PERCEPT – Mental Imagery and Mental Health
Forskningen av Emily Holmes grundas på ett kärnintresse för vetenskapen om mental hälsa och översättningen av grundläggande resultat för att skapa innovationer som förbättrar psykologiska behandlingar. Den kombinerar perspektiv från klinisk och experimentell psykologi och använder en tvärvetenskaplig metod som inkluderar psykologi, psykiatri, kognitiv vetenskap, neurovetenskap, konst etc.
Mentala bilder är involverad i psykologiska störningar från påträngande minnen av tidigare trauma till framtidsscenario vid bipolär sjukdom. Mentala bilder innebär att "se för sitt inre", "höra för sitt inre" och har en kraftfullare påverkan på känslor än dess verbala motsvarighet (att tänka i ord). Det erbjuder därför spännande möjligheter för transdiagnostisk innovation av behandlingar för mental hälsa fokuserade på sinnesuppfattning (bildskapelse).
Det nuvarande fokuset är att minska förekomsten av påträngande minnen efter traumatiska händelser. Forskningsmetoderna förenar laboratorium med klinik för att utveckla en "Imagery Competing Task Intervention (ICTI)".
Vad är mentala bilder?
Mentala bilder är fascinerande i sig själv när det gäller att bättre förstå vetenskapen om mentala livet. Vi tänker antingen i form av ord eller mentala bilder, även om vi vet mindre om det senare. Mentala bilder liknar svag perception (utan själva uppfattningen) och aktiverar liknande neurala kretsar. Att föreställa sig påskliljor, som Wordsworth skrev, "som blänker för det inre ögat", ger tröst. Negativa händelser som blixtrar upp i sinnet, som påträngande minnen av trauma, väcker överväldigande känslor. Genom att möjliggöra tidsresor kan mentala bilder "blixtra framåt" till självmord. Med att förstärka känslor och beteenden driver bilder psykopatologi över mentala störningar. Att direkt fråga patienter om mentala bilder gynnar bedömningen. Att vara nyfiken på mentala bilder berikar vetenskapen om mentala livet och kan även öppna dörrar kliniskt.
Holmes, E. A. & Ågren, T. (2020). "100 words on mental imagery – 100 words". The British Journal of Psychiatry, 216(4), 196-196.