Forskargruppen för regional ULF-forskning (RUF)

Ett samverkansprojekt för en empirigrundad meningsfull litteraturundervisning

Projektledare: Olle Nordberg, universitetslektor i litteraturvetenskap och docent i didaktik med inriktning svenska

Dagens barn och unga växer upp i en värld fylld av klimatoro, konflikter och starka samhällsklyftor. Många elever uttrycker både framtidsångest och minskat förtroende för demokratin. Samtidigt visar aktuell litteraturdidaktisk forskning att skönlitteraturläsning och litteratursamtal i skolan genom inlevelse kan skapa engagemang, öppna nya perspektiv och hjälpa elever att förstå samtidens komplexa frågor på ett sätt som faktatexter inte kan. Litteraturen och samtalen om den kan också hjälpa eleverna att navigera och formlera sina tankar på ett självständigt och samtidigt inkännande sätt. Trots detta tycks skönlitteraturen ha fått allt mindre utrymme i skolan. Fokus på mätbarhet och tydliga resultat har trängt undan det som är svårt att mäta men avgörande för ungas utveckling, såsom empati, identitet, kritiskt tänkande och förmågan att se världen genom andras ögon. Skolan tycks ibland ha tappat bort själva anledningen till att vi läser skönlitterärt. Hur ska då eleverna kunna få syn på det speciella och lära sig att läsa den på ett personlighetsutvecklande och perspektivvidgande sätt?

Ur denna bakgrundsteckning framträder ett tydligt behov av en praktiknära forskning där lärare och forskare tillsammans över tid utvecklar en empiriskt grundad litteraturundervisning, baserad på verkliga elevers läsning och samtal om litterära texter. Syftet med projektet är att genom detta tillvägagångssätt utveckla fundament i en litteraturundervisning där inlevelsefull och analytisk läsning kombineras med strukturerade litteratursamtal för att stärka elevers litterära identitet, perspektivtagande, metareflektion, självständighet och demokratiska förmåga. Ett konkret mål är att ta fram generella och direkt användbara hållpunkter för litteraturundervisning i svensk skola.

Det aktuella projektet bygger vidare på den ULF-finansierade pilotstudien Läsning som stör och berör där en modell för läsning, reflektion och samtal använts kontinuerligt under ett helt läsår i tre skolstadier. Genom arbete med dikter och noveller som väcker känslor, utmanar normer och aktualiserar samhällsfrågor, och genom systematiskt uppbyggda litteratursamtal som tar elevernas egna tolkningar som utgångspunkt, har vi kunnat se att litterär läsförmåga, litterär identitet, självmedvetenhet och demokratisk agens utvecklas individuellt och kollektivt. Projektet Utmana – Utveckla – Utforska – Utforma – Undervisa tar fasta på de lovande resultat som framkommit i piloten och för arbetet vidare, bland annat genom teorifördjupningar och läsning av längre texter under läsåret 2026/27.

Genom hela projektet är samverkan, i alla steg, mellan lärare och forskare en förutsättning. Under det första läsåret har vi regelbundna forskningsmöten där vi utifrån vår problemställning diskuterar textval, elevtolkningar, läsomgångar, litteratursamtal etcetera, och där den egna undervisningen analyseras av läraren själv i dialog med kollegor och forskaren. Du kommer också som medforskande lärare under detta första år att aktivt delta i arbetet med att utveckla, fördjupa och analysera både modellen och de metoder och förhållningssätt som används i klassrummet i det praktiska arbetet med den.

En undervisningsutvecklande forskning med dem det berör

Projektledare: Kamilla Peuravaara, universitetslektor i pedagogik med inriktning mot specialpedagogik och doktor i sociologi

