Forskargruppen för regional ULF-forskning (RUF)

Bakre raden från vänster: Olle Nordberg, Thomas Nygren, Lennart Rolandsson. Främre raden från vänster: Sofie Mellberg, Anna Wallin, Jane Touminen, Angelika Friberg, Sara Fahlén, Stina Hallsén och Malin Tväråna
I forskningsmiljön RUF bedrivs regional undervisningsutvecklande forskning i samverkan mellan skola och akademi, inom ramen för det nationella arbetet för sådan forskningssamverkan, ULF (Utbildning, Lärande, Forskning). Med undervisningsutvecklande forskning avses forskning som utgår från de yrkesverksammas uttalade behov av ny kunskap och där målet är att utveckla verksamheten i skolan.
Forskningen utmärks av att forskare och yrkesverksamma samverkar i hela eller delar av forskningsprocessen, från initiering till genomförande och redovisning av resultat. När vi inom RUF beskriver våra projekt används termen skola för förskola, grundskola, gymnasieskola och vuxenutbildning, termen elev för barn, unga och vuxna vars utveckling och lärande verksamheten syftar till, och termerna lärare och undervisning för de som genomför verksamhet som syftar till denna utveckling och lärande.
Forskargrupperna undersöker förutsättningar för och relationer mellan undervisning och lärande i praktiknära kontexter. Till exempel undersöks vetenskapligt underbyggda modeller för undervisning inom olika skolämnen, men även förutsättningar för undervisning och elevers lärande, som elevers hälsa, rättssäker bedömning och lärares kollegiala arbete studeras. I forskningsmiljön används en mix av metoder, som kvasiexperimentella designstudier, learning study, enkät- och intervjustudier samt ämnesdidaktisk aktionsforskning för att bättre förstå till exempel undervisningens effekter på elevernas lärande i olika ämnen.
Delta i RUF:s forskningsprojekt
Om du arbetar på en av de skolor vars huvudman ingår i RUF kan du ansöka om att delta i ett praktiknära forskningsprojekt i samverkan. RUF-projekten utgår från ett problem eller en utmaning i undervisningen.
Du kan delta om:
- Du är yrkesaktiv i en verksamhet som är relevant för de forskningsprojekt som föreslås och är intresserad av att utveckla dessa.
- Du kan medverka i fysiska projektmöten ett antal måndagseftermiddagar per termin i Uppsala universitets lokaler.
- Du kan avsätta tid motsvarande en halv dag per vecka till att arbeta med projektet.
- Din skolledning ger sitt medgivande och garanterar att ovanstående förutsättningar ges.
Under läsåret 2025-2026 är följande projekt öppna för ansökan:
- Meningsfull matematik
- Läsning som stör och berör
- Komplexa samband i naturvetenskap
Nästa möjlighet att anmäla intresse för att delta i ett RUF-projekt är senast 15 mars.
Läs mer om projekten och anmäl intresse för deltagande i RUF-projekt
Medverkande forskare
Thomas Nygren, professor i didaktik EDU (vetenskaplig ledning)
Malin Tväråna, docent i didaktik EDU (operativ ledning)
Anna Wallin, lektor Enköpings kommun (operativ ledning)
Sara Fahlén, grundskolelektor Tierps kommun
Angelika Friberg, samverkanslektor grundskolan Uppsala kommun
Stina Hallsén, docent i pedagogik EDU
Sofie Mellberg, samverkanslektor gymnasiet Uppsala kommun
Olle Nordberg, docent i didaktik med inriktning svenska, lektor i litteraturvetenskap UU
Lennart Rolandsson, NTI-gymnasiet i Uppsala, lektor i didaktik EDU
Jane Tuominen, kommunlektor Östhammars kommun
Pågående projekt
Samverkande undervisning i matematik
Kontakt: Anna Wallin
Deltagande skolhuvudman: Enköpings kommun
Syftet med projektet är att undersöka en praxisverksamhet rörande samverkan i matematik mellan modersmålslärare, klasslärare och elever. Studien genomförs med fokus på undervisningshandlingar, strukturer, material, resurser och miljöer gällande undervisning i matematik. Här handlar forskningsfrågorna om matematisk självkänsla, tillit till sin egen förmåga och resursanvändning.
