Gymnasievalet har inte minskat segregationen

I en ny studie undersöker forskarna Anna-Maria Fjellman, Andreas Alm Fjellborg och Håkan Forsberg utvecklingen av skolsegregationen i Stockholmsregionens gymnasieskolor mellan 1995 och 2023. Studien bygger på registerdata för 642 453 elever och är därmed en av de mer omfattande analyserna av skolsegregationens utveckling i Sverige.

Skolsegregationen har ökat

Forskarna visar att sambandet mellan boendesegregation och skolsegregation har varit förhållandevis stabilt under perioden. Elevernas bostadsområden spelar fortfarande stor roll för vilka skolor de går i, men samtidigt har segregationen mellan skolor ökat, med en särskilt kraftig uppgång i inkomstsegregationen efter 2011.

– Det är särskilt intressant eftersom gymnasieelever i en storstadsregion som Stockholm har betydligt större möjligheter att resa längre sträckor och välja mellan många olika skolor och utbildningar. Tanken var att detta skulle göra skolgången mindre beroende av var eleverna bor. Resultaten visar istället att skolmarknaden i sig har blivit en viktig faktor bakom segregationen, säger Andreas Alm Fjellborg, forskare i kulturgeografi vid IBF.

Fler friskolor – mindre blandning

Under den studerade perioden på nästan 30 år har utbildningsutbudet i Stockholmsregionens gymnasieskolor expanderat kraftigt. Antalet unika studieprogram ökade från 544 år 1995 till 1 402 år 2023, framför allt genom att friskolor har etablerat nya utbildningar. Samtidigt växte antalet friskolor i regionen från 29 till 129, och andelen elever i fristående gymnasieskolor ökade från 8 procent år 1995 till 48 procent år 2023. I studien visas att en ökad närvaro av friskolor hänger samman med en minskad social blandning mellan eleverna.

– Framför allt har elever till föräldrar med låga inkomster och låg utbildningsbakgrund i högre grad koncentrerats till utbildningar som har en mer homogen elevsammansättning, jämfört med den socioekonomiska situationen i de bostadsområden de kommer ifrån, säger Andreas Alm Fjellborg.

Mönstret är dock inte symmetriskt. Elever vars föräldrar har höga inkomster blir inte i motsvarande grad mer koncentrerade till varandra. Forskarna tolkar detta som att skolvalet för denna grupp handlar mindre om att söka sig till "sina egna" och mer om att välja särskilt attraktiva program och skolor. För elever från hushåll med låg inkomst eller låg utbildningsbakgrund går utvecklingen däremot i en tydlig riktning: ju mer marknaden expanderar, desto mer sorteras de till program där de i huvudsak möter andra elever i samma situation.

Även den etniska segregationen har ökat

Forskarna hittar liknande mönster när de studerar elever med svensk respektive utländsk bakgrund. De konstaterar att den ökade privatiseringen inte har lett till ökad integration. Tvärtom har sannolikheten för att elever med utländsk bakgrund går i en skola där andelen elever med utländsk bakgrund är högre än i det egna bostadsområdet ökat.

– Studien visar att skolval inte automatiskt leder till ökad social blandning av eleverna. Tvärtom kan fler valmöjligheter, i kombination med hur skolor och utbildningsprogram är organiserade och fördelade, bidra till att elever sorteras mellan olika skolor och program. Utvecklingen motsvarar inte förhoppningen om att skolvalet skulle minska effekterna av boendesegregationen. Resultaten väcker därmed frågor om vad skolvalet faktiskt har åstadkommit, säger Andreas Alm Fjellborg.

Elever sorteras efter betyg

Även sorteringen av elever efter betyg har stärkts. Elever med höga betyg hamnar i allt högre grad i skolor och program där eleverna kommer från starka socioekonomiska förhållanden där färre elever har utländsk bakgrund. Det omvända gäller också – låga betyg tenderar att leda till skolor med sämre socioekonomiska förutsättningar.

– Kopplingen mellan skolprestation och den etniska sammansättningen på skolan har stärkts år för år, även efter att man tagit hänsyn till var eleverna faktiskt bor, säger Andreas Alm Fjellborg.

Bostadsområdets roll

Forskarna har använt en flernivåanalys för att undersöka om skillnaderna mellan elevers skolmiljöer främst förklaras av elevens bakgrund, av bostadsområdet eller av skolan/programmet. Analysen visar att grannskapets sammansättning är viktig, utöver elevens egen bakgrund. Vad som sedan väger tyngst skiljer sig åt mellan olika grupper: bostadsområdet fortsätter spela stor roll för den etniska sorteringen, medan det är skolans studieprogram som väger tyngst för sorteringen efter inkomst.

– Även om man bortser från den politiskt heta vinstfrågan visar resultaten att själva expansionen av skolmarknaden – fler friskolor, fler studieprogram – i sig driver på segregationen, oberoende av hur skolorna finansieras eller drivs. Det väcker frågan om det är tillräckligt att reglera vinstuttag för att få bukt med det svenska skolsystemet. Vår studie pekar på att det är skolmarknadens grundläggande struktur som också behöver förändras för att motverka segregationen, säger Andreas Alm Fjellborg.

Ulrika Wahlberg