Magkänslor och behovet av tydligare, omsorgsfullt utformad riskkommunikation om tjock- och ändtarmscancer

Tydlig information om hur vår livsstil påverkar risken att utveckla cancer är viktig för att förebygga sjukdom. En ny studie undersöker hur allmänheten uppfattar risken för tjock- och ändtarmscancer och på vilket sätt de föredrar att risken kommuniceras.

Forskning visar att vår livsstil kan minska vår risk att utveckla tjock- och ändtarmscancer. Men hur mycket vet allmänheten om detta? Och är människor beredda att ändra sin livsstil för att minska risken? Svaren påverkar hur vården och folkhälsoaktörer utformar sin riskkommunikation. Frågorna står i centrum för en ny studie från Uppsala universitet.

För att utveckla den trovärdiga och personligt relevanta riskinformation som människor efterfrågar så behöver vi veta vilka värden och prioriteringar som styr våra val och beslut, säger Erica Sundell, sjuksköterska och forskningsassistent vid Centrum för forsknings- & bioetik.

Studiens deltagare rapporterar begränsad kunskap om tjock- och ändtarmscancer och livsstilsrelaterade faktorer som påverkar risken att utveckla den. Särskilt när man jämför med andra, mer omtalade cancerformer. I en artikel i BMC Public Health skriver Erica Sundell och hennes medförfattare att tjock- och ändtarmscancer behöver bli mer synlig i samhället för att öka medvetenheten och minska förutfattade meningar om sjukdomen.

Har vi inte kunskapen att förlita oss på går vi mer på magkänsla och stereotyper. Och samtidigt råder osäkerhet kring om våra vanor är tillräckligt hälsosamma. Man ser heller inte minskad risk för tjock- och ändtarmscancer som den främsta motivationen till ett hälsosamt leverne, säger Åsa Grauman, docent i folkhälsovetenskap vid Centrum för forsknings- & bioetik och huvudansvarig för studien.

När forskarna tittar närmre på människors motivation att leva hälsosamt är det snarare allmän hälsa och välmående som står i fokus. Förebyggande av specifika sjukdomar spelar en mindre roll. Att ta vissa risker sågs till och med som okej om det gjorde att man kunde njuta av livet här och nu. Det är något man behöver ha i åtanke när man tar fram strategier för riskkommunikation.

Att ge praktiska råd som verkligen fyller de kunskapsluckor som finns – utan att skapa oro, skuldkänslor eller stigma – är en utmaning. Samtidigt behöver budskapen vara enkla och inte skrämma eller överösa människor med information.

Studien visade att det fanns att det finns en bred samsyn om att samhället och individen delar ansvaret för att förebygga cancer bland forskningsdeltagarna. Deltagarna var i allmänhet positiva till åtgärder som gör det lättare att välja hälsosamt, och det finns till och med visst stöd för förbud och skatter – även bland personer som beskriver sig som liberala. Samtidigt är det viktigt för forskningsdeltagarna att samhällets uppmuntran till en hälsosam livsstil inte går för långt eller lägger sig i människors liv mer än nödvändigt.

Även om samhällets insatser spelar en viktig roll i att förebygga cancer, får uppmuntran till hälsosamma val aldrig bli paternalistiskt eller dömande. Hur bra råden än är kan de inte garantera ett skydd mot cancer, avslutar Erica Sundell.

Anna Holm Bodin

Sundell, E., Hedström, M., Fahlquist, J.N. et al. Colorectal cancer risk: stereotypical assumptions and competing values – a qualitative study with the general public. BMC Public Health 26, 706 (2026). DOI: 10.1186/s12889-026-26737-2

Senaste nytt från Centrum för forsknings- & bioetik