Utlysningen avser en samverkansstudie mellan forskare, speciallärare och lärare som fokuserar på att utforska erfarenheter och föreställningar om social kompetens och lärandet om det sociala hos undervisande lärare och elever vid anpassad gymnasieskola inom det nationella programmet. En pilotstudie visar att frågor om det sociala och social kompetens utgör en stor del av undervisningen som bedrivs inom anpassad gymnasieskola men att det verkar saknas en diskussion och samsyn kring dessa frågor bland undervisande lärare och speciallärare. I läroplanen för anpassad gymnasieskola står det skrivet att skolan ska utveckla elevernas sociala kompetens. Vad som menas med social kompetens kan innefatta flertal aspekter som exempelvis beteende och bemötande och väcker i högsta grad frågor som är relevanta att utforska eftersom subjektiva uppfattningar om vad det innebär kan vara relaterat till hur den konkreta undervisningen bedrivs. Denna samverkansstudie bidrar till att synliggöra och utveckla undervisningen kring frågor om lärandet om det sociala och social kompetens. Samverkansstudiens resultat kommer bidra med kunskap kring ett område som inte utforskats i så stor utsträckning inom samhällsvetenskaplig funktionshinderforskning och bidra med kunskap som har en direkt relevans för undervisningen vid anpassad gymnasieskola och för eleverna. Studiens syfte är att genom samverkan få en ökad kunskap om lärare och speciallärares uppfattningar kring lärandet om det sociala och social kompetens och elevernas upplevelser av och förväntningar på det vid anpassad gymnasieskola. Det för att utveckla undervisningen genom att skapa metoder och multimodala undervisningsmaterial som möjliggör en transparent undervisning och elevers inkludering kring dessa frågor.

Medverkande speciallärare och lärare ingår i forskningsgruppen och kommer särskilt under det första läsåret att samarbeta med forskaren kring problemformulering, forskningsdesign och etikprövning. Det ingår även att utforma multimodala material för att möjliggöra samtal med eleverna kring dessa frågor och skapa diskussionsteman som ligger till underlag för fokusgruppsamtal med undervisande speciallärare och lärare kring lärandet om det sociala och social kompetens för att sedan påbörja intervjuarbetet. Studiens resultat kommer att publiceras i internationella vetenskapliga tidskrifter men också i form av läromedel specifikt utformat för anpassad gymnasieskola.

Projektledare: Sara Fahlén, doktor i molekylär genetik och kommunlektor i Tierps kommun

Många lärare i naturvetenskap känner igen utmaningen: eleverna kan ofta återge fakta, men har svårare att förklara hur olika delar hänger ihop. I klassrummet märks det när elever exempelvis kan beskriva fotosyntesen eller växthuseffekten var för sig, men har svårt att resonera om samband mellan dem. Undervisningen i naturvetenskap är både abstrakt och innehållsrik, och det kan vara svårt för elever att skapa en helhetsbild. Risken är att kunskapen blir fragmentarisk, vilket påverkar både resultat, motivation och elevernas möjlighet att förstå och ta ställning i viktiga frågor som rör miljö, hälsa och hållbar utveckling. Att stödja elever i att se samband och utveckla en djupare förståelse är därför en central utmaning i dagens naturvetenskapsundervisning.

Detta projekt tar sin utgångspunkt i just denna klassrumsnära utmaning. Målet är att undersöka hur undervisning kan utformas för att hjälpa elever att se och förstå samband i naturvetenskap. Särskilt fokus ligger på användningen av sambandsvävar – ett visuellt verktyg där begrepp kopplas samman för att synliggöra relationer, orsaker och konsekvenser. Genom att arbeta med sambandsvävar får elever möjlighet att inte bara lära sig enskilda begrepp, utan också utforska hur dessa hänger ihop i större system. Projektet kommer att undersöka hur denna typ av undervisning kan stödja elevers resonemang, hur arbetssättet kan utvecklas i praktiken och hur elevers lärande blir synligt när de arbetar med att bygga upp och förklara samband.

Projektet genomförs som praktiknära forskning där verksamma lärare deltar som medforskare i en forskningsgrupp som leds av dr. Sara Fahlén, grundskolelektor från Tierps kommun. Under det första läsåret ligger fokus på att gemensamt analysera undervisningsutmaningar, tolka resultat från en tidigare pilotstudie samt formulera och avgränsa projektets forskningsfrågor. Som medforskande lärare bidrar du med dina erfarenheter från klassrummet och är även aktivt delaktig i att utforma forskningsdesignen, inklusive planering av undervisningsupplägg, val av uppgifter och datainsamlingsmetoder.

