Behörighetskrav

60 hp inom teknik/naturvetenskap inklusive 10 hp funktionslära eller envariabelanalys samt 5 hp algebra och vektorgeometri.

Mål

Efter godkänd kurs ska studenten kunna:

• redogöra för grundläggande teori i elektrostatik, elektromagnetism och elektriska kretsar,
• beräkna statiska och tidsberoende strömmar i enklare kretsar innehållande resistanser kapacitanser och induktanser,
• utföra beräkningar av förluster, utvecklade aktiva och reaktiva effekter samt effektflöden i trefasnät,
• redogöra för elkraftsystemet och dess komponenter,
• hantera de vanligaste elektriska mätinstrumenten samt analysera och presentera mätresultat.

Innehåll

Orientering om elsäkerhet. Grundläggande ellära: Elektrisk laddning, elektrisk ström, elektriskt fält, magnetiskt fält, kapacitans. Spänning och potential. Ohms lag, resistans, admittans, konduktans. Elektrisk kretslära: Linjär kretsteori. Kirchhoffs lagar, serie/parallell koppling, D-Y transformering, spännings/strömdelning, superposition/ekvivalenta tvåpoler, jω-metoden, frekvenskarakteristik för RLC-kretsar. Elektromagnetisk induktion: Faradays och Lenz lagar. Induktans. Växelström, medel och effektivvärden. Aktiv, reaktiv och skenbar effekt. Faskompensering. Trefassystem, huvudspänning och fasspänning. D-koppling, Y-koppling och ekvivalens. Synkrongeneratorn, transformatorn, transmissionsledningen och laster. Olika produktionstypers roll i ett elektriskt system. Elektriska mätinstrument. 

Undervisning

Föreläsningar, räkneövningar och laborationer.

Examination

Muntlig redovisning av laborationer (1 hp). Skriftlig tentamen vid kursens slut (4 hp).

Om särskilda skäl finns får examinator göra undantag från det angivna examinationssättet och medge att en enskild student examineras på annat sätt. Särskilda skäl kan t.ex. vara besked om särskilt pedagogiskt stöd från universitetets samordnare för studenter med funktionsnedsättning.

Övriga föreskrifter

Kursen kan ej inräknas i examen tillsammans med 1TE655, 1TE791 eller 1TE064.