Samverkande undervisning hänvisar till en matematikdidaktisk metod som inkluderar undervisning där olika lärarprofessioner och i det här fallet flerspråkiga elever i årskurs 3 som samverkar med en tanketavla i matematik. Tanketavlan är skapad med inspiration av McIntosh (2007) och kan beskrivas som en stödstruktur som används i denna undervisning. Tanketavlan som används i den samverkande undervisningen är formad som en ruta med fem fält som inkluderar rubrikerna: bild, material, symboler, ord och begrepp.
Studiens teoretiska bas ligger i Barads (2007) relationella perspektiv, där det handlar om att vi möts och skapar med varandra och material. Studien är kvalitativ och består av deltagande observationer och intervjuer med elever, klasslärare och modersmålslärare samt en enkät riktad till elever. Analysen är genomförd i process, dels genom att fältanteckningar och enkäter analyserades med utgångspunkt i språkliga aspekter, och dels genom att det transkriberade intervjumaterialet analyserades utifrån forskningsfrågorna med hjälp av de teoretiska begrepp som Barads (2007) relationella perspektiv erbjuder.
Under läsåret 2024/25 bearbetas materialet till en vetenskaplig artikel.
Inramning av kontroversiella frågor i samhällskunskap
Kontakt: Malin Tväråna
Deltagande skolhuvudman: Uppsala kommun
Vi har idag ett växande problem med polarisering och minskat engagemang i politiska frågor bland ungdomar. Tidigare forskning har visat att perspektivrik undervisning ofta ger elever möjlighet att anta olika perspektiv och att granska antaganden för sina egna och andras ståndpunkter och värderingar. Syftet med projektet är att utveckla och pröva en undervisningsmodell byggd på vetenskapliga principer i kombination med samtalsmodell som i tidigare forskning visat sig verksamma för perspektivtagande.
Under hösten 2024 har lärare i samverkan med en forskare och en doktorand utifrån tidigare forskning kring undervisning om kontroversiella frågor arbetat fram ett stödverktyg för lärares planering av undervisning som innehåller diskussioner av kontroversiella frågor. Verktyget har i ett första steg diskuterats med ett flertal lärare i samhällskunskap och med lärarstudenter som ett inslag på lärarutbildningen. Därefter har verktyget reviderats och prövats i undervisning inom temat lag och rätt, i två olika undervisningskontexter.
Under vårterminen 2025 planeras gemensam analys och vidareutveckling samt ytterligare en omgång av praktisk prövning av planeringsverktyget.
Elevers analysförmåga i NO-ämnena
Kontakt: Sara Fahlén
Deltagande skolhuvudman: Tierps kommun
Syftet med projektet är att stärka elevers förmåga att analysera sina resultat från laborationer i grundskolans och gymnasiets naturorienterade ämnen.
Forskningsfrågorna har formulerats till: a) Hur tänker elever till begreppen samband och orsak? och b) Vilka faktorer påverkar elevers bedömningar av samband och orsak?
Under året har två datainsamlingar skett, i årskurs 8 och med elever på gymnasieskolans teknikprogram, årskurs ett och två. Elevernas förståelse mättes genom frågor om samband och orsakssamband före, under och efter lektionen samt ljudupptagningar av elevernas diskussioner.
Preliminära resultat från de två datainsamlingarna visar att det är svårt för många elever att beskriva samband. De vill gärna förklara sambandet i stället. Elevernas drar sina slutsatser beroende på om de hittar en logisk förklaring, speciellt de yngre eleverna. Gymnasieelever litar mer på sina data. De vågar dra slutsatser utifrån data. Elever har svårt att se att flera faktorer påverkar ett samband. Det är svårt för elever att tänka in faktorer som inte nämns explicit i uppgiften.
Ungas ohälsa - meningen med skolan, skolrelaterad stress och bedömningens dilemma
Kontakt: Stina Hallsén
Deltgande skolhuvudmän: Knivsta kommun, Uppsala kommun
Såväl internationella som nationella och lokala utvärderingar har påvisat en försämring av ungdomars psykiska hälsa. Skolans roll i stort, och bedömningspraktiker i synnerhet, har pekats ut som bidragande faktorer till denna negativa utveckling. Både forskare och skolhuvudmän efterfrågar en djupare förståelse av detta problem. Projektets övergripande mål är därför att bidra till en mer nyanserad bild av upplevd skolstress och psykisk ohälsa. På så sätt syftar projektet till att stödja skolhuvudmännen i deras arbete med att motverka och förebygga psykisk ohälsa bland elever, samtidigt som rättssäkerheten i bedömningar stärks.
