Biologididaktik
Hur kan vi undervisa så att biologiämnet blir begripligt, meningsfullt och engagerande? Här ger vi exempel på biologididaktiska resurser från myndigheter, tidskrifter och andra publikationer samt ger tips på konferenser som kan ge stöd och inspiration för att utforma biologiundervisning.
Biologididaktik för lärare – Exempel från forskning och skolpraktik
En skrift med professionsvetenskapliga texter skrivna av forskare och lärare som belyser biologiundervisning för både yngre och äldre elever och lärarstudenter. Skriften har tagits fram i ett samarbete mellan NATDID (Nationellt centrum för naturvetenskapernas och teknikens didaktik) vid Linköpings universitet och Bioresurs vid Uppsala universitet. De flesta av texterna har lästs och diskuterats av lärargrupper som gett värdefull återkoppling till författarnas skrivprocess. Texterna ska inspirera till hur man kan möta den stora utmaningen i att undervisa om det levande.
%20Sk%C3%A4rmbild%202026-02-26%20Natdid.png)
Skolverket
Lärportalen på Skolverkets webbplats innehåller moduler för kompetensutveckling genom kollegialt lärande. Texter, fördjupande frågor och filmer ska ge underlag för diskussioner och reflektioner över undervisning och lärande.
Skolverkets bedömningsstöd för undervisning i biologi för grundskolan och sameskolan är framtagna för att kartlägga elevers kunskapsmässiga styrkor och utvecklingsområden och för att ge inspiration och underlag för undervisningens och lärandets utveckling. Se även materialet för Kartläggning av nyanlända elevers kunskaper steg 3, där kartläggning av kunskaper inom biologi ingår.
Skolverkets webbplats innehåller fler typer av texter. Sök på exempelvis på biologi eller naturvetenskap och didaktik.
Skolforskningsinstitutet
Skolforskningsinstitutets forskningssammanställningar riktar sig till förskollärare, lärare och andra verksamma i skolan. Exempel på sammanställningar med naturvetenskpligt innehåll:
Laborationer i naturvetenskapsundervisningen
Samhällsfrågor med naturvetenskapligt innehåll (SNI)
Undersöka, utforska och lära naturvetenskap – undervisning i förskolan
Lista med samtliga forskningssammanställningar
Skolforskningspodden handlar om forskning, undervisning och lärande, ofta kopplat till forskningssammanställningar eller praktiknära forskning som institutet finansierar. I podden intervjuas forskare, lärare och andra verksamma inom skola och förskola.
Tidskrifter
Innehåller artiklar om både didaktiska frågeställningar och konkreta beskrivningar av laborationer och övningar i biologi. Ges ut av The National Association of Biology Teachers (NABT).
En artikel i varje nummer går att läsa fritt online via ABT online. För full tillgång till arkivet och artiklar i nyare nummer av tidskriften krävs medlemskap i NABT ($99 per år) eller access via ett universitetsbibliotek.
En internationell tidskrift som publicerar forskning som rör biologi inom undervisning, lärande och bedömning. En publikation från the Royal Society of Biology, London.
Prenumeration krävs för att få tillgång till artiklarna, endast sammanfattningar är tillgängliga utan prenumeration.
Innehåller artiklar om STEM-relaterat undervisningsmaterial, aktuell forskning med koppling till verkliga tillämpningar, projekt inom naturvetenskaplig utbildning samt andra resurser för lärare.
Tidskriften publiceras fem gånger per år och är fritt tillgänglig genom finansiering av EIROforum, ett samarbete mellan åtta av Europas största mellanstatliga vetenskapliga forskningsorganisationer. Den är ett ideellt projekt och drivs av CERN (Organisation européenne pour la recherche nucléaire) i Genève, Schweiz.
%20Science%20in%20school%20liten.png)
En refereegranskad nordisk tidskrift för publicering av forskning inom naturvetenskapens didaktik.
Tidskriften ges ut av Universitetet i Oslo och alla artiklar är fritt tillgängliga online.
ATENA Didaktik, Avisa för Teknikens och Naturvetenskapernas Didaktik är en professionsvetenskaplig digital tidskrift om naturvetenskapernas och teknikens didaktik. Den vänder sig till lärare, förskollärare, forskare och andra som är intresserade av hur undervisning kan utvecklas genom att baseras på forskning och beprövad erfarenhet.
