Jugoslavien i ett 1900-talsperspektiv

7,5 hp

Kursplan, Grundnivå, 5HG107

Kod
5HG107
Utbildningsnivå
Grundnivå
Huvudområde(n) med fördjupning
Förintelse- och folkmordsstudier G1N
Betygsskala
Väl godkänd (VG), Godkänd (G), Underkänd (U)
Fastställd av
Institutionsstyrelsen, 18 februari 2026
Ansvarig institution
Historiska institutionen

Behörighetskrav

Grundläggande behörighet och Engelska nivå 2 alternativt Engelska 6

Mål

Kursen behandlar Jugoslaviens framväxt, utveckling och upplösning i ett långt historiskt perspektiv. Fokus ligger på sambandet mellan nationalism, stats- och nationsbildning samt återkommande folkmord och andra grova förbrytelser mot de mänskliga rättigheterna.

Centrala teman är nationalismens genombrott under 1800-talet, imperiernas upplösning och skapandet av nya stater, Balkankrigen 1912–1913, första världskriget och mellankrigstidens politiska experiment, andra världskriget och dess massvåld, den socialistiska federationen och dess hantering av mångfald, samt kommunismens fall och krigen på 1990-talet.

Förväntade studieresultat

  • redogöra för hur nationalismens framväxt under 1800-talet och imperiernas upplösning påverkade stats- och nationsbildningen i Sydösteuropa
  • beskriva Jugoslaviens politiska utveckling under 1900-talet i relation till Europas dominerande ideologier
  • analysera sambandet mellan ideologi, statsform och våldets uttrycksformer i Jugoslaviens historia
  • förklara hur etnisk och religiös mångfald, kulturell komplexitet och ojämn regional utveckling påverkade statens stabilitet
  • identifiera och diskutera centrala episoder av massvåld i regionen från slutet av 1800-talet till 1990-talet
  • visa förståelse för hur övergången från religiösa till etniska identitetsmönster påverkade konfliktdynamiken
  • visa förståelse för och problematisera begrepp som centralism, federalism, nation och etnicitet, samt nationellt självbestämmande inom ramen för den jugoslaviska erfarenheten
  • självständigt och kritiskt diskutera dagens situation i regionen utifrån ett europeiskt 1900-talsperspektiv
  • tillämpa historiska begrepp och analytiska perspektiv på empiriska fallstudier med relevans för ämnet Förintelse- och folkmordsstudier

Innehåll

Kursen behandlar Jugoslavien som ett centralt fall för att förstå relationen mellan nationalism, stats- och nationsbildning och massvåld i Europas moderna historia. Utgångspunkten är Europas moderniseringsprocesser under 1800-talet, nationalismens framväxt och de Osmanska och Österrike-ungerska imperiernas upplösning i samband med första världskriget. Dessa förändringar lade grunden för uppkomsten av en rad nya statsbildningar, inklusive Jugoslavien.

Kursen följer därefter regionens utveckling genom 1900-talet, då Jugoslavien kom att präglas av ofullbordade och delvis oförenliga stats- och nationsbildningsprocesser. Staten försökte hantera dessa inom ramen för alla de ideologier som vid olika tider dominerade Europa: parlamentarisk demokrati och kunglig diktatur under mellankrigstiden, fascism under andra världskriget, stalinism efter kriget samt en decentraliserad form av kommunism fram till statens upplösning under 1990-talet.

Genom ett långsiktigt och analytiskt perspektiv undersöks hur dessa återkommande strukturella och ideologiska omvandlingar bidrog till utbrott av massvåld, folkmord och fördrivning, samt hur frågor om etnisk och religiös mångfald, regional ojämlikhet och konkurrerande identitetsmönster påverkade statens förmåga att upprätthålla politisk stabilitet och social sammanhållning inom ramen för centralism och repression såväl som ett starkt decentraliserat styre. Särskild tonvikt läggs vid att analysera Jugoslaviens upprepade, och slutligen misslyckade, försök att hantera ett multietniskt samhälles komplexitet fram till våra dagar.

Undervisning

Undervisningen ges i form av föreläsningar och seminarier. Aktivt deltagande i seminarier är normalt obligatoriskt.

Undervisningen sker på engelska.

Examination

Examinationen sker genom skriftliga inlämningsuppgifter samt aktivt deltagande i seminarier.

Studenter som inte fullgjort enstaka obligatoriska moment ges möjlighet att komplettera dessa senast vid terminens slut.

Om särskilda skäl föreligger får examinator medge alternativ examinationsform.

Litteraturlista saknas.

FÖLJ UPPSALA UNIVERSITET PÅ

Uppsala universitet på facebook
Uppsala universitet på Instagram
Uppsala universitet på Youtube
Uppsala universitet på Linkedin