Vad händer efter studierna?
Röster om utbildningen

Emilie Nilsson, intendent på Norrlands auktionsverk
Vi hanterar över tusen objekt i månaden, allt från kända konstnärer till helt dolda skatter har jag sett komma in till oss.
Vad har du haft för dig sedan du tog din examen?
– Efter min kandidatexamen fortsatte jag att läsa två år till med konsthistoria, kulturvetenskap samt Cultural Heritage and Sustainability. Sedan kände jag att det var dags att leta sig ut i någon form av karriär. Jag arbetade första gången inom branschen som museiguide på Västernorrlands museum på Murberget i Härnösand.
Vad jobbar du med nu och vad har du för arbetsuppgifter?
– Sedan 2021 jobbar jag som värderingsperson och intendent på Norrlands Auktionsverk. Jobbet innebär mycket kundkontakt, med både säljare och köpare som lämnar in föremål eller handlar av oss. Men mest arbetar jag förstås med föremålen. Värdering, konditionsgenomgång, eftersökningar, äkthetskontroller, bedömning av marknadsvärde etc. tar upp det mesta av dagarna. Vi hanterar över tusen objekt i månaden, allt från kända konstnärer till helt dolda skatter har jag sett komma in till oss. Mina expertisområden här på auktionsverket är norrländsk konst, keramik och porslin, samt fashion och vintage.
Varför valde du Föremålsantikvarieprogrammet på Gotland?
– Jag påbörjade min utbildning på Byggnadsantikvarieprogrammet, men bytte efter det första året till Föremålsantikvarieprogrammet. Nu har jag läst de flesta kurser ur båda utbildningarna, och har fortfarande ett brett intresse av både föremål och byggnader. I mitt nuvarande yrke är det övervägande föremål som hanteras, och ytterst sällan får vi in fast inredning till förmedling.
Vad har du med dig för erfarenheter/upplevelser från din utbildning?
– Jag ser tillbaka till de många tillfällen under utbildningen som vi fick arbeta praktiskt med föremål och material. Under utbildningens gång kan dessa moment kännas enkla, och många som har tidigare intresse och erfarenhet kommer att glänsa här. Vad man ska tänka på är att de flesta människor man kommer jobba med har varken utbildning eller erfarenhet av kulturvård och historiska föremål, och all kunskap man kan ta till sig bygger upp sig till den expertis man kommer ha med sig in i arbetslivet. Från en kulturhistorisk utbildning får man också med sig ett annat perspektiv. Ett perspektiv på kulturhistoria och bevarande som bidrar till ett annat tankesätt än många andra utbildningar. I arbetslivet kommer man sedan möta många människor som inte har med sig ett bevarandeperspektiv, och man får då stå som representant för vår disciplin.
Har du några tips för nyblivna föremålsantikvarier?
– Redan under utbildningen är det viktigt att blicka framåt! Sommarjobb och praktik är nog de viktigaste, och har man möjligheten ska man inte vara rädd att söka sig till andra delar av Sverige. Man kanske tycker att ett deltidsjobb i en museibutik eller en tjänst som assistent till en byggnadsinspektör inte ger någonting, men all erfarenhet är bra erfarenhet. Nätverka med alla de föreläsare som kommer utifrån, och fråga hellre en gång för mycket. Det finns ingen i branschen som inte har varit där ni är nu, och alla har någonting att bidra med. När man avslutat sin utbildning finns det många möjligheter att fortbilda sig. Vad man läser under kurser är en bra introduktion, men expertisen kommer med repetition och fördjupning i de ämnen som man tycker är intressanta. Man är aldrig färdigutbildad.
2022