Arbetet bedrivs i iterativa cykler där undervisning planeras, prövas, analyseras och utvecklas gemensamt, med hjälp av vetenskapliga teoretiska perspektiv och metoder. Insamling och analys av data kommer ske i samband med ordinarie klassrumsundervisning. På så sätt integreras praktik och forskning i en gemensam kunskapsutveckling. Målet är att utveckla undervisningsmodeller som kan stärka elevers förståelse av komplexa samband och bidra till en mer meningsfull och effektiv naturvetenskapsundervisning.

Du som söker för att medverka i projektet bör undervisa i något naturvetenskapligt ämne under läsåret ht26-vt27.

Meningsfull matematik

Projektet pågår 2025/2026 och involverar klasslärare, speciallärare och ämneslärare i matematik från årskurs 1 till gymnasiets år 3. Sex lärare från två kommuner är involverade i projektet.

Projektet handlar om att undersöka elevers uppfattningar till matematik och matematikundervisning. Det innebär bland annat att vi undersöker nuläget gällande elevers uppfattningar om matematik och matematikundervisning i ett flertal skolor i regionen. Ungefär 230 elevers röster lyfts fram i enkätsvar. Datamaterialet sammanställs och analyseras av samtliga deltagare i projektet i avsikt att utgöra underlag för vidare studier (bland annat i form av fokusgruppsintervjuer) och interventioner. Syftet är att fånga bakomliggande faktorer till elevers uppfattningar om matematik för att i nästa steg kunna problematisera och utveckla matematikundervisningen. Intentionen är att bidra med kunskap och erfarenhet angående elevers uppfattningar om matematik och matematikundervisning samt hur det kan påverka den fortsatta undervisningen. Detta innebär att projektet bidrar med fördjupad kunskap om specifika elevgruppers emotioner och uppfattningar om matematiken och matematikundervisningen. I förlängningen kan också konkreta förslag på lektionsupplägg komma att presenteras med utgångspunkt i elevers uppfattningar och emotioner.

Samverkan mellan lärare och forskare har och har haft en avgörande roll sedan projektet startade. Kontinuerliga möten utifrån pedagogiska och didaktiska frågor samt reflektioner, teoretiska och etiska problematiseringar samt analyser genomförs.

Projektet med resultat avses presenteras vid konferenser och som artiklar riktade till såväl praktik som till forskarvärlden. Exempelvis kan projektet presenteras vid LFK, Lärarnas forskningskonferens i Stockholm, och i tidskriften Nämnaren (NCM) för att nå lärare, och vid mer vetenskapliga konferenser för att nå forskare.

Kontakt: Stina Hallsén

Undervisning för att utveckla elevers förståelse av komplexa samband i naturvetenskap

Naturvetenskapliga ämnen kan uppfattas som svåröverskådliga och elever kan ha utmaningar med att beskriva och förstå komplexa samband. En bakomliggande orsak till detta kan vara ämnenas abstrakta och stofftunga karaktär, vilket innebär att eleverna måste hantera och bearbeta stora mängder information. Denna utmaning förvärras ofta av att elever kan ha svårt att identifiera och förstå kopplingar mellan olika delområden och hur dessa tillsammans bygger upp en helhet.

Syftet med projektet är att undersöka hur sambandsvävar kan hjälpa elever att utveckla förmågan att se samband inom och mellan naturvetenskapliga koncept för att på så sätt uppnå en större förståelse.

Studien bedrivs som en interventionsstudie och involverar både grundskole- och gymnasieelever. Deltagande lärare har tillsammans med RUF-lektorer utvecklat undervisning om sambandsvävar som kommer att testas i ett antal olika klasser. Insamling av data kommer att ske genom för- och eftertest samt klassrumsobservationer och inspelningar av elevdiskussioner.

Kontakt: Sara Fahlén

Läsning som stör och berör

I projektet ingår sju lärare, från mellanstadiet till gymnasiet, som tillsammans med RUF-forskarna Olle Nordberg och Malin Tväråna undersöker hur en litteraturundervisning där elevernas meningsskapande och tolkande i mötet med starkt känsloväckande skönlitteratur används som utgångspunkt för litteratursamtal och analys kan utvecklas. I projektet genomförs sex genomgångar under läsåret 25/26 enligt en modell som tagits fram med utgångspunkt i receptionsteori och litteraturdidaktik. Modellen har ett övergripande fokus på att utveckla elevers metaperspektiv kring den egna läsprocessen, men den innehåller också många mer direkta steg på vägen där eleverna kan få syn på sig själva som tolkare och deltagare i litteratursamtal. Under hösten har vi haft fem träffar och lärarna har genomfört två läsomgångar. Från dessa har elevmaterial samlats in från olika delar av läsomgången. Dessutom har lärarna genomfört didaktiska analyser av sin egen undervisning, mer specifikt av sin roll som ledare för helklassamtal om den lästa dikten eller novellen.

