Behörighetskrav

Kursen är en valfri kurs inom läkarutbildningen, sjuksköterskeutbildningen och fysioterapitutbildningen. För tillträde till kursen krävs att samtliga obligatoriska moment samt alla tentamensprov är avklarade och godkända till och med termin 9 inom läkarutbildningen, termin 3 inom sjuksköterskeutbildningen, termin 5 inom fysioterapeututbildningen eller motsvarande.

Ansvarig institution: Institutionen för kvinnors och barns hälsa

Mål

Kursen avser att belysa den historiska utvecklingen av ämnet global hälsa och aktuella utmaningar relaterat till de globala hållbarhetsmålen (Agenda 2030). Kursen ska vidare ge kunskap om det globala sjukdomsmönstret samt om kulturella, sociala och ekonomiska faktorer som påverkar hälsotillståndet och tillgång till hälso- och sjukvård i olika länder, med betoning på orsaker till ojämlikhet i hälsoutfall. Kursen ska öka studenternas förmåga att reflektera över och tillämpa ett holistiskt förhållningssätt i relation till hälsa, sin egen socio-ekonomiska position och framtida yrkesroll, samt ge förståelse för hur migration och ursprungskontext kan påverka hälsotillstånd och hälso-sjukvård i Sverige.

Efter genomgången kurs ska studenten kunna:

• Beskriva den globala sjukdomsbördan med tonvikt på de viktigaste utmaningarna inom mödra- och barnhälsa.
• Beskriva den epidemiologiska och demografiska transitionen, och redogöra för sambanden mellan hälsa, befolkningstillväxt och samhällsutveckling.
• Redogöra för sociala förhållandens och faktorers inverkan på hälsoutfall och ojämlikhet i hälsa, och visa förmåga att diskutera det i relation till sin egen socioekonomiska ställning och framtida yrkesroll.
• Beskriva åtgärder för att främja hälsa, samt grundläggande begrepp inom implementeringsvetenskap.
• Redogöra för hälso- och sjukvårdens organisation och verksamhetsförutsättningar i ett medel- eller låginkomstland.
• Redogöra för Agenda 2030 och de globala hållbarhetsmålen, med tonvikt på målet för hållbar hälsa (SDG3).
• Redogöra för konceptet 'Universal Health Coverage'.
• Beskriva globala hälsohot såsom klimatförändringars påverkan på hälsa och uppkomsten av antimikrobiellresistens.
• Beskriva hälso- och sjukvårdsutmaningar i samband med katastrofer och konflikter.
• Diskutera och analysera etiska frågeställningar inom globalt hälsosamarbete.
• Beskriva grundläggande koncept i relation till migration och utmaningar med migration i en global kontext.

Innehåll

Kursen innehåller grundläggande studier av globala och historiska variationer i sjukdomspanorama och socioekonomisk utveckling. Sambanden mellan hälsa, befolkningstillväxt och samhällsutveckling belyses. Stor vikt läggs vid förståelsen av samhällsstrukturers inverkan på hälsoutfall. Globala hot, såsom antibiotikaresistens och utbrott av infektionssjukdomar behandlas. Utomlands undervisas om landets hälso- och sjukvårdssystem samt om de viktigaste sjukdomarnas klinik och behandling. Studenterna får inblick i vården och befolkningens livsbetingelser under ett flertal studiebesök. Etiska aspekter på hälso- och sjukvård i olika länder belyses, samt studenternas eget förhållningssätt under fältbesök i andra kulturer och normsystem. För de studenter som väljer att inte åka utomlands erbjuds fördjupning i Sverige under den tid de skulle varit utomlands.

Undervisning

Undervisningen sker genom föreläsningar, seminarier och studiebesök. En del av kursen är förlagd till Institutionen för kvinnors och barns hälsa i Uppsala och en del ges i samarbete med institutioner i ett mellan- eller låginkomstland, alternativt som fördjupningsstudier i Sverige. Under utlandsvistelsen görs gruppvisa auskultationer på sjukhus och vårdcentraler liksom en del seminarie- och föreläsningsverksamhet. Stor del av undervisningen sker på engelska. Viss undervisning kan komma att ske per distansteknologi.

Examination

Examination sker genom skriftlig tentamen (3,0 hp) samt godkända obligatoriska moment (4,5 hp). Obligatoriska moment består av aktivt deltagande i seminarier samt, i förekommande fall, praktik utomlands. Student som underkänts på tentamensprov har rätt att genomgå tentamensprov 4 gånger (= totalt 5 tentamensprov). Om synnerliga skäl finns kan respektive programkommittén medge ytterligare tentamenstillfälle. Som tentamenstillfälle räknas de gånger studenten deltar i tentamen. Inlämning av s.k. blank skrivning räknas som ett tentamenstillfälle.

För regelverk om frånvaro från obligatoriska moment samt regler för deltagande vid tentamen, se utbildningsplan i studiehandboken.

Studerande som underkänts har rätt att genomgå kursen ytterligare 4 gånger (=totalt 5). Om synnerliga skäl finns kan programkommittén medge ytterligare tillfälle. Om särskilda skäl finns får examinator göra undantag från det angivna examinationssättet och medge att en student examineras på annat sätt. Särskilda skäl kan t.ex. vara besked om särskilt pedagogiskt stöd från universitetets samordnare.

Avbruten praktik i förtid:

En student kan komma att underkännas och få avbryta den verksamhetsförlagda utbildningen i förtid om det finns en påtaglig risk för att studenten på grund av grov oskicklighet kan komma att skada en patient, annan person eller värdefull egendom om han eller hon fortsatt deltar i den verksamhetsförlagda utbildningen. En individuell plan skall bestämmas för studenten och delges honom eller henne skriftligen. I denna plan, som skall beslutas av programkommittén, skall anges vilka kunskaps- och färdighetsbrister som finns, vilket stöd studenten kan få från institutionen och hur och när kontrollen kan äga rum samt hur dessa skall gå till. En student har rätt till maximalt två kontrolltillfällen, dock högst ett per år. Studenten får inte delta i den verksamhetsförlagda utbildningen på nytt innan programkommittén har kontrollerat och godkänt att studenten har de kunskaper och färdigheter som krävs. Beslut om den individuella studieplanen kan av programkommittén delegeras till studiesocial kommitté eller motsvarande med studentrepresentation.