Ekonomisk nytta av solenergi: Insikter från ett svenskt hem
Årlig avkastning och självförbrukningsgrad från PV-systemet och den simulerade batterilösningen, med antagande om en energitariff som inkluderar Nordpools spotpriser och effektavgifter, utan den årliga skattereduktionen på 0,60 SEK per exporterad kWh.
I en ny studie av Markus Rinio analyserades den ekonomiska prestandan hos ett 12,8 kWp solcellssystem (PV-system) med hjälp av sex års (2019–2024) verkliga data över elförbrukning och elproduktion från ett modernt enfamiljshus i Sverige.
Den ekonomiska nyttan simulerades även för ett scenario där ett virtuellt växelströmskopplat batteri (AC-kopplat) lades till huset, med en laddningsstrategi som syftade till att maximera egenanvändningen. Dessutom simulerades den ekonomiska nyttan för olika årliga elanvändningar och solcellssystemstorlekar.
Resultaten visar att ett solcellssystem i sig kan vara ekonomiskt lönsamt, medan tillägget av ett batterilagringssystem (BESS) – som enbart används för att öka egenanvändningen – inte är ekonomiskt försvarbart med prisnivåerna år 2025. Ett 16 kWh-batteri skulle endast ge en årlig vinst på cirka 1000–2000 SEK, vilket gör återbetalning orealistisk även med 50 % statligt stöd.
Själva solcellssystemet gav däremot en årlig ekonomisk nytta på drygt 10 000 SEK, vilket motsvarar en återbetalningstid på cirka 12–14 år.
Slutligen betonar författaren att meningsfulla ekonomiska vinster från batterier kan kräva smartare strategier – såsom effekttoppskapning (peak shaving), prisarbitrage eller deltagande i virtuella kraftverk – snarare än att enbart förlita sig på att maximera egenanvändningen.
Läs artikeln här