Under våra forskningsmöten har vi tillsammans arbetat oss ner i de frågor som vi undersöker, och det är väldigt tydligt att lärar-forskarsamverkan är en avgörande sak här. Projektet är på flera sätt unikt i sitt slag då det följer så många elevgrupper under ett helt läsår, både på helklassnivå och individuellt, och vi inkluderar både lärare och elever i analyserna. Redan efter två omgångar kan vi se tydliga och intressanta resultat i flertalet av de klasser som ingår, som givetvis är inbördes väldigt olika. Hur vi i den dagliga undervisningen kan hjälpa elever att utvecklas till skönlitterära läsare, om man så vill utveckla en litterär identitet (Nordberg 2017) är komplext – men också mycket inspirerande och viktigt och vi forskare menar att det absolut är möjligt. Så här en tredjedel in i projektet har vi stärkts i den tanken och vi har goda förhoppningar om att vi kommer att kunna bidra med många viktiga resultat och perspektiv som kan bidra till litteraturundervisningen i skolan.

Kontakt: Olle Nordberg

Samverkande undervisning i matematik
Kontakt: Anna Wallin
Deltagande skolhuvudman: Enköpings kommun

Syftet med projektet är att undersöka en praxisverksamhet rörande samverkan i matematik mellan modersmålslärare, klasslärare och elever. Studien genomförs med fokus på undervisningshandlingar, strukturer, material, resurser och miljöer gällande undervisning i matematik. Här handlar forskningsfrågorna om matematisk självkänsla, tillit till sin egen förmåga och resursanvändning.

Samverkande undervisning hänvisar till en matematikdidaktisk metod som inkluderar undervisning där olika lärarprofessioner och i det här fallet flerspråkiga elever i årskurs 3 som samverkar med en tanketavla i matematik. Tanketavlan är skapad med inspiration av McIntosh (2007) och kan beskrivas som en stödstruktur som används i denna undervisning. Tanketavlan som används i den samverkande undervisningen är formad som en ruta med fem fält som inkluderar rubrikerna: bild, material, symboler, ord och begrepp.

Studiens teoretiska bas ligger i Barads (2007) relationella perspektiv, där det handlar om att vi möts och skapar med varandra och material. Studien är kvalitativ och består av deltagande observationer och intervjuer med elever, klasslärare och modersmålslärare samt en enkät riktad till elever. Analysen är genomförd i process, dels genom att fältanteckningar och enkäter analyserades med utgångspunkt i språkliga aspekter, och dels genom att det transkriberade intervjumaterialet analyserades utifrån forskningsfrågorna med hjälp av de teoretiska begrepp som Barads (2007) relationella perspektiv erbjuder.

Under läsåret 2024/25 bearbetades materialet till en vetenskaplig artikel.

SKU i förskolan med exemplet matematik
Kontakt: Anna Wallin
Deltagande skolhuvudman: Enköpings kommun

Under läsåret 2024/25 genomfördes en studie om matematik i förskolan med hjälp av ett kartläggningsverktyg.

Ett övergripande syfte för forskningsprojektet som helhet är att bidra med kunskap om hur kartläggningsverktyget, systematisk kartläggning av undervisningsutmaningar, SKU (Eriksson m.fl., 2022, 2024) kan bedrivas och fungera gällande matematik i förskolan. Verktyget har utformats och utprövats inom ramen för grundskolans undervisning. Valet att fokusera på matematik har att göra med att förskollärarna på förskolan uttryckt att det är en utmaning att undervisa matematik i relation till språk.