ATENA Didaktik ges ut av Nationellt centrum för teknikens och naturvetenskapernas didaktik (NATDID.
Tidskriften Forskning om undervisning och lärande (Forskul) lyfter fram resultat från forskning som byggs med och för lärare. De praktikrelevanta resultat som publiceras är granskade och knutna till tidigare forskning och blir på så vis en del i ett kunskapsbygge. De forskningsartiklar som publiceras i Forskul handlar främst om forskning med anknytning till lärande och undervisning relaterat till samtliga ämnesområden och åldersgrupper inom skolan.
Tidskriften ges ut av Lärarstiftelsen och alla artiklar är fritt tillgängliga online.
Innehåller artiklar av forskare och lärare som delar med sig av metoder som prövats i undervisningen, reportage från resor, bokrecensioner, och annonser om kurser och läromedel.
Tidskriften har publicerats av Biologilärarnas förening sedan 1933. Den ges ut med fyra nummer per år. Medlemmar i Biologilärarnas förening får tidningen hem i brevlåden. Utdrag från de senaste numren går att läsa digitalt.
Här kan man läsa artiklar med fokus på utomhuspedagogik och betydelsen av att lära om naturen i naturen.
Bladet ges ut 4 gånger per år av Naturskoleföreningen, en intresseförening som arbetar för en idé; att lära in ute. Samtliga nummer är tillgängliga online.
Konferenser om naturvetenskapens didaktik
Forum för forskningsbaserad NT-undervisning (FobasNT)
FobasNT arrangeras av NATDID, Nationellt centrum för naturvetenskapernas och teknikens didaktik. Konferensen genomförs varannat år och riktar sig till verksamma i förskola/skola, forskare, lärarutbildare och relaterade myndigheter och organisationer från hela Sverige. FobasNT är en mötesplats för lärare och forskare som vill utveckla undervisning i naturvetenskapsämnena och teknik, från förskola till gymnasium.
Svensk Förening för Forskning i Naturvetenskapernas (FND)
FND är en förening som fungerar som en länk mellan forskning, lärarutbildning och skola. Föreningen är ett forum för samarbete och erfarenhetsutbyte mellan personer intresserade av forsknings- och utvecklingsarbete i naturvetenskapernas didaktik. Vartannat år anordnas en konferens som vänder sig till forskare inom naturvetenskapernas och teknikens didaktik eller andra närliggande områden. Även lärare, myndigheter, intresseorganisationer välkomnas att delta och bidra vid konferensen.
European Researches In Didactics Of Biology (ERIDOB)
ERIDOB är en internationell konferens som genomförs vartannat år och sammanför forskare och lärare från Europa och runt om i världen. På konferensen presenteras aktuell forskning inom biologiundervisning. Publikationer finns att läsa från tidigare genomförda konferenser.
European Science Education Research Association (ESERA)
ESERA är en internationell konferens som genomförs vartannat år. Organisationens syfte är att stärka och utveckla forskning och forskarutbildning inom naturvetenskaplig utbildning i Europa. Ett centralt mål är att knyta samman forskning med undervisningspraktik inom naturvetenskaplig utbildning samt att främja internationella kontakter mellan europeiska forskare och i andra delar av världen.
Avhandlingar (urval)
Eriksson, A. (2025). Kraftfull kunskap om fotosyntes transformerad till undervisningsinnehåll via ett ramverk för fotosynteslitteracitet
Panas, M. (2025). Virtuella och verkliga platsers affordanser
för lärande om biologisk mångfald
Persson, K. (2025). Ekologisk litteracitet som samtillblivelse genom fältarbete: Studier av praktiker för ekologiundervisning
Szczepanski, A. (2025). Kunskap i landskap: ut(i)från ett utomhuspedagogiskt och didaktiskt sammanhang
Andersson, M. (2025). Känslors plats i grundskolans NO-undervisning: Praktiknära studier om förundran och meningsskapande kring evolutionära processer
Thyberg, A. (2024). Students' meaning-making of epigenetic visual representations – An exploration within and between levels of biological organization
Varg, L. (2024). Fröken är lik sin fröken: om vad som påverkar lärares didaktiska vägval och formar NO-undervisningen på mellanstadiet
Dessen Jankell (2023). Att förstå verkligheten som system – att utveckla gymnasieelevers systemgeografiska kunnande genom geografiundervisning.
