Behörighetskrav

Grundläggande behörighet och Matematik nivå 2a eller nivå 2b eller nivå 2c, Naturkunskap nivå 1b eller nivå 1a2, Samhällskunskap nivå 1b eller nivå 1a2 alternativt Matematik 2a eller 2b eller 2c, Naturkunskap 1b eller 1a1+1a2, Samhällskunskap 1b eller 1a1+1a2

Syfte

Programmet förbereder studenten för en flexibel arbetsmarknad inom det byggnadsantikvariska området, som kan avse såväl egenföretagande, anställning i privata företag och organisationer som arbete inom etablerade kulturinstitutioner eller myndigheter. Studenten får fördjupade kunskaper och färdigheter inom det tvärvetenskapliga området kulturvård bestående av humanistiska, samhällsvetenskapliga, naturvetenskapliga och tekniska ämnen och områden.

Mål

Efter genomgånget program ska studenten i skrift och tal kunna:

Kunskap och förståelse

• visa kunskap och förståelse för den europeiska bebyggelsens förändring från antiken till nutid, med särskild betoning på svenska förhållanden, men i viss mån även det ömsesidiga inflytande som påverkat Sverige i kontakt med omgivande länder,
• visa förståelse för de idémässiga, tekniska, konstnärliga, historiska och kulturella omständigheterna kring byggnaders och miljöers tillkomst och användning, liksom hållbart kunna medverka till att bruka och bevara dem,
• visa förståelse för byggnaden som ett tekniskt system där konstruktion, material och installationer samverkar för att möjliggöra en önskad funktion.

Färdighet och förmåga

• tillämpa vetenskapliga teorier och metoder – såväl naturvetenskapliga/tekniska, humanistiska som samhällsvetenskapliga – som kan användas för att vinna kunskap om hur miljöer och byggnader har framställts, betraktats, använts och bevarats,
• verbalisera och kommunicera sina iakttagelser för olika målgrupper och relatera dem till samhällets behov av kollektivt minne, samlande, historiebruk och bildning i vid bemärkelse,
• synliggöra kopplingar mellan kulturvården och aktuella samhällsutmaningar liksom aktuell forskning,
• författa en vetenskaplig text och ha förmåga att ge och förhålla sig till saklig och väl underbyggd kritik,
• muntligt redogöra för och diskutera information, problem och lösningar i olika sammanhang.

Värderingsförmåga och förhållningssätt

• självständigt bedöma byggnader och miljöer och placera dem i sina sammanhang,
• urskilja arkitektoniska, konstnärliga, estetiska och tekniska karaktärsdrag ur byggnader och miljöer och kunna göra självständiga tolkningar baserade på sådana iakttagelser,
• värdera och urskilja olika värden och bevarandeprinciper som kan förknippas med byggnader och miljöer och kunna sätta dessa i relation till gällande regelverk och andra typer av aktuella styrdokument,
• söka och värdera kunskap inom aktuella forskningsområden i ämnet kulturvård, samt identifiera sitt behov av ytterligare kompetensutveckling.

Programmets uppläggning

Kandidatprogrammet är en treårig utbildning som omfattar 180 högskolepoäng. Progression inom programmet sker genom ämnesstudier med successiv kunskapsfördjupning. Den första terminen introducerar studenten till kulturvårdens humanistiska och naturvetenskapliga grunder såsom föremål och byggnader som kunskapskällor, kulturhistorisk värdering och preventiv konservering. Termin 2–4 utgörs av kurser i restaurerings- och konserveringsmetodik och teori, arkitektur- och bebyggelsehistoria, byggnadsdokumentation, byggnadsvetenskap samt restaureringsprocessen. Under den femte terminen finns möjlighet till valfria kurser utanför programmet, utlandsstudier samt praktik motsvarande upp till 30 hp. Den avslutande sjätte terminen innehåller kurser i teori och vetenskaplig metod samt examensarbetet.

Utbildningen belyser följande teman:

Arkitektur- och bebyggelsehistoria beskriver, förklarar och problematiserar europeisk arkitektur- och bebyggelsehistoria och utgör grunden för vidare studier av arkitektur, inredningar och miljöer. Internationella utblickar ges i samband med föreläsningar, studieresor och i förekommande fall vid fältarbeten. Under utbildningen återkommer temat med växande grad av fördjupning och problematisering.