Marie Henriksson, föremålsintendent på Göteborgs stadsmuseum
Mitt arbete på museet är väldigt varierat med arbetsuppgifter som förvärv, ut- och inlån, förfrågningar, registrering för databas, fotografering av föremål med mera.
Vad har du haft för dig sedan du tog din examen?
– Jag fick min anställning i april 2020. Före det hade jag vikarierat till och från som bildintendent på museet. Direkt efter utbildningen var jag även med och avslutade ett projekt som handlade om föremålsregistrering till vår 1600-talsutställning.
Vad jobbar du med nu och vad har du för arbetsuppgifter?
– Nu har precis vår basutställning ”Grejen med Göteborg” öppnat. Den utgår från tidigt 1900-tal fram till nutid. Våra tidigare basutställningar rör sig i 1600-, 1700- samt 1800-tal så det här blir den fjärde pusselbiten till kronologin. Min huvuduppgift för ”Grejen med Göteborg” har varit att samla in ett trettiotal nyförvärv att ställa ut samt att fotografera och registrera dom i vår databas Carlotta eftersom de ska ingå i museets samlingar även efter utställningen.
– Våra nyförvärv har varit allt från Lisebergskaniner, ölburkar från hantverksbryggerier, dansdräkt från Eldfesten till spel och hatt från Gothia-Cup. Men också mer allvarliga och ”svåra” föremål som är kopplade till brandkatastrofen 1998 i Göteborg, där 63 ungdomar omkom. Det är ett brett spektrum av föremål som visas i utställningen, nya och äldre från våra samlingar. Ting som väcker minnen att dela och diskutera. Utställningen rör sig över generationsgränser så det finns något för de flesta göteborgare och en bred igenkänningsfaktor.
– Museet arbetar med ”Tingens metod”, där berättelsen får styra de föremål som har valts ut. Museet har tagit hjälp av fokusgrupper som fått berätta om vad de tycker är ”Grejen med Göteborg”. Efter insamling av berättelser och åsikter kopplade till större teman för Göteborg har de skalats ned till färre, och i sin tur har ett urval av föremål skett kopplade till dem.
– Mitt arbete på museet är väldigt varierat med arbetsuppgifter som förvärv, ut- och inlån, förfrågningar, registrering för databas, fotografering av föremål med mera. Snart ska vi genomgå en flytt av ca 1 miljon föremål och hundratusentals arkivalier och fotografier som ska överföras till nybyggda magasin. Så nu är det fokus på mindre och större inventeringar av våra samlingar som gör att vi kommer väldigt nära våra föremål och kan studera dem på detaljnivå.
Bild: Marie tillsammans med Lisebergskaninen Kanne, ett av föremålen som visas i utställningen. Fotograf: Kristin Lidell / Göteborgs stadsmuseum
2021

Kajsa Ehlton, föremålsantikvarie på Västmanlands läns museum
Jag har ett stort ansvar när det kommer till hanteringen av museets föremål i alla lägen, det kan vara i utställningar, vid transport, packning, utlån, eller vid underhållsarbete.
Vad jobbar du med nu och vad har du för arbetsuppgifter?
– Idag arbetar jag som föremålsantikvarie på Västmanlands läns museum. Jag ansvarar för den kulturhistoriska föremålssamlingen och mina arbetsuppgifter inbegriper det mesta som har med samlingsförvaltning att göra. Allt ifrån att skriva nya policys och riktlinjer, ge rådgivning och svara på interna och externa förfrågningar rörande samlingen och föremål överlag, se till att rätt klimat hålls i magasin och utställningar till lite mer handgripliga arbetsuppgifter som föremålsvård, registrering, katalogisering, inventering och förberedande inför utställning.
– Jag har ett stort ansvar när det kommer till hanteringen av museets föremål i alla lägen, det kan vara i utställningar, vid transport, packning, utlån, eller vid underhållsarbete i olika miljöer där vi har föremål, exempelvis magasin. Arbetet är mångfacetterat och dagarna ser väldigt olika ut.
– Min främsta uppgift som föremålsantikvarie är ändå att se till säkerheten för föremålen vid alla tillfällen. Föremålen som är förvärvade till museiobjekt ska, enligt museets ledord, bevaras för all framtid. Därför är konsekvensanalyser före alla arbeten det absolut viktigaste. Att arbeta med förebyggande konservering, dokumentering av händelser som faller utanför det normala, skador och åtgärder, tillståndsbedömningar och översyner är också något jag måste lägga mycket tid på inom samlingsförvaltningen.
Varför valde du Föremålsantikvarieprogrammet på Gotland?
– Jag valde mellan en konservatorsutbildning och Föremålsantikvarieprogrammet, som när jag gick var helt nystartat. Det blev Gotland då utbildningen där gav större bredd och jag var inte helt klar över vilken bransch jag ville arbeta i. Men att det var med gamla föremål, det var jag övertygad om!
Vad har du med dig för erfarenheter från din utbildning?
– Jag slås av det stora engagemang och den oerhörda mängd föreläsare vi fick ta del av. Inte bara gästföreläsarna var enormt inspirerande och kunniga, utan även våra fasta föreläsare var i många fall fantastiska och engagerade sig väldigt mycket i oss och programmet. Vi fick chansen att resa iväg på en mängd exkursioner både på Gotland, i Sverige och utomlands, resor som jag för alltid kommer att ha med mig. I mitt arbete idag har jag nytta av min utbildning varje dag på olika vis. Förutom det var det faktiskt också så att jag träffade min man och livs kärlek genom att jag gick utbildningen.
Har du några tips för nyblivna föremålsantikvarier?
– Ge inte upp! Ta alla chanser du får! Små projekt, vikariat, praktikplatser, vad det än kan vara. Till slut har du de erfarenheter som krävs för drömjobbet. För mig tog det 10 år och en massa projektanställningar, vikariat och vidareutbildningar, men nu har jag min fasta tjänst som jag så länge drömt om. Jag var långt ifrån bäst på utbildningen, men jag har inte gett upp och nu älskar jag varje dag på jobbet.
2021

