Den spanska bilden av den småskaliga och ekonomiskt utsatta hyresvärden är en myt

I den spanska bostadsdebatten är frågan om hyresreglering en återkommande fråga. Sedan 2008 har den spanska hyresmarknaden genomgått stora förändringar. Spanska regioner kan införa hyresreglering i områden där bostadsmarknaden är särskilt pressad. I dessa områden kan hyran i nya kontrakt begränsas, medan hyreshöjningar under pågående kontrakt också omfattas av regler. Ett vanligt argument mot hyresregleringen är att det slår hårt mot små och ekonomiskt sårbara hyresvärdar.

I den ny studien undersöker IBF:s professor i sociologi Miguel A. Martínez tillsammans med sina spanska kollegor Javier Gil och Lorenzo Vidal, hur föreställningar om lilla hyresvärden – en privatperson eller ett familjeföretag som hyr ut en eller ett par bostäder och är beroende av hyresintäkterna för sin ekonomi – används i den spanska bostadsdebatten. Studien visar att dessa föreställningar ger en missvisande bild av vilka som faktiskt äger och tjänar pengar på hyresbostäder.

Hyresvärdar tillhör ofta de ekonomiskt starkare grupperna

Genom att analysera statistik och tidigare forskning om den spanska hyresmarknaden visar forskarna att spanska hyresvärdar som grupp inte huvudsakligen består av ekonomiskt utsatta småskaliga aktörer. Tvärtom är hyresvärdar en relativt liten del av befolkningen och återfinns ofta bland hushåll med högre inkomster. Många äger dessutom flera bostäder som de hyr ut.

– Det innebär inte att det saknas hyresvärdar med små marginaler eller att alla hyresvärdar är förmögna. Men den ekonomiskt utsatta hyresvärden är betydligt mindre vanlig än vad den offentliga debatten ofta ger intryck av, säger Miguel A. Martínez, professor i sociologi på IBF.

Felaktiga föreställningar påverkar bostadspolitiken

Studien handlar inte bara om vilka som äger hyresbostäderna, utan också om hur olika berättelser om hyresvärdar påverkar bostadspolitiken. Enligt forskarna kan felaktiga föreställningar bidra till att dölja de större ekonomiska och sociala strukturerna på hyresmarknaden och därmed stärka argumenten mot reglering av hyrorna.

Kritisk granskning ökar förståelsen

– Det är viktigt att inte bara granska statistik över bostadsmarknaden, utan också kritiskt analysera de föreställningar och berättelser som används när bostadspolitik diskuteras. Om vi vill förstå konflikterna kring hyresreglering behöver vi också förstå vilka som faktiskt äger hyresbostäderna och vilka intressen som står på spel, säger Miguel A. Martínez.

Forskarna menar att frågan blir allt viktigare i takt med att hyresbostäder får en större betydelse som källa till kapitalackumulation. När fler bostäder fungerar som investeringsobjekt blir också frågan om vem som äger dem, och vilka ekonomiska intressen som ligger bakom hyresmarknaden, central för förståelsen av bostadspolitiken.