Asylberättelser

Bakgrund

När en person söker asyl i Sverige gör Migrationsverket en utredning. Syftet är att utröna om den sökande har rätt till uppehållstillstånd och i så fall på vilka grunder. Migrationsverket håller då en eller flera intervjuer med den asylsökande, så kallade utredningssamtal. Vid utredningssamtalen närvarar den sökande, en utredare från Migrationsverket och en tolk. Tidigare hade den sökande också rätt till ett statligt finansierat juridiskt ombud som närvarade vid utredningssamtalet, men sedan den 12 juli 2026 är möjligheterna till statligt finansierat juridiskt stöd under asylprocessen betydligt mer begränsade.

Den berättelse om den asylsökande som växer fram under utredningssamtalet ligger sedan till grund för asylbeslutet tillsammans med eventuell övrig bevisning. Det talas ofta om ”den asylsökandes berättelse”, men i själva verket är det en berättelse som samkonstrueras i intervjusituationen av alla närvarande parter. Denna berättelse nedtecknas i ett intervjuprotokoll och ”förflyttas” sedan genom asylprocessen. Den tas upp under flera följande möten och i olika dokument och anpassas därigenom med nödvändighet till olika situationer och medier.

Materialinsamling

Under tidsperioden 2018 till 2021 följde vi fem asylsökande i avgränsade delar av asylprocessen: Vi observerade och gjorde ljudinspelningar av åtta utredningssamtal, samlade in texter som producerades i anslutning till samtalen och senare i asylprocessen samt gjorde egna etnografiska intervjuer med deltagarna.

Projektets status

Projektet bedrevs vid Södertörns högskola med finansiering från Östersjöstiftelsen 2018–2022. För en övergripande bild av forskningsresultaten hänvisas till projektets redovisning till Östersjöstiftelsen.

Till Östersjöstiftelsens redovisning (pdf)

Analysarbete och skrivande av artiklar pågår fortfarande och vi presenterar också forskningsresultaten i olika sammanhang. Bland annat har vi hållit utbildningsseminarier för domare i migrationsrättsmål samt för Migrationsverkets personal. Under 2026 bedriver Hanna Sofia Rehnberg forskning inom projektet med finansiering från Riksbankens jubileumsfond, inom ramen för en RJ Sabbatical. Både Uppsala universitet och Södertörns högskola är nu huvudmän för projektet.

Publikationer

Vetenskapliga artiklar

Artikeln ”Repair in an interpreter-mediated asylum interview – an interactional perspective” undersöker en specifik, tolkmedierad (svensk – rysk) asylintervju genom att identifiera och kategorisera alla förekommande reparationsinitiativ. Artikeln beskriver hur kategorierna fördelar sig mellan deltagarnas yttranden, och exempel hämtade från den transkriberade intervjun visar hur de olika reparationsinitiativen fungerar i sin kontext.

Repair in an interpreter-mediated asylum interview – an interactional perspective [Abstract på svenska] (pdf) pdf, 225 kB.

Under asylintervjuer krävs ofta att den sökande lämnar detaljerade uppgifter om vilka geografiska platser hen befunnit sig på, och sådana uppgifter kan få betydelse för bedömningen av berättelsens trovärdighet. I artikeln “’My maternal home, like my mother’s place’: Spatial meaning-making and narrative contestation in the asylum process” undersöks hur betydelsen av plats konstrueras och förhandlas i en tolkad asylintervju.

My maternal home, liks my mothers’s place: Spatial meaning-making and narrative contestation in the asylum process [abstract]
 

Artikeln ”Some thoughts on repair in interpreter-mediated asylum interviews” undersöker samtalsmekanismen reparation utifrån prototypiska exempel på reparationsinitiativ funna i tre tolkmedierade asylintervjuer. Artikeln visar framför allt att vissa grundläggande funktioner hos reparationsinitiativ, som är vanliga i enspråkiga samtal, tenderar att sättas ur spel i tolkade samtal, delvis på grund av den annorlunda turtagning som kännetecknar tolkmedierad interaktion.

Some thoughts on repair in interpreter-mediated asylum interviews

I inledningen till asylintervjun informerar handläggaren den sökande om hur intervjun går till och vilka rättigheter och skyldigheter som de olika parterna har. Samtidigt positioneras den sökande och handläggaren i förhållande till varandra, och även om den information som ska förmedlas är densamma kan positioneringen se mycket olika ut. I artikeln "Positioning of applicants in asylum interviews: Case officers as recontextualising agents" görs en kontrastiv analys av transkriptioner från två asylintervjuer.

Positioning of applicants in asylum interviews: Case officers as recontextualizing agents

Under asylintervjun formas asylberättelsen, som sedan ligger till grund för det beslut som ska fattas av Migrationsverket – uppehållstillstånd eller avvisning. Men det är en mycket speciell form av berättande som äger rum i denna situation. I artikeln "Asylintervjun som genre – berättande, dilemman och symbolik" diskuteras berättandet under asylintervjun mot bakgrund av både filosofisk och essäistisk litteratur samt forskning om ritualer.

Asylintervjun som genre - berättande, dilemman och symbolik (pdf)

Tidigare studier av tolkning i asylprocessen har främst fokuserat på risker med att använda tolkar som saknar utbildning och professionell kompetens. Men tolkning är en så komplex praktik att mycket kan gå snett trots att tolken är professionell. I artikeln "Managing a discourse of reporting: The complex composing of an asylum narrative" undersöker vi på mikronivå hur en tolkad, rysk-svensk intervjusekvens på tre och en halv minut omvandlas till en mening på svenska i intervjuprotokollet.