Inom ramen för projektet har c:a 25 gymnasieelever intervjuats i separata flick- och pojk-fokusgrupper. Dessa intervjuer har sedan legat till grund för mer analytiska fokusgruppintervjuer med lärare i två olika gymnasieskolor. Intervjuer med förskolebarn och förskolepersonal är pågående. I relation till förskolan är också en doktorand involverad.
Visst analysarbete är genomfört och preliminära resultat har presenterats i vetenskapliga sammanhang, i populärvetenskapliga sammanhang samt för lärare och ledningsgrupper i skola. Studien fortsätter under 2025 och ligger också delvis till grund för ett nyinitierat projekt som kommer fokusera på att identifiera möjligheter och hinder för att arbeta helhetsorienterat i skolan och stärka meningsfull matematikundervisning.
Tal i bråkform – del av helhet
Kontakt: Jane Tuominen
Deltagande skolhuvudman: Östhammars kommun
Syftet med projektet är att utveckla matematikundervisningen i förskoleklass - årskurs 2 angående tal i bråkform och därmed elevers kunnande avseende detsamma.
Under höstterminen 2024 deltog samtliga elever i årskurs 2 på en grundskola en kartläggning, angående del av helhet, inför kommande tre forskningslektioner. Med utgångspunkt i resultatet av kartläggningen planerades en första forskningslektion av forskningsledare och lärare.
Forskningsfrågan är formulerad som: Vilka aspekter behöver elever ges möjlighet att urskilja för att bemästra del av helhet? Projektet genomförs som en learning study där undervisning designas, prövas och genomförs i flera cykler. Forskningslektionerna videofilmas och analyseras efter respektive forskningslektion. Elever lärande kartläggs med hjälp av för- och eftertest som analyseras för att identifiera vilka kritiska aspekter eleverna behöver ges möjlighet att urskilja angående del av helhet.
Under vårterminen 2025 sammanställs studien och en fördjupande databearbetning och analys genomförs. Lärarna, med stöd av forskaren förbereder en presentation av studien och resultatet.
Naturvetenskap som digitalt självförsvar i en tid av desinformation
Kontakt: Sofie Mellberg
Deltagande skolhuvudman: Uppsala kommun
Det är avgörande att elever utvecklar förmåga att navigera genom informationsflödet av naturvetenskap. Många beslut i våra liv, från personliga val till samhälleliga beslut, grundar sig på naturvetenskaplig kunskap. Detta inkluderar beslut om vaccinering, klimatåtgärder, energiproduktion och hälsosam livsstil. Att fatta beslut baserade på felaktig information kan få allvarliga konsekvenser för både individen och samhället.
Forskningsprojektet är en fortsättning på GÄCKA - projektet (Generella och ämnesspecifika arbetssätt för digital källkritik i samhällskunskap, historia, naturvetenskap, psykologi och bild), finansierat av Skolforskningsinstitutet. Syftet är att utveckla evidensbaserat undervisningsmaterial för elever på gymnasieskolans yrkesprogram samt elever i högstadiet för att stödja deras kritiska tänkande och vetenskapliga läskunnighet för att motverka desinformation. Dessutom utnyttjas internet av individer och organisationer som sprider desinformation, exempelvis anti-vaccin- och klimatförnekarrörelser. Ett viktigt uppdrag som skolan har är därför att ge eleverna kunskap om vilka källor de kan lita på och varför de är trovärdiga.
Under höstterminen har forskningsgruppen, bestående av lärare från högstadiet, gymnasiet och lektorer från RUF-gruppen, arbetat fram två separata undervisningsmaterial, ett anpassat för högstadiet och ett för gymnasiet. Under vårterminen kommer materialet att testas på ett antal klasser och elevernas kunskapsutveckling och förmåga att bedöma trovärdigheten av olika digitala källor kommer att analyseras med för- och eftertest.
Det är strategiskt rätt att undervisa om programmering
Kontakt: Lennart Rolandsson
Deltagande skolhuvudman: Academedia
Projektet tar sin utgångspunkt i en variation mellan elevers betygsresultat i programmeringoch tidigare forskning som påvisar svårigheter att undervisa- och lära sig programmering (Rolandsson, 2015), samtidigt som programmering introducerats i grundskolan och många företag anser att programmering är ett viktigt kunskapsområde. En antologi har skrivits som beskriver fyra praktiknära forskningsprojekt som engagerar ett 20-tal lärare från olika NTI Gymnasieskolor. Fokus har legat på elevers strategier för att lösa problem och felsöka kod.