Stenlund, J. (2023). Visualizing the abyss of time
Students’ interpretation of visualized deep evolutionary time
Jahic Pettersson, A. (2021). Topsar och cellmembran: Kroppens näringsupptag i undervisning och elevtexter på mellanstadiet
Thörne, K (2018). Linguistic Challenges in Science Education. A Classroom Study of Teachers´ and Students´ Use of Central Concepts in Genetics
Bohlin, G (2017). Evolving germs. Antibiotic resistance and natural selection in education and public communication
Edstrand, E. (2016). Learning to reason in environmental education Digital tools, access points to knowledge and science literacy
Hellgren, J M (2016). Students as Scientists. A study of motivation in the science classroom
Westman, A-K (2016). Meningsskapande möten i det naturvetenskapliga klassrummet
Berne, B (2015). Naturvetenskap möter etik. En klassrumsstudie av elevers diskussioner om samhällsfrågor relaterade till bioteknik
Caiman, C (2015). Naturvetenskap i tillblivelse – barns meningsskapande kring biologisk mångfald och en hållbar framtid.
Christenson, N (2015). Socioscientific argumentation. Aspects of content and structure
Bursjöö, I (2014). Utbildning för hållbar utveckling från en lärarhorisont. Sammanhang, kompetenser och samarbete
Ferlin, M (2014). Biologisk mångfald i läroböcker i biologi
Hansson, P (2014). Text, Place and Mobility. Investigations of Outdoor Education, Ecocriticism and Environmental Meaning Making
Hipkiss, A M (2014). Klassrummets semiotiska resurser. En språkdidaktisk studie av skolämnena hem- och konsumentkunskap, kemi och biologi
Haraldsson Sträng, M (2013). Yngre elevers lärande om naturen. En studie av kommunikation om modeller i institutionella kontexter
Larsson, C. (2013). Experiencing Molecular Processes: The Role of Representations for Students’ Conceptual Understanding
Petersson, Maria (2012). Lärares beskrivningar av evolution som undervisningsinnehåll i biologi på gymnasiet
Näs, H (2010). Teaching Photosynthesis in a Compulsory School Context. Students´ Reasoning, Understanding and Interactions
Högström, P (2009). Laborativt arbete i grundskolans senare år – lärares mål och hur de implementeras. (Artikel i NorDina (2010)
Gericke, N (2008). Science versus School-science. Multiple models in genetics – The depiction of gene function in upper secondary textbooks and its influence on students’ understanding
Hultén, M. (2008). Naturens kanon: Formering och förändring av innehållet i folkskolans och grundskolans naturvetenskap 1842–2007
Vikström, A. (2005). Ett frö för lärande
Wallin, A (2004). Evolutionsteorin i klassrummet. På väg mot en ämnesdidaktisk teori för undervisning i biologisk evolution
Böcker (urval)
Teaching secondary biology
Redaktör: Michael Reiss
Hachette Learning 2021, 336 s
Boken innehåller tio kapitel som utgår från olika ämnesområden inom biologin som till exempel transport, celler, ekologi och genetik. Varje kapitel innehåller faktatexter om ämnet, undervisningsstrategier och exempel på undervisningssekvenser med praktiska aktiviteter som engagerar och utvecklar elevernas förståelse för varje område. Möjligheter att integrera matematik och naturvetenskapligt språk lyfts fram genomgående.
Teaching Biology in Schools
Författare: Kostas Kampourakis, Michael Reiss, Kostas Kampourakis
Taylor & Francis Ltd 2018, 292 s
Boken presenterar aktuell forskning och didaktiska utmaningar i biologiundervisningen. Kapitlen täcker delområden som molekylärbiologi, genetik, ekologi, bioteknik, och tar även upp bredare frågor. Den tar upp nationella läroplaner och belyser globala frågor, problem och trender.