Matilda Källander, föremålsintendent på Flygvapenmuseum
Våra samlingar består av allt från oljemålningar, uniformsknappar, flygplan, robotar och tandläkarinstrument.
Läs hela intervjun med Matilda
Vad har du haft för dig sedan du tog din examen på Föremålsantikvarieprogrammet?
– Jag jobbade en tid på Sörmlands Museum och arbetade bland annat med att packa samlingarna inför deras flytt. Efter det har jag arbetat på Flygvapenmuseum.
Vad jobbar du med idag och vad har du för arbetsuppgifter?
– Idag jobbar jag med att förvalta Flygvapenmuseums samlingar samt ansvarar för vår textilsamling. Arbetet består av att förvärva och registrera föremål, fotografering, inventering, flyttande av föremål och åter flyttande, montera föremål i utställningar, förbereda utlån, städning osv.
– Våra samlingar består av allt från oljemålningar, uniformsknappar, flygplan, robotar och tandläkarinstrument. Den är en samling som bjuder på många utmaningar vad gäller förvaring och hantering. Under föregående år har vi arbetat mycket med säkerhet i våra samlingar och letat efter föremål som är hälsovådliga, miljöfarliga, radioaktiva och explosiva. Då samlingarna består av militärt materiel är det naturligt att samlingarna kan innehålla dessa föremål.
Varför valde du Föremålsantikvarieprogrammet på Gotland?
– Historia och gamla saker är något jag tycker är spännande. Att få lära mig hur dessa föremål kan bevaras för framtiden tilltalade mig.
Vad har du med dig för erfarenheter från din utbildning?
– Det jag har med mig är delvis genomgångarna av de olika restaureringsprinciperna och ideologierna och materialvården. Samt att hela tiden ifrågasätta oss i vår yrkesroll, det vi gör idag speglar vår samtid mer än den dåtid vi vill visa. Just våra samlingar är speciella då de visar ett tekniskt kulturarv som delvis används idag. Hur är ett flygplan mest autentiskt? Som ett bevarat tidsdokument som inte är rört sedan den dagen det togs ur tjänst eller är det mer autentiskt om det är renoverat och fungerande? Beroende på hur vi ställer frågor till våra samlingar får vi olika svar. Roliga diskussioner som sällan har ett tydligt svar!
Har du några tips för nyblivna föremålsantikvarier?
– Sluta aldrig fråga, ifrågasätt och försök tänka utanför de färdiga mallarna.
2021
Är programmet rätt för dig?
Vad säger våra nuvarande studenter om programmet, och vad är egentligen bäst med att plugga vid universitetet?

Kontakt
- För frågor om programmet, kontakta programansvarig Sandra Såger:
- sandra.sager@uu.se
- För frågor om antagning eller registrering, kontakta studieadministratör Carina Dahlström:
- studieadministration-cg@uu.se