Zooma med en doktorand i biologi

Låt dina gymnasieelever ta del av aktuell forskning och ställa frågor till en biologidoktorand! Hösten 2026 deltar doktorander i biologi vid Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) och Uppsala universitet. Ett tips är att göra ett ”mikrosamarbete” med klassens lärare i engelska när doktoranden helst kommunicerar på engelska. Kemilärarnas resurscentrum (KRC) har motsvarande erbjudande i Zooma med en doktorand i kemi.

Information om projektet

Zoom-besöket riktar sig till klasser som läser biologi, bioteknik, naturkunskap eller ämnen inom naturbruksprogrammet på gymnasiet. Flera doktorander kommer från olika länder och ger sina föredrag på engelska (se angivet språk bredvid titeln på föredragen).

Anmälan för höstterminen 2026 är öppen 2-10/9. Läs mer om upplägget nedan under Till lärare. Principen först till kvarn tillämpas vid anmälan, men sedan sker också en fördelning av föredrag utifrån att så många olika lärare/skolor/klasser som möjligt ska få ta del av besöken. I anmälan får du rangordna föredragen efter hur intressanta de är för dina elever.

Information för doktorander/Information for PhD students

 

Hur går det till?

Efter anmälan görs en matchning mellan lärare/klasser och doktorander. Senast 14/9 2026 får du ett meddelande från Bioresurs via epost om vilket föredrag du fått. Efter det har doktoranden ansvar för att kontakta dig. Har du inte blivit kontaktad av doktoranden inom en vecka ska du höra av dig till Bioresurs.

Inför besöket: Du och doktoranden kommer överens om när mötet med klassen ska äga rum. Du berättar för doktoranden om din kurs och klass och hur föredraget kan passa in och bidra till undervisningen. Om det finns frågor från eleverna i förväg kan doktoranden ta hänsyn till dem vid planeringen. Inför lektionen ansvarar doktoranden för att skicka:

  • en Zoom-länk till det digitala mötesrummet.
  • en länk till en utvärdering, som vi vill att eleverna besvarar efter besöket.

Under besöket: Doktoranden berättar om sin forskning, visar några bilder från sitt lärosäte och svarar på elevernas frågor.

Efter besöket: Du ger eleverna länken till utvärderingen som du fått av doktoranden. Du skickar en e-post till Bioresurs för att bekräfta att besöket ägt rum.

Varför ska man anmäla sig till detta?

Att bjuda in en doktorand till sitt klassrum ger både koppling till aktuell forskning och möjlighet för eleverna att ställa nyfikna frågor. Besöket kan på ett bredare plan knytas an till hur naturvetenskap fungerar ”in action” och de unga doktoranderna kan också bidra med sina perspektiv på olika val som de gjort efter sin egen gymnasietid.

Doktorandprojekt hösten 2026

Strengthening the patient’s immune cells to fight cancer (English)

Normally, our immune system protects us against cancer by killing tumor cells that arise by chance. Yet, some of these tumor cells are not recognized by the immune cells and can grow out into tumors, which is problematic to many people every year.

In my research, I take those immune cells and give them an extra tool, also known as a chimeric antigen receptor (CAR), that helps the immune cells finding the tumor cells and killing them. In this way, we make the invisible tumor cells visible again so the immune cells can fight cancer.

My research group at Uppsala University, led by Magnus Essand, has developed a treatment based on this idea, and we are now treating the first patients at Akademiska Sjukhuset, which was also broadly published in the news.

I would like to explain to the high school students what work we do (in a laboratory) and how the new treatments that we develop eventually make it to the patients in the hospital.

Klimatspelet

Vän eller fiende - vad formar grisars sociala liv?

Grisar är sociala djur och har ett starkt behov av att leva tillsammans med andra grisar. Men det sociala livet är inte alltid problemfritt. När grisar som inte känner varandra möts kan det uppstå konflikter och slagsmål som ibland leder till skador. Dessa skador är ett viktigt djurvälfärdsproblem i dagens grisproduktion.

Men varför reagerar olika grisar så olika i samma situation? Spelar det någon roll vilka de fick umgås med som små? Kan erfarenheter tidigt i livet påverka hur de hanterar konflikter som vuxna? Och hur mycket av deras beteende sitter egentligen i generna?

