beteende. För att uppnå ökad förståelse om folkmordens och det extrema 

våldet karaktär måste förklaringsmodeller därför tillämpas, som sätter specifika händelser i relation till deras 

historiska, kulturella, sociala, politiska, ideologiska och andra kontexter. Studenten kommer efter 

genomgången kurs att ha fördjupad kunskap om några av de viktigaste fallen av folkmord och massmord som 

ägt rum genom historien, med särskild fokus på 1800-talets kolonisationsprocesser, framväxten av 

nationalistiska, fascistiska och kommunistiska ideologier under det tidiga 1900-talet, samt de två världskrigen. 

Andra teman som berörs är avkolonialiseringens effekter på våldets karaktär i samband med postkoloniala 

stats- och nationsbildningsprocesser, samt hur demokratiseringsprocesserna som följde på kommunismens 

fall under vissa omständigheter kunde resultera i konflikter med inslag av massvåld och fördrivning. 

Studenterna kommer under kursen även att diskutera centrala begrepp teoretiska resonemang, samt uppnå 

viktiga färdigheter i komparativ metod. På så vis kommer de att förvärva viktiga kunskaper i frågor av central 

betydelse för att förstå det våldets karaktär och effekter.

Undervisning

Undervisningen ges i form av seminarier.

Examination

Studenternas examineras genom fullgörande av skriftliga och muntliga uppgifter. De studenter som inte fullgjort enstaka obligatoriska uppgifter ges möjlighet att senast vid terminens slut komplettera dessa. Om särskilda skäl finns får examinator göra undantag från det angivna examinationssättet och medge att en student examineras på annat sätt. Särskilda skäl kan t.ex. vara besked om särskilt pedagogiskt stöd från universitetets samordnare.