Behörighetskrav

90 hp statskunskap (A+B+C) eller motsvarande kunskaper samt 30 hp i annat ämne eller 90 hp inom det samhällsvetenskapliga kunskapsområdet (A+B+C) samt 60 hp statskunskap (A+B). Kunskaper i engelska motsvarande Engelska 6. 

Mål

I slutet av kursen förväntas studenterna kunna

• förstå innebörden av ideologi och diskutera vilken roll den spelar i politiken
• identifiera, jämföra och utvärdera olika ideologier i textuellt och icke-textuellt material
• tillämpa normativa, begreppsliga och tolkande metoder, med fokus på ideologianalys
• kritiskt granska och diskutera förhållandet mellan ideologi och politik
• analysera verkliga politiska, sociala och ekonomiska problem och institutioner ur ett ideologiskt perspektiv

Innehåll

Ideologier, traditionellt sett förstått som de system av idéer som hjälper oss att förstå, begreppsliggöra och organisera politisk handling, ifrågasätts idag. Många säger att ideologierna har dött ut, andra menar att de aldrig har varit mer närvarande i politiken. I den här kursen behandlar vi detta klassiska ämne inom politisk teori, och undersöker ideologiernas relevans i samtiden. Vi tar upp de historiska skeenden, begrepp och normer som skapat politiska ideologier, samt själva innebörden av ideologi.

Kursen består av tre delar. Del I undersöker vad ideologi är, och hur vi kan studera det: normativt, begreppsmässigt och historiskt. Här får studenterna kännedom om olika ideologibegrepp, samt verktyg för att analysera befintliga eller nya ideologier. Huvudfrågan i den första delen är om ideologi är en oumbärlig, farlig och/eller en överflödig aspekt av politiken. Del II fokuserar på uppkomsten av tre dominerande ideologier under 1800-talet, liberalism, socialism och konservatism, och hur de påverkats av debatter om "ideologernas död" under 1900- och 2000-talet. Huvudfrågan är om dessa ideologier fortfarande är relevanta för att förstå politik. Del III undersöker ideologins framtid i ljuset av aktuella diskussioner inom politisk teori. Somliga menar att alla ideologier förutsätter en idé om framåtskridande. De frågar sig vad förlusten av hopp och positiva förväntningar på framtiden skulle kunna betyda för ideologier idag. Andra menar att ideologier fortfarande kan ge samstämmighet och riktning åt politiskt agerande, men noterar att ideologiernas rumsliga förutsättningar har förändrats från det nationella till det globala. Huvudfrågan i den tredje delen är om begreppet ideologi har spelat ut sin roll, eller om dess existentiella villkor snarare har förändrats på ett sånt sätt att det radikalt förändrat dess natur.

Undervisning

Undervisningen består av föreläsningar och seminarier. Seminarierna är obligatoriska, vilket innebär att alla deltagare är skyldiga att aktivt delta i seminariediskussioner. I kursen ingår dessutom att skriva ett kort veckoarbete och/eller en muntlig presentation samt en slutuppsats. En session kommer att ägnas åt slutuppsatserna, där alla studenter kommer att diskutera en slutuppsats från en av sina studiekamrater. Den totala studietiden uppgår till cirka 40 timmar per vecka. Undervisningsspråket är engelska.

Examination

Examination sker kontinuerligt genom skriftliga och muntliga uppgifter samt genom aktivt deltagande på seminarierna. I slutet av kursen skriver studenterna en avslutande uppsats som ventileras under ett seminarium och betygsätts av läraren. Slutuppsatsen blir avgörande för slutbetyget. Alla bidrag som görs under kursen kommer dock att beaktas. Följande betyg tillämpas: Väl Godkänd (VG), Godkänd (G) och Underkänd (U).

För att bli godkänd på kursen krävs följande:

• Studenten har uppnått kursmålen
• Studenten har deltagit i alla obligatoriska delar av kursen
• Alla seminarieuppgifter och slutuppsatsen är inlämnade och godkända

Vid bedömning av studenternas prestationer med hänsyn till slutuppsatsen är de viktigaste kriterierna för betygsättning: 1) att relatera det normativa eller empiriska problemet till positionerna i litteraturen, 2) oberoende och kritisk analys, 3) design, struktur och analysens klarhet.

Kursen lägger stor vikt vid aktiv diskussion som ett inslag i ett levande seminariesamtal. Frånvaro från seminarier kan därför endast i mycket liten utsträckning kompenseras genom skriftliga kompletteringsuppgifter. Med tanke på att betygsättningen sker på komplexa normativa, teoretiska och empiriska frågor, och i enlighet med kursens krav på rationalitet och tydlighet, ska språket i studenternas PM och uppsatser vara grammatiskt korrekt och precist.

Om det finns särskilda skäl får en examinator göra undantag från ovan angivna bedömningssätt och låta en student bedömas på något annat sätt. Ett exempel på särskilda skäl kan vara ett intyg om specialpedagogiskt stöd från universitets samordnare för stöd till studenter med funktionsnedsättning.