I mitt doktorandprojekt har jag följt grisar från födseln till vuxna suggor för att undersöka vad som formar deras sociala beteende. Genom att studera hur de beter sig i vardagen och när de ställs inför nya sociala utmaningar har jag försökt förstå varför vissa individer söker kontakt, andra drar sig undan och om det verkligen alltid är dåligt att slåss. Vad kan grisarnas beteende berätta om hur vi bör hålla och föda upp dem för att ge dem ett så bra liv som möjligt?


Klimatspelet

Träna och ät bra - men varför?

Vi hör ofta att vi ska röra på oss och äta hälsosamt. Men vad är det egentligen som händer i kroppen när vi gör det – och varför spelar det så stor roll för vår hälsa?

Övervikt och fetma har blivit allt vanligare, både i Sverige och i resten av världen. Bakom utvecklingen finns många faktorer, från hur våra kroppar är biologiskt anpassade till hur dagens samhälle påverkar vad vi äter och hur mycket vi rör på oss. I min forskning undersöker jag hur vi kan förebygga viktuppgång och de sjukdomar som ofta är kopplade till övervikt och fetma. Vi studerar bland annat effekterna av hälsosamma levnadsvanor, kosttillskott baserat på svamp och ett läkemedel, både var för sig och i kombination. I presentationen tittar vi närmare på hur dessa faktorer kan påverka kroppen och varför så olika
saker som fysisk aktivitet, kost, svamp och läkemedel kan ha betydelse för vår vikt och hälsa.


Klimatspelet

Stoppar skyddade områden habitatförlust?

Det främsta verktyget som har använts över hela världen för att stoppa habitatförlust och gynna den biologiska mångfalden är att skydda känsliga livsmiljöer i naturreservat, nationalparker och andra skyddade områden. De skyddade områdena kan även spela en roll i att fånga upp arter som ändrar sina utbredningar i det allt varmare klimatet.

Om vi satsar på att utöka nätverket av skyddade områden så att det räcker inför fortsatt habitatförlust är det viktigt att vi utvärderar om och under vilka förutsättningar, existerande skyddade områden uppfyller sina mål.

Därför undersöker jag om skyddade områden i Sverige och Storbritannien (1) minskar habitatförlust, (2) minskar lokala utdöenden och (3) underlättar etablering av arter som migrerar på grund av klimatförändringar.

 

Klimatspelet

Breaking into the Brain (english)

In Alzheimer’s disease, a protein called amyloid-β (Aβ) clumps together in the brain. These harmful clumps activate the brain’s immune cells, trigger chronic inflammation and causes neuronal loss.

My research focuses on antibodies that can hunt down and clear these clumps. But there’s a catch: the brain has a highly selective security system, the blood-brain barrier, that keeps large molecules like antibodies out.
So how do we get antibodies across?

I study bispecific antibodies that hijack the brain’s own iron-delivery doorway, using it as a route into the brain. This could help get more antibodies to their target without requiring larger, potentially riskier doses for patients.

Building on Lecanemab, an antibody developed in our group and now used in the clinic, I’m helping design the next generation of Aβ-targeting antibodies, and uncovering how they work once they get into the brain, including how they help the brain’s immune cells clear away the damage.

 

Klimatspelet

Förstå mikroalger och deras blåljussignalering för en hållbar framtid (svenska/english)

En lovande lösning för att minska vår användning av fossila råvaror är att använda fotosyntetiserande mikroalger som kan producera annars fossilt baserade produkter. Dessa organismer behöver bara vatten, lite salt, solljus och koldioxid – resurser som vi har gott om.

På grund av låg produktivitet är vi tyvärr en bit ifrån att detta ska bli verklighet i kommersiell skala. Ett steg på vägen är att studera algerna på djupet. Ju bättre vi förstår dem och deras komplicerade cellulära nätverk, desto mer kan vi optimera produktionen av hållbara bränslen och kemikalier.

Min forskning handlar om en sådan lovande art, mikroalgen Chlamydomonas reinhardtii. Mitt fokus är att klarlägga tidiga steg mellan att algen uppfattar blått ljus i sin omgivning till effekten på diverse cellulära processer. När vi väl vet mer om detta kan vi optimera algerna och deras tillväxt för att öka produktiviteten och ta oss närmare en hållbar framtid.

 

Klimatspelet