Projekt

Den kvinnliga hjärnans neuroendokrinologi

Endokrinologi och psykiatri är nära sammankopplade. Det mest typiska exemplet är kvinnor med premenstruellt dysforiskt syndrom (PMDS), som utvecklar en depressionsliknande bild varje menscykel när deras gulkroppshormonnivåer stiger. Men kvinnors humör påverkas också av hormonella preventivmedel, graviditet och menopaus.

I dessa forskningsprojekt kommer vi att utnyttja vår kompetens inom endokrinologi parat med vår erfarenhet av avancerade hjärnavbildningsmetoder. Vi undersöker hur blockering av gulkroppshormon påverkar humör och hjärnans funktion, och vi undersöker hur graviditet påverkar hjärnans struktur. Figuren ovan visar hur grå hjärnsubstans ökar under de första veckorna efter att man fött barn.

Kontaktpersoner

Inger Sundström Poromaa, professor
Erika Comasco, biträdande universitetslektor

Längtan efter ett barn – efter cancerbehandling

Visualisering av en blastocyst 8 dagar efter fertilisering med blåa cellkärnor och lipider som färgats gröna.

Cancerbehandling lämnar många unga kvinnor med ofrivillig barnlöshet. De som trots allt blir gravida har högre risk för missfall och graviditetskomplikationer. Osäkerheten är stor och kvinnor upplever stress över sin fertilitet efter cancer. Detta projekt har som mål att bättre förstå hur olika cancerbehandlingar påverkar kvinnas oocyter och dess stödjeceller samt celler från livmodern, alla viktiga för en graviditet. På sikt ska projektet leda till individanpassad cancerbehandling med avseende att bevara fertiliteten och individanpassad diagnos och behandling vid provrörsbefruktning för kvinnor som tidigare genomgått cancerbehandlingar.

Kontaktpersoner

Theodora Kunovac Kallak, docent/universitetslektor

UCAN Gyn

UCAN Gyn: Sedan 2012 tillfrågas samtliga kvinnor som diagnosticeras med gynekologisk cancerdiagnos (cervix-, endometrie-, vulva- och ovarialcancer) som behandlas på Kvinnokliniken och Onkologkliniken Akademiska Sjukhuset, om att ingå i U-can (http://www.u-can.uu.se/). Färskfrusna tumörprover samt blodprover tas vid diagnos samt uppföljning och biobankas vid patologen enligt U-CAN:s rutiner. Enkäter rörande bl.a. hälsodata, ärftlighet, reproduktion och livskvalitet insamlas vid diagnos samt uppföljning. Omkring 2000 kvinnor medverkar i UCAN gyn.

Kopplat till U-CAN deltagande tillfrågas kvinnor med konstaterad gynekologisk cancer om deltagande i en forskningsstudie rörande PET-MR. Integrerad undersökning med MR (magnetkamera) samt PET (positron emission tomografi) är en helt ny metod där Akademiska Sjukhuset nyligen installerade den första utrustningen i Sverige. Studien syftar till att förbättra operationsplanering vid gynekologisk cancer.

Kontaktpersoner

Karin Stålberg, överläkare/forskare
Marta Lomnytska, överläkare/ affilierad forskare
Per Ehn, doktorand
Chrysanthos Ioannou, doktorand
Evelina Karlsson, doktorand

Bröstcancer och sex

Antihormonell behandling vid bröstcancer orsakar vaginala besvär. Det vanligaste är torrhetskänsla och smärta vid sex. Samtidigt är vaginal östrogenbehandling inte något alternativ under pågående bröstcancerbehandling. I denna studie kartlägger vi vaginala besvär hos kvinnor med bröstcancer, och vi testar också en ny behandling för vaginala besvär. Studien rekryterar friska kvinnor såväl som kvinnor med bröstcancer och innebär vaginal behandling med tamoxifen 1 gång per vecka. Tamoxifen är ett antiöstrogen som används vid bröstcancer. Under vissa förutsättningar kan dock tamoxifen ha östrogenlika effekter i vagina.