Sista delen av Gemenskapsbarometern lanserades i Almedalen

Delrapport 3 lanserades på Almedalsseminariet "Gemenskapens gränser". I panelen från vänster: Daniel Almén, forskare i nationalekonomi, Åsa Lindell, moderator, Lars Trägårdh, gästprofessor, Robert Egnell, rektor på Försvarshögskolan och Anna Starbrink, överdirektör vid Myndigheten för civilt försvar (MCF).
I Almedalen lanserades på tisdagen den tredje och sista delrapporten av Gemenskapsbarometern, som bygger på en stor enkätundersökning som SCB genomförde 2024. Forskningsledare är historikern Lars Trägårdh.

Lars Trägårdh. Foto: Mikael Wallerstedt
Gemenskapsbarometern är en stor enkätundersökning som genomfördes i 50 svenska kommuner under 2024 med syfte att syna tillit och trygghet på lokalsamhällesnivå. Den är en vidareutveckling av Tillitsbarometern som Lars Trägårdh har utvecklat vid Marie Cederschiöld högskola i samverkan med LF Forskningsstiftelse.
– Tanken är att på detta sätt bättre kunna undersöka sambanden mellan tillit och till exempel mångfald och ojämlikhet, samt få en djupare förståelse av i vilken grad tillit och trygghet varierar i olika kommuner och stadsdelar inom Sverige, säger Lars Trägårdh, historiker och gästprofessor på IBF.
Den nya utökade enkätundersökningen inkluderade fler bostadsområden och har också utökats med frågor om säkerhet, (o)trygghet, försvarsvilja och gemenskap på lokal nivå. Resultatet redovisas i tre tematiska delrapporter.
Följa svenska lagar och regler
Den tredje delrapporten som lanserades i Almedalen analyserar resultaten från de frågor i enkäten som handlar om den laddade frågan om nationalism och svenskarnas syn på nationell identitet, kopplat till försvarsvilja och tillit. Forskarnas tolkning av resultaten är att den svenska nationella identiteten i första hand är kopplad till att vara en god samhällsmedborgare. Att följa svenska lagar och regler anses av respondenterna vara särskilt viktigt för att räknas som svensk. Rapporten pekar på att etnicitet spelar en mindre roll för den svenska identiteten, medan att tala svenska språket framhävs som en viktig identitetsmarkör.
Lars Trägårdhs analys är den höga svarsfrekvensen för frågor som rör lagar och regler har historiska förklaringar:
– Våra institutioner och inte minst vår tradition rörande ”land ska med lag byggas” är historiskt förankrad, med cirka 700 år på nacken om vi tar Magnus Erikssons landslag från mitten av 1300-talet som utgångspunkt. Detta förhållningssätt utgör än idag en viktig del av det svenska samhällskontraktet, säger Lars Trägårdh.
Stora geografiska skillnader
Alla tre delrapporter går att ladda ner nedan. Den första och mest omfattande delrapporten handlar om trygghet och tillit. Den bekräftar bilden av Sverige som ett land som präglas av hög social tillit, men visar också på stora geografiska skillnader.
Den andra delrapporten behandlar enkätundersökningens frågor som är kopplade till svenskarnas moraliska värderingar. Resultatet visar att den svenska moralen avspeglas i partipolitiska preferenser och därför kan komma att spela en viktig roll i riksdagsvalet.
Ulrika Wahlberg
Ladda ner delrapporterna
Gemenskapsbarometern delrapport 1: Trygghet och tillit
Författare: Daniel Almén och Lars Trägårdh

Gemenskapsbarometern delrapport 2: Moralens pelare
Författare: Daniel Almén, Lars Trägårdh och Johan Wennström

Gemenskapsbarometern delrapport 3: Gemenskapens gränser
Författare: Daniel Almén, Lars Trägårdh och Johan Wennström

Om Gemenskapsbarometern
Gemenskapsbarometern är en vidareutveckling av Tillitsbarometern som Lars Trägårdh har utvecklat vid Marie Cederschiöld högskola i samverkan med LF Forskningsstiftelse. 2023 flyttade Lars Trägårdh över till IBF och inledde arbetet med den nya Gemenskapsbarometern. Projektets syfte är att syna tillit och trygghet på lokalsamhällenivå för att fördjupa den kunskap som finns genom studier på nationell nivå.