Synthetic Pasts

Hur skrivs och används historia av generativa AI-modeller? Hur kan generativ AI förstås i relation till en bredare och längre historia om medieteknologier? Vilka konsekvenser får generativ AI för kunskap, kultur och kreativitet? Det är några av frågorna som projektet Syntethic Pasts vill besvara.

Grundinformation

Period: 2026-02-01 – 2028-12-31
Budget: 4 500 000 kr
Finansiär: Marcus och Amalia Wallenbergs stiftelse

Synthetic Pasts tillämpar ett experimentellt angreppssätt där vi tränar och interagerar med öppna, förtränade modeller för generativ artificiell intelligens (Stable Diffusion, Mistral, Llama m.fl.), samtidigt som vi formulerar kritiska och historiska frågor kring maskingenererade historiska texter och bilder. Projektet kommer därmed att tillhandahålla en kontrollerad forskningsmiljö, noggrant utformad för att observera och dokumentera träningsprocessen hos generativ AI. Det utvalda träningsmaterialet spänner över historisk skönlitteratur, konst och serier samt vetenskapliga bilder och texter från 1800- och 1900-talet.

Om projektet

Artificiell intelligens (AI) utmanar etablerade föreställningar om mänsklig kreativitet, etik och juridik. Genom populära, lättillgängliga gränssnitt kan generativa AI-modeller syntetisera människoliknande kreativa uttryck inom nästan alla kunskaps- och estetiska domäner. Modeller som den mycket omtalade DALL·E 2, som lanserades 2022, kan utan ansträngning producera syntetiska bilder som – trots att de är artificiella – ändå bär på en kusligt övertygande känsla av historicitet. Detta är endast möjligt genom träning på enorma datamängder som i sig är av historisk karaktär. I och med att dessa modeller metaforiskt ”livnär sig på det förflutna” befinner sig historia och historicitet i det epistemiska och ontologiska centrumet av denna generativa teknologiska process.

I detta projekt studerar vi historicitetens roll och natur i generativ AI genom att skapa syntetiska bilder och texter med historisk karaktär, med hjälp av AI-modeller som finjusteras på specifikt historiskt material – från skönlitteratur, konst och serier till vetenskapliga bilder och texter från 1800- och 1900-talet.

Syftet med detta projekt är att studera hur och på vilka sätt moderna AI-modeller för att syntetisera bild och text förkroppsligar föreställningar om historia och historicitet. Detta görs genom experimentella metoder för att träna och interagera med generativa AI-modeller, samtidigt som vi ställer kritiska och historiska frågor kring det vi kallar de ”synthetic pasts” som artikuleras genom dessa teknologier. Arbetet bedrivs i en tvärvetenskaplig miljö som samlar expertis inom bland annat medie- och litteraturhistoria, medieteori samt konstnärlig forskning.

Forskningsfrågor

Projektet syftar till att besvara följande forskningsfrågor:

Hur skrivs och används historia av generativa AI-modeller? På vilket sätt (om alls) kan synthetic pasts producerade av AI bidra till eller konkurrera med existerande historisk kunskap och evidens?
Hur kan generativ AI förstås i relation till en bredare och längre historia om medieteknologier? Hur har denna historia i sin tur format AI i dess nuvarande skepnad?
Vilka konsekvenser får generativ AI för kunskap, kultur och kreativitet? Hur påverkar integrationen av generativ AI kunskapsproduktion, både inom akademin och inom kreativa och konstnärliga uttryck (t.ex. fiktion, litteratur och serier)?

Projektets betydelse

Projektets huvudsakliga betydelse ligger i att det utvecklar en konkret och praktiskt tillgänglig metod för att arbeta med och kritiskt undersöka den syntetiska kognitionen hos AI-modeller. Även om Synthetic Pasts i första hand fokuserar på produktionen av syntetisk kulturhistoria och den kreativitet detta innebär, är metoden skalbar och kan potentiellt tillämpas inom en rad olika områden inom humaniora och samhällsvetenskap. Projektet erbjuder därmed innovativa epistemologiska verktyg för att möta de etiska och politiska utmaningar som generativ AI medför.

Projektet bidrar även till både en praktisk och teoretisk förståelse av människa–maskin-baserad syntetisk kreativitet. Mer specifikt erbjuder det nya sätt att undersöka hur de latenta temporaliteterna och historiska kontexterna hos medieteknologier påverkar historieskrivning och produktionen av historiska såväl som praktiskt verksamma förflutenheter. Genom att tillämpa samtida medieteori i ett noggrant strukturerat arbetsflöde, tillsammans med specifika tillämpningar av avancerade AI-metoder (finjustering av AI-system på historiskt material), använder metodologin syntetisk kreativitet som ett forskningsverktyg – en form av syntetisk hermeneutik som inte bara kan skapa utan även identifiera nya mönster i historisk verklighet.

Metoden testas empiriskt på en rad historiska medie- och berättelsegenrer, inklusive vetenskaplig kunskap (medicinsk diskurs) och fiktion (litteratur och serier). Projektet kommer därmed att generera ny kunskap om generativ AI:s påverkan på tolkningen och framställningen av händelser, både inom produktion och spridning av institutionella kunskapsformer samt inom icke-institutionella former av narrativitet.

Samarbete

Synthetic Pasts är placerat vid Institutionen för arkiv, bibliotek och museer (ALM) vid Uppsala universitet, i samarbete med Centre for Digital Humanities Uppsala (CDHU).

Projektet ett samarbete mellan Uppsala universitet, Linnéuniversitetet och Echo Chamber – en ideell organisation som utforskar radikala och spekulativa konstnärliga praktiker inom samtida seriekonst.

Projektmedlemmar

Anna Foka, Uppsala universitet
Projektledare/PI; professor i digital humaniora, mediestudier och kritiska perspektiv, Institutionen för ABM.

Matts Lindström, Uppsala universitet
Medprojektledare/Co-PI; fil.dr i idé- och vetenskapshistoria, mediehistoria och mediearkeologi, Institutionen för ABM / Idé- och vetenskapshistoria.

Ilan Manouach, Echo Chamber
Medverkande forskare; postdoktor i beräkningsbaserad kreativitet vid Université de Liège och affilierad forskare vid Harvard metaLAB, verksam i skärningspunkten mellan informationsteknologi och experimentell seriekonst – med fokus på AI, funktionsvariation och framtidens publicering.

Per Israelsson, Linnéuniversitetet
Medverkande forskare; docent i medie- och kommunikationsvetenskap, fil.dr i jämförande litteraturvetenskap, med fokus på cybernetik, posthumanism och medieekologi.