Avslutade projekt

År 2011 var 38 % av tidigt gravida kvinnor överviktiga eller feta. Fetma är i associerat med en rad komplikationer som kan leda till livslånga konsekvenser för så väl mor som barn. Obstetriska komplikationer är dock relativt ovanliga, vilket leder till att 70 % av överviktiga kvinnor ändå har okomplicerade graviditeter. Mödrahälsovården måste därför utveckla strategier för att selektera fram vilka överviktiga gravida som är i störst behov av intervention eller ökad övervakning. Det här projektet siktar på att utveckla individuella riskbedömningar och kommer att använda sig av strategier som tidigare visats användbara inom hjärtsjukvården.

Forskningsprojektet är uppdelat i fyra delar

1. Skapa en prediktionsmodell med hjälp av den information som redan idag samlas i mödrahälsovården
2. Lägga till midjemått från tidig graviditet i modellen.
3. Lägga till ultraljudsmätning av subkutant och/eller viserat fett i modellen.
4. Lägga till biomarkörer som reflekterar kärlpåverkan och fettvävsinflammation i modellen.

Vi kommer utvärdera den bästa modellen för prediktion av graviditetskomplikationer.

Utfallsmått för samtliga delstudier är risken att drabbas av någon av följande komplikationer: sena missfall, spontan förtidsbörd, graviditetshypertoni, havandeskapsförgiftning, graviditetsdiabetes, intrauterin fosterdöd, eller stort/litet barn. Projektet kommer att använda sig av data från medicinska födelseregistret och det nystartade graviditetsregistret. Midjemått och ultraljudsundersökning av fettväv kommer att införas i klinisk rutin och utvärderas. Slutligen, för det delprojekt som rör biomarkörer kommer vi använda oss av Biobanken för Gravida kvinnor med blodprover insamlade i graviditetsvecka 16-19.

Kontaktpersoner

Inger Sundström Poromaa, professor
Anna-Karin Wikström, professor
Theodora Kunovac Kallak, biträdande universitetslektor
Tryfonas Pitsillos, doktorand

Allt sedan den nya lagstiftningen kring ägg- och spermiedonation trädde i kraft har denna studie samlat information om psykosociala kort- och långtidseffekter av behandlingen för såväl donatorer som mottagare. Studien har särskilt haft fokus på lesbiska par som genomgår spermiedonationsbehandling. Ytterligare en viktig aspekt av studien är att den följer upp hur såväl donatorer som recipienter ställer sig till möjligheten att få reda på sitt ursprung som den nya lagstiftningen erbjuder.

Kontaktpersoner

Agneta Skoog Svanberg, PI
Gunilla Sydsjö, professor
Claudia Lampic, professor
Evangelia Elenis, post doc
Ylva af Sandeberg, doktorand

Det är svårt att veta hur mycket man vågar sporta när man är gravid. Rekommendationer är motstridiga, och försiktighetstänk överväger i de flesta fall. Många kvinnor som är gravida upplever dessutom att deras sömn förändras; trots att man är trött störs man oftare av uppvaknanden under natten. Myrkryp i benen gör det svårare att somna. I detta projekt undersöker vi hur fysisk aktivitet och sömn påverkas av graviditet och vilka graviditetsproblem som låg fysisk aktivitet och dålig sömn leder till. Med hjälp av aktivitetsklockor har vi samlat registreringar av fysisk aktivitet och sömn från närmare 1500 gravida kvinnor i Uppsala.

Varje år föder 100 000 svenska kvinnor barn. Olika ingrepp i anslutning till förlossningen, komplikationer, en känsla av att förlora kontroll under förlossningen och dålig information efter förlossningen kan leda till traumatiska upplevelser och försämrad psykisk hälsa. Omkring 10 % av alla förlossningar beräknas medföra negativa upplevelser och kan leda till psykologiska stressreaktioner hos föräldrarna. I detta projekt vill vi utvärdera om en specifikt designad internetbaserad KBT behandling kan vara till hjälp för kvinnor som reagerar med depression, ångest eller stress efter förlossningen. Förutom att kvinnornas egenupplevda hälsa är en viktig utfallsparameter så undersöker vi också om interventionen minskar risken för kejsarsnitt i senare graviditeter.

Kontaktpersoner

Agneta Skoog Svanberg, professor
Josefin Sjömark, doktorand