Managing a discourse of reporting – the complex composing of an asylum narrative

Asylintervjuer består till stor del av metakommunikation. Det kan till exempel handla om att deltagarna samtalar om ramarna för intervjun eller försöker reda ut språkliga missförstånd. Samtidigt som metakommunikation äger rum positionerar deltagarna både varandra och sig själva, vilket innebär att de tillskriver varandra och sig själva specifika, ständigt skiftande roller. Detta är något som vi undersöker i artikeln "'Do I have to say exactly word by word?' (Re)producing and negotiating asymmetrical relations in asylum interviews".

'Do I have to say exactly word by word?' (Re)producing and negotiating asymmetrical relations in asylum interviews

I den här artikeln utgår vi från en obegriplig mening i ett protokoll från en asylintervju – en mening som den asylsökande och hans offentliga biträde ville stryka från protokollet. Genom att i detalj analysera den ordväxling som fångats via vår ljudinspelning blottlägger vi vilka språkliga och pragmatiska omständigheter som ledde fram till att meningen hamnade i protokollet. Artikelns titel är "Från tolkad interaktion till enspråkig text – om en asylberättelse framväxt".

Från tolkad interaktion till enspråkig text – om en asylberättelse framväxt

Forskning framhålls ofta som en central beståndsdel i ett demokratiskt och öppet samhälle. Men att forska om något så känsligt som asylintervjuer är svårt på många sätt – inte minst när det gäller materialinsamling. Våra egna erfarenheter är utgångspunkten för artikeln "Negotiating access with public authorities in research on asylum", som på ett normativt sätt diskuterar öppenhet, forskningsetik och relationen mellan myndigheter och externa forskare.

Negotiating access with public authorities in research on asylum (pdf)

Populärvetenskap och rapporter

I Riksbankens jubileumsfonds årsbok 2026, med byråkrati som tema, skriver Hanna Sofia Rehnberg skriver om ordens roll i asylprocessen:

Asylsvenska

I kunskapsöversikten "Tolkfunktionen i asylprocessen", som vi har skrivit på uppdrag av Delegationen för migrationsstudier (Delmi), har vi samlat resultat från nationell och internationell forskning om tolkning i asylprocessen.

Tolkfunktionen i asylprocessen

Tolkning i asylprocessen är ett omtvistat ämne. I dessa artiklar, publicerade i tidskriften Artikel 14, kommer personer med egna erfarenheter av asylintervjuer till tals – framför allt asylsökande och tolkar:

Asylintervjuer borde alltid spelas in (pdf)

Stor skillnad i tolkars kompetens vid asylintervjuer (pdf)

Referenser

Wadensjö, Cecilia, 2026. Some thoughts on repair in interpreter-mediated asylum interviews. inTRAlinea, Special Issue: Interpreting in interaction, Interaction in interpreting. https://www.intralinea.org/specials/article/2702

Nikolaidou, Zoe, 2026. “My maternal home, like my mother’s place”: Spatial meaning-making and narrative contestation in the asylum process. Narrative Inquiry. Publicerad online före tryckning. https://doi.org/10.1075/ni.24120.nik

Wadensjö, Cecilia, 2026. Repair in an interpreter-mediated asylum interview: an interactional perspective. I: Asta Cekaite, Helen Melander Bowden & Ulf Mellström (red.), The social drama of everyday life: A festschrift for Ann-Carita Evaldsson, s. 211–226. Acta Universitatis Upsaliensis. Uppsala universitet.

Rehnberg, Hanna Sofia, 2025. Positioning of applicants in asylum interviews: Case officers as recontextualizing agents. Language in Society 54. S. 343–365. https://doi.org/10.1017/S004740452300101X

Wadensjö, Cecilia, Hanna Sofia Rehnberg & Zoe Nikolaidou, 2022. Managing a discourse of reporting: The complex composing of an asylum narrative. Multilingua: Journal of cross-cultural and interlanguage communication 42 (2). S. 191–213. https://doi.org/10.1515/multi-2022-0017

Rehnberg, Hanna Sofia, 2022. Asylintervjun som genre: Berättande, dilemman och symbolik. I: Stina Ericsson, Inga-Lill Grahn & Susanna Karlsson (red.), Språklig mångfald. Rapport från ASLA-symposiet 23–24 april 2020, Göteborg. S. 172–195.

Nikolaidou, Zoe, Hanna Sofia Rehnberg & Cecilia Wadensjö, 2022. “Do I have to say exactly word by word?”: The discursive (re)construction and negotiation of asymmetrical relations in asylum interviews. Journal of International Migration and Integration 24 (4). S. 745–768. https://doi.org/10.1007/s12134-022-00945-2

Wadensjö, Cecilia, Hanna Sofia Rehnberg & Zoe Nikolaidou, 2021. Från tolkad interaktion till enspråkig text: Om en asylberättelses framväxt. HumaNetten 46. S. 100–115.

Wadensjö, Cecilia, Hanna Sofia Rehnberg & Zoe Nikolaidou, 2021. Tolkfunktionen i asylprocessen. (Kunskapsöversikt 2021:4.) Stockholm: Delegationen för migrationsstudier (Delmi).

Rehnberg, Hanna Sofia, Cecilia Wadensjö & Zoe Nikolaidou, 2021. Stor skillnad i tolkars kompetens vid asylintervjuer. Artikel 14 1/2021. S. 28–33.

Rehnberg, Hanna Sofia, Zoe Nikolaidou & Cecilia Wadensjö, 2020: ”Asylintervjuer borde alltid spelas in”. Artikel 14 1/2020. S. 12–19.

Nikolaidou, Zoe, Hanna Sofia Rehnberg & Cecilia Wadensjö