Materialvetenskapliga och tekniska aspekter på byggnader ger en kompletterande förståelse för hur material i byggnader har bearbetats och använts traditionellt, liksom vilka möjligheter och begränsningar som materialens varierande beständighet och karaktär sätter för bruk och bevarande.

Byggnadsmaterial och konstruktion ger grundläggande kunskaper i byggnadsmateriallära och nedbrytningsmekanismer med en fördjupning i vissa av de traditionella materialen samt grundläggande kunskaper om traditionella konstruktioner och dess verkningssätt.

Byggnadsfysik och inneklimat ger grundläggande kunskaper om fukt och värme i byggnader, energieffektivisering samt klimatstyrning för komfort och förebyggande konservering. Kunskap om fukt och värme är en förutsättning för att långsiktigt kunna bevara våra byggnader.

Hållbar förvaltning tar sin utgångspunkt i det etiskt grundade ställningstagandet att en generation inte får inskränka på kommande generationers möjligheter till ekonomisk tillväxt och social utveckling. Det handlar om hushållning av natur- och kulturresurser från en samhällsekonomisk och ekologisk utgångspunkt där kulturarvet kan ses både som en befintlig materiell resurs som är nödvändig för ett samhälles identitet och minne och som ett objekt som kulturvården aktivt bidrar till att skapa och upprätthålla.

Dokumentation och beskrivning av miljöer och byggnader är vanligt förekommande arbetsuppgifter, till exempel i samband med kulturhistorisk värdering, vårdplaner, antikvariska och tekniska förundersökningar, åtgärdsförslag och liknande. Det utgör därför ett återkommande inslag i flera kurser och moment.

Kulturvårdens historia, ideologiska bakgrund och teori sätter in dagens svenska förhållanden i såväl ett nationellt, internationellt som historiskt perspektiv och ger nödvändiga redskap för fördjupning och kritiskt tänkande, reflektion och värdering av kulturvårdens samhällsuppdrag. Under utbildningen återkommer temat med växande grad av fördjupning, teoretisering och problematisering.

Kulturvetenskapliga, ekonomhistoriska och juridiska aspekter innebär fördjupning av analys och bearbetning av vetenskapliga teorier och metoder av olika karaktär. Tematisk och individuellt vald litteratur som belyser detta utgör bland annat grunden för examensarbetet.

Undervisningen på de kurser som ingår i programmet i enlighet med fastställda kursplaner blandar teoretiska och praktiska moment och sker i form av föreläsningar, seminarier, laborationer/övningar, individuella uppgifter, grupparbeten, praktiskt tillämpat arbete, fältarbeten, studiebesök, exkursioner, samt redovisning av muntliga och skriftliga arbeten. Undervisningen och lärandemiljön bygger på hög grad av studentaktivitet. Undervisningen bedrivs huvudsakligen på svenska, men andra nordiska språk liksom engelska kan förekomma. Även grupparbeten kan genomföras på engelska. Kurslitteratur på andra språk än svenska förekommer.

Kontinuerlig arbetslivs- och omvärldskontakt ges bland annat genom gästlärare och yrkesverksamma föreläsare. I samarbete med verksamheter och företag utanför universitetet förekommer t.ex. projektarbete. Exkursioner i Sverige och Europa kan ingå i vissa kurser. Studenter kan integrera kurser inom eller utom huvudområdet genom att studera vid andra lärosäten i Sverige eller utomlands. Särskilt i samband med kurs i tillämpad kulturvård respektive examensarbete under tredje året kan utlandserfarenhet vara ett värdefullt inslag.

Examen

Programmet leder till en filosofie kandidatexamen i kulturvård.

Övriga föreskrifter

Student som antas till programmet har tillträde till kurser i den ordning de ges inom programmet under förutsättning att behörighetskraven för respektive kurs är uppfyllda. För valbara kurser gäller att studenterna ska uppfylla kursernas förkunskapskrav.

För uppflyttning till andra studieåret av programmet fordras att studenten klarat minst 37,5 högskolepoäng i första årskursen. För uppflyttning till tredje studieåret skall studenten ha klarat av minst 45 högskolepoäng från årskurs 1 och 37,5 högskolepoäng från årskurs 2.