SKU hänvisar i denna studie till ett verktyg som kan möjliggöra för förskollärare att samtala om och utveckla undervisningen i relation till förskolans kunskapsuppdrag i matematik och språk. SKU- verktyget, tillsammans med Bishops (1988, 1991) matematiska aktiviteter (leka, räkna, lokalisera, designa, förklara och mäta) fungerar som en grund när förskollärare och forskare undersöker den undervisning som upplevs utmanande i relation till matematik och språk.

Studien är kvalitativ och består av deltagande observationer med fotografier och fältanteckningar, deltagarnas reflektioner samt semistrukturerade gruppintervjuer. Med hjälp av Barads (2007) relationella ontologi undersöker forskare och förskollärare gemensamt de interaktioner som skapas i möten, observationer, bild och text.

Under läsåret 2025/26 sammanställs projektet till en vetenskaplig artikel.

Inramning av kontroversiella frågor i samhällskunskap
Kontakt: Malin Tväråna
Deltagande skolhuvudman: Uppsala kommun

Vi har idag ett växande problem med polarisering och minskat engagemang i politiska frågor bland ungdomar. Tidigare forskning har visat att perspektivrik undervisning ofta ger elever möjlighet att anta olika perspektiv och att granska antaganden för sina egna och andras ståndpunkter och värderingar. Syftet med projektet är att utveckla och pröva en undervisningsmodell byggd på vetenskapliga principer i kombination med samtalsmodell som i tidigare forskning visat sig verksamma för perspektivtagande.

Under hösten 2024 arbetade lärare i samverkan med en forskare och en doktorand utifrån tidigare forskning kring undervisning om kontroversiella frågor fram ett stödverktyg för lärares planering av undervisning som innehåller diskussioner av kontroversiella frågor. Verktyget har i ett första steg diskuterats med ett flertal lärare i samhällskunskap och med lärarstudenter som ett inslag på lärarutbildningen. Därefter har verktyget reviderats och prövats i undervisning inom temat lag och rätt, i två olika undervisningskontexter.

Under vårterminen 2025 gjordes en gemensam analys och vidareutveckling samt ytterligare en omgång av praktisk prövning av planeringsverktyget.

Elevers analysförmåga i NO-ämnena
Kontakt: Sara Fahlén
Deltagande skolhuvudman: Tierps kommun

Syftet med projektet är att stärka elevers förmåga att analysera sina resultat från laborationer i grundskolans och gymnasiets naturorienterade ämnen.

Forskningsfrågorna har formulerats till: a) Hur tänker elever till begreppen samband och orsak? och b) Vilka faktorer påverkar elevers bedömningar av samband och orsak?

Två datainsamlingar har skett, i årskurs 8 och med elever på gymnasieskolans teknikprogram, årskurs ett och två. Elevernas förståelse mättes genom frågor om samband och orsakssamband före, under och efter lektionen samt ljudupptagningar av elevernas diskussioner.

Preliminära resultat från de två datainsamlingarna visar att det är svårt för många elever att beskriva samband. De vill gärna förklara sambandet i stället. Eleverna drar sina slutsatser beroende på om de hittar en logisk förklaring, speciellt de yngre eleverna. Gymnasieelever litar mer på sina data. De vågar dra slutsatser utifrån data. Elever har svårt att se att flera faktorer påverkar ett samband. Det är svårt för elever att tänka in faktorer som inte nämns explicit i uppgiften.

Ungas ohälsa - meningen med skolan, skolrelaterad stress och bedömningens dilemma
Kontakt: Stina Hallsén
Deltgande skolhuvudmän: Knivsta kommun, Uppsala kommun

Såväl internationella som nationella och lokala utvärderingar har påvisat en försämring av ungdomars psykiska hälsa. Skolans roll i stort, och bedömningspraktiker i synnerhet, har pekats ut som bidragande faktorer till denna negativa utveckling. Både forskare och skolhuvudmän efterfrågar en djupare förståelse av detta problem. Projektets övergripande mål är därför att bidra till en mer nyanserad bild av upplevd skolstress och psykisk ohälsa. På så sätt syftar projektet till att stödja skolhuvudmännen i deras arbete med att motverka och förebygga psykisk ohälsa bland elever, samtidigt som rättssäkerheten i bedömningar stärks.