%20Teaching-biology-in-schools_haftad.jpg)
Biologididaktikk
Redaktörer: Peter van Marion och Alex Strømme
Cappelen Damm akademisk 2015, 259 s
Hva er egentlig biologi? är rubriken på det första kapitlet i denna bok om biologididaktik, skriven på norska. Boken tar exempelvis upp hur man kan få elever att uppleva fältarbete som meningsfullt och hur naturupplevelser både kan vara estetiska, vetenskapliga, instrumentella, ekologiska och sociala. Könsskillnader i intresset för biologi tas upp liksom, praktiskt arbete, digital kompetens samt modeller, etik och värderingar i biologiundervisningen.
Att förstå skolans naturvetenskap.
Forskningsresultat och nya idéer
Författare: Björn Andersson
Studentlitteratur AB 2008, 392 s
Boken använder forskning om elevers uppfattningar av olika fenomen och diskuterar vad skolans naturvetenskapliga undervisning ska innehålla. Del två i boken fokuserar på centrala biologiska områden som ekosystem, fotosyntes, människokroppen, livscykler, genetik coh evolution
%20Att%20f%C3%B6rst%C3%A5%20skolans%20naturvetenskap.jpg)
Naturvetenskapens bärande idéer i praktiken (3:e upplagan).
Metodik för lärare F–6
Författare: Mats Areskoug, Margareta Ekborg, Karin Nilsson och Dora Sallnäs
Gleerups Utbildning AB 2024, 352 s
Boken ger förslag på hur man undervisa i naturvetenskap i årskurserna F–6 för att eleverna ska kunna förstå energi, materia, ekologi, människokroppen, krafter och vårt solsystem på en grundläggande nivå.
%20Naturvetenskapens%20b%C3%A4rande%20ideer.jpg)
Ämnesdidaktiska val i naturvetenskap - för agens i vardag och samhälle
Författare: Lena Hansson, Lotta Leden och Anders Jönsson
Gleerups Utbildning AB 2022, 168 s
Förutom en teoretisk bakgrund om naturvetenskaplig didaktik ges en rad konkreta exempel på hur undervisning kan bidra till ökad agens för elever i vardag och samhälle.
%20%C3%84mnesdidaktiska%20val%20i%20naturvetenskap.jpg)
Samhällsfrågor i det naturvetenskapliga klassrummet
Författare: Margareta Ekborg, Malin Ideland, Britt Lindahl, Claes Malmberg, Christina Ottander och Maria Rosberg
Gleerups Utbildning AB 2022, E-bok
Här beskrivs ett ramverk för hur undervisning kan utformas utifrån aktuella samhällsfrågor med ett naturvetenskapligt innehåll (SNI). De konkreta exemplen som ges utgår från ett reårigt forskningsprojekt om SNI i grundskolan.
%20Samh%C3%A4llsfr%C3%A5gor%20i%20det%20naturvetenskapliga%20klassrummet.jpg)
Rapporter (urval)
Klassrum med himlen som tak
Huvudförfattare: Johan Faskunger
Linköping University Electronic Press, 2018, 62 s
En kunskapsöversikt av forskning som belyser hur skolprestationer främst bland barn i grundskoleålder påverkas av utomhusundervisning, av regelbunden fysisk aktivitet och av naturkontakt. Kunskapsläget utifrån var och en av dessa kategorier presenteras.
%20Klassrum%20med%20himlen%20som%20tak%20liten.png)
Ämnesdidaktik i praktiken – Nya vägar för undervisning i naturvetenskap
En äldre rapportserie från Göteborgs universitet och projektet NORDLAB-SE som innehåller ett stort antal workshops som utgår från elevers vardagsföreställningar om naturvetenskapliga fenomen inom både fysik, kemi och biologi.
Att förstå naturen – från vardagsbegrepp till biologi (2003) innehåller fyra workshops om cirkulationssystemet, evolution, fotosyntes och genetik. Redaktör: Björn Andersson
Att förstå och använda naturvetenskapen (2003) innehåller sju workshops om exempelvis naturvetenskapliga experiment, energiflöden och växthuseffekt. Redaktör: Björn Andersson
Undervisning i sex och samlevnad - ett idématerial (2012) togs fram inom projektet Utveckling av forskningsbaserad undervisning i Sex och Samlevnad för lärarutbildning och skola med finansiering från Socialstyrelsen och senare Smittskyddsinstitutet. Redaktör: Anita Wallin och Björn Andersson