Merparten av studierna i antologin visar på ett behov av fortsatt forskning, samtidigt som lärarna i de olika projekten har fått insikter om hur programmeringsundervisningen med fokus på problemlösning måste vara nyanserad då inte alla elever upplever problemen som uppstår då man felsöker. Antologin presenterar en samverkansmodell för ett hållbart och pragmatiskt förhållningssätt till vetenskap, med fokus på programmeringsundervisning.Flera artiklar med professionstexter från de olika projekten är under utveckling.
Läsprojektet Alla läser
Kontakt: Olle Nordberg
Deltagande skolhuvudman: Östhammars kommun
Barns och ungas läsande av skönlitteratur är en fråga som debatterats intensivt under hela 2000-talet, ofta utan empiriska resultat som grund och på premisser där det skönlitterära läsandet inte lyfts fram som väsensskilt olikt faktaläsning. I projektet Alla läser genomförs årligen sedan 2019 en storskalig, bokcirkelinspirerad litteraturläsning i en hel kommun under vårterminerna i årskurs 4-9. Projektet är i stora drag utformat som en bokcirkel, där elever under ett antal veckor varje vårtermin läser samma texter, och där samtalet om det lästa är i fokus. Kring varje läsomgång samlas data in både kvantitativt och kvalitativt från medverkande elever och lärare. Syftet är att systematiskt och på empirisk grund utveckla en litteraturdidaktik, framförallt utifrån elevernas egna läsupplevelser och tankar utvecklade i boksamtal, men också i samspel med lärarnas intryck och reflektioner. Tidigare resultat visar att elevernas engagemang i berättelserna, och nu senast i poesi, i hög grad leder till omvärldsorienterade reflektioner och till fördjupande resonemang om sig själva och om tillvaron i större perspektiv.
Projektet siktar på att resultera i en bok om litteraturundervisning baserad på både vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Boken kommer att ges ut under 2025 på Libers förlag har planerad release på Bokmässan i Göteborg i slutet av september.
Skönlitteratur i förskolan
Kontakt: Olle Nordberg
Deltagande skolhuvudman: Uppsala kommun
Detta är samverkansprojekt med syftet att fördjupa den skönlitterära läsningen i förskolan. Fokus ligger på bilderböckers potential till att utveckla tankar, lek och samtal om stora och små existentiella frågor hos både barn och vuxna. Projektet är utformat som en forskningscirkel och riktar sig inte mot någon direkt och konkret ”nyttighet” t.ex. gällande språkutveckling. Grundidén och utgångspunkten är istället att känslomässigt engagemang, utbyte av tolkningar och reaktioner på skönlitteratur som läses i grupper av barn kan leda till en personlig utveckling – som i allra högsta grad innefattar språket. Projektet utformades som en forskningscirkel med medverkande förskollärare och kommunens språkutvecklare i förskoleverksamheten.
AI-genererade flervalsfrågor i samhällsvetenskap och naturvetenskap
Kontakt: Angelika Friberg
Deltagande skolhuvudman: Uppsala kommun
Testbaserat lärande har visat sig vara en effektiv metod för att främja kunskapsinlärning. Ett sätt att genomföra testbaserat lärande är att låta eleverna göra korta test med flervalsfrågor. Det är dock tidskrävande för läraren att ta fram relevanta fleralsfrågor. Med artificiell intelligens (AI) finns potential att skapa anpassade flervalsfrågor som i sin tur kan användas för testbaserat lärande.
Projektets huvudmål är att undersöka hur användningen av AI-genererade flervalsfrågor kan påverka elevers inlärning och prestation i NO och SO på högstadiet samt biologi och fysik på gymnasiet.
Under vårterminen 2024 togs AI-genererade flervalsfrågor fram i utvalda ämnesområden av ämneslärare i SO och NO på högstadiet samt i biologi och fysik på gymnasiet.
Analys av resultaten kommer att genomföras under vårterminen 2025. Vid analysen kommer elevers resultat på för- och eftertester jämföras mellan interventions- och kontrollgrupp. Lärares reflektionsprotokoll i samband med framtagning av AI-genererade flervalsfrågor och quizar kommer även att analyseras för insikter om användbarheten av upplägget.