Inom ramen för projektet har c:a 25 gymnasieelever intervjuats i separata flick- och pojk-fokusgrupper. Dessa intervjuer har sedan legat till grund för mer analytiska fokusgruppintervjuer med lärare i två olika gymnasieskolor. Intervjuer med förskolebarn och förskolepersonal är pågående. I relation till förskolan är också en doktorand involverad.

Visst analysarbete är genomfört och preliminära resultat har presenterats i vetenskapliga sammanhang, i populärvetenskapliga sammanhang samt för lärare och ledningsgrupper i skola. Studien fortsätter under 2025 och ligger också delvis till grund för ett nyinitierat projekt som kommer fokusera på att identifiera möjligheter och hinder för att arbeta helhetsorienterat i skolan och stärka meningsfull matematikundervisning.

Tal i bråkform – del av helhet
Kontakt: Jane Tuominen
Deltagande skolhuvudman: Östhammars kommun

Syftet med projektet är att utveckla matematikundervisningen i förskoleklass - årskurs 2 angående tal i bråkform och därmed elevers kunnande avseende detsamma.

Under höstterminen 2024 deltog samtliga elever i årskurs 2 på en grundskola en kartläggning, angående del av helhet, inför kommande tre forskningslektioner. Med utgångspunkt i resultatet av kartläggningen planerades en första forskningslektion av forskningsledare och lärare.

Forskningsfrågan är formulerad som: Vilka aspekter behöver elever ges möjlighet att urskilja för att bemästra del av helhet? Projektet genomförs som en learning study där undervisning designas, prövas och genomförs i flera cykler. Forskningslektionerna videofilmas och analyseras efter respektive forskningslektion. Elever lärande kartläggs med hjälp av för- och eftertest som analyseras för att identifiera vilka kritiska aspekter eleverna behöver ges möjlighet att urskilja angående del av helhet.

Under vårterminen 2025 sammanställs studien och en fördjupande databearbetning och analys genomförs. Lärarna, med stöd av forskaren förbereder en presentation av studien och resultatet.

Naturvetenskap som digitalt självförsvar i en tid av desinformation
Kontakt: Sofie Mellberg
Deltagande skolhuvudman: Uppsala kommun

Det är avgörande att elever utvecklar förmåga att navigera genom informationsflödet av naturvetenskap. Många beslut i våra liv, från personliga val till samhälleliga beslut, grundar sig på naturvetenskaplig kunskap. Detta inkluderar beslut om vaccinering, klimatåtgärder, energiproduktion och hälsosam livsstil. Att fatta beslut baserade på felaktig information kan få allvarliga konsekvenser för både individen och samhället.

Forskningsprojektet är en fortsättning på GÄCKA - projektet (Generella och ämnesspecifika arbetssätt för digital källkritik i samhällskunskap, historia, naturvetenskap, psykologi och bild), finansierat av Skolforskningsinstitutet. Syftet är att utveckla evidensbaserat undervisningsmaterial för elever på gymnasieskolans yrkesprogram samt elever i högstadiet för att stödja deras kritiska tänkande och vetenskapliga läskunnighet för att motverka desinformation. Dessutom utnyttjas internet av individer och organisationer som sprider desinformation, exempelvis anti-vaccin- och klimatförnekarrörelser. Ett viktigt uppdrag som skolan har är därför att ge eleverna kunskap om vilka källor de kan lita på och varför de är trovärdiga.

Under en hösttermin har forskningsgruppen, bestående av lärare från högstadiet, gymnasiet och lektorer från RUF-gruppen, arbetat fram två separata undervisningsmaterial, ett anpassat för högstadiet och ett för gymnasiet. Under följande vårtermin testades materialet på ett antal klasser och elevernas kunskapsutveckling och förmåga att bedöma trovärdigheten av olika digitala källor kommer att analyseras med för- och eftertest.

Det är strategiskt rätt att undervisa om programmering
Kontakt: Lennart Rolandsson
Deltagande skolhuvudman: Academedia

Projektet tar sin utgångspunkt i en variation mellan elevers betygsresultat i programmeringoch tidigare forskning som påvisar svårigheter att undervisa- och lära sig programmering (Rolandsson, 2015), samtidigt som programmering introducerats i grundskolan och många företag anser att programmering är ett viktigt kunskapsområde. En antologi har skrivits som beskriver fyra praktiknära forskningsprojekt som engagerar ett 20-tal lärare från olika NTI Gymnasieskolor. Fokus har legat på elevers strategier för att lösa problem och felsöka kod.

Merparten av studierna i antologin visar på ett behov av fortsatt forskning, samtidigt som lärarna i de olika projekten har fått insikter om hur programmeringsundervisningen med fokus på problemlösning måste vara nyanserad då inte alla elever upplever problemen som uppstår då man felsöker. Antologin presenterar en samverkansmodell för ett hållbart och pragmatiskt förhållningssätt till vetenskap, med fokus på programmeringsundervisning.Flera artiklar med professionstexter från de olika projekten är under utveckling.

Läsprojektet Alla läser
Kontakt: Olle Nordberg
Deltagande skolhuvudman: Östhammars kommun

Barns och ungas läsande av skönlitteratur är en fråga som debatterats intensivt under hela 2000-talet, ofta utan empiriska resultat som grund och på premisser där det skönlitterära läsandet inte lyfts fram som väsensskilt olikt faktaläsning. I projektet Alla läser genomförs årligen sedan 2019 en storskalig, bokcirkelinspirerad litteraturläsning i en hel kommun under vårterminerna i årskurs 4-9. Projektet är i stora drag utformat som en bokcirkel, där elever under ett antal veckor varje vårtermin läser samma texter, och där samtalet om det lästa är i fokus. Kring varje läsomgång samlas data in både kvantitativt och kvalitativt från medverkande elever och lärare. Syftet är att systematiskt och på empirisk grund utveckla en litteraturdidaktik, framförallt utifrån elevernas egna läsupplevelser och tankar utvecklade i boksamtal, men också i samspel med lärarnas intryck och reflektioner. Tidigare resultat visar att elevernas engagemang i berättelserna, och nu senast i poesi, i hög grad leder till omvärldsorienterade reflektioner och till fördjupande resonemang om sig själva och om tillvaron i större perspektiv.

Projektet har resulterat i en bok om litteraturundervisning baserad på både vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Boken gavs ut under 2025 på Libers förlag.

Skönlitteratur i förskolan
Kontakt: Olle Nordberg
Deltagande skolhuvudman: Uppsala kommun

Detta är ett samverkansprojekt med syftet att fördjupa den skönlitterära läsningen i förskolan. Fokus ligger på bilderböckers potential till att utveckla tankar, lek och samtal om stora och små existentiella frågor hos både barn och vuxna. Projektet är utformat som en forskningscirkel och riktar sig inte mot någon direkt och konkret ”nyttighet” t.ex. gällande språkutveckling. Grundidén och utgångspunkten är istället att känslomässigt engagemang, utbyte av tolkningar och reaktioner på skönlitteratur som läses i grupper av barn kan leda till en personlig utveckling – som i allra högsta grad innefattar språket. Projektet utformades som en forskningscirkel med medverkande förskollärare och kommunens språkutvecklare i förskoleverksamheten.

AI-genererade flervalsfrågor i samhällsvetenskap och naturvetenskap
Kontakt: Angelika Friberg
Deltagande skolhuvudman: Uppsala kommun

Testbaserat lärande har visat sig vara en effektiv metod för att främja kunskapsinlärning. Ett sätt att genomföra testbaserat lärande är att låta eleverna göra korta test med flervalsfrågor. Det är dock tidskrävande för läraren att ta fram relevanta fleralsfrågor. Med artificiell intelligens (AI) finns potential att skapa anpassade flervalsfrågor som i sin tur kan användas för testbaserat lärande.

Projektets huvudmål är att undersöka hur användningen av AI-genererade flervalsfrågor kan påverka elevers inlärning och prestation i NO och SO på högstadiet samt biologi och fysik på gymnasiet.

Under vårterminen 2024 togs AI-genererade flervalsfrågor fram i utvalda ämnesområden av ämneslärare i SO och NO på högstadiet samt i biologi och fysik på gymnasiet.

Analys av resultaten kommer att genomföras under vårterminen 2025. Vid analysen kommer elevers resultat på för- och eftertester jämföras mellan interventions- och kontrollgrupp. Lärares reflektionsprotokoll i samband med framtagning av AI-genererade flervalsfrågor och quizar kommer även att analyseras för insikter om användbarheten av upplägget.