Projekt öppna för ansökan
Utvärderingar har visat att ett ökande antal elever upplever skolan som allt mindre meningsfull och att den psykiska ohälsan bland unga ökar. Inom särskilt matematikämnet ses en oroande trend där prestationspress kan skapa stress och sänkt motivation. Projektet fokuserar på att fördjupa förståelsen för den här typen av stress samt stärka elevers upplevelse av meningsfullhet i matematikundervisning.
Syftet med projektet är att identifiera möjligheter och hinder för att arbeta helhetsorienterat och stärka meningsfull matematikundervisning, utifrån både ett elev- och lärarperspektiv.
I projektet samverkar lärare från grundskolan och/eller gymnasiet som undervisar i matematik och forskare genom att analysera möjligheter och utmaningar och utveckla förhållningssätt och metoder som stärker meningsfullheten i undervisningen. Deltagare i projektet kommer att träffas ca en gång i månaden under läsåret 2025/2026 där vi gemensamt identifierar utmaningar, planerar fortskridande samt genomför analys. Mellan respektive träff kommer deltagande lärare genomföra viss inläsning och mindre uppgifter (inkl. inspelning av lektionsmoment eller gruppintervju).
Anmäl intresse för deltagande i RUF-projekt
Undervisning för att utveckla elevers förståelse av komplexa samband i naturvetenskap
Naturvetenskapliga ämnen kan uppfattas som svåröverskådliga och elever kan ha utmaningar med att beskriva och förstå komplexa samband. En bakomliggande orsak till detta kan vara ämnenas abstrakta och stofftunga karaktär, vilket innebär att eleverna måste hantera och bearbeta stora mängder information. Denna utmaning förvärras ofta av att elever kan ha svårt att identifiera och förstå kopplingar mellan olika delområden och hur dessa tillsammans bygger upp en helhet.
Syftet med projektet är att undersöka hur undervisningsmetoder kan hjälpa elever att utveckla förmågan att se samband inom och mellan naturvetenskapliga koncept för att på så sätt uppnå en större förståelse. Detta innebär att elever lär sig att se helheten och de relationer som binder samman enskilda element.
Studien kommer att bedrivas som en interventionsstudie och involvera både grundskole- och gymnasieelever. Deltagande lärare tillsammans med forskare kommer att utveckla undervisning som testas i ett antal olika klasser. Insamling av data kommer exempelvis att ske genom för- och eftertest samt klassrumsobservationer och/eller inspelningar av elevdiskussioner.
Anmäl intresse för deltagande i RUF-projekt
Många skolelever har svårt att förstå vad vi egentligen ska ha skönlitteratur och fiktion till. Det finns inget fastslaget kunskapsinnehåll i själva texterna, utan kunskaperna utvecklas i en meningsskapande och reflekterande process i samspelet mellan text och läsare – och i samtal med andra. Avgörande för att en sådan utveckling ska inträffa och bli medveten hos eleven är en undervisning som sätter den inlevelsefulla läsningen och litteratursamtalet i centrum. I litteraturdidaktisk forskning framhålls ofta potentialen i att läsa texter som ”stör” och skaver på olika sätt, som rubbar cirklar och väcker starka känslor.
I projektet kommer deltagande lärare och forskare att tillsammans arbeta med den här typen av tanke- och känsloväckande texter under ett läsår och följa elevernas utveckling tillsammans utifrån hypotesen att det inlevelsefulla och affektiva fokuset kan utveckla elevernas litterära läsförmåga och medvetenhet för hur fiktionsberättelser och poesi kan ge perspektiv och djupförståelse för aktuella och svåra ämnen som t.ex. miljö/klimatkrisen, krig och konflikter, personliga relationer, sexualitet, etnicitet, genus på sätt som faktatexter inte kan.
Syftet med projektet är att undersöka hur en litteraturundervisning där känsloväckande texter läses, tolkas, diskuteras och analyseras utvecklar elevernas skönlitterära läsförmåga, medvetenhet och motivation.
Inlevelsefull läsning och samtal om känsloväckande skönlitteratur kommer att pågå under hela läsåret. Dokumentation sker genom självvärderingar, inspelade samtal, och loggar från både elever och lärare. Fokusgruppsintervjuer med elevgrupper genomförs i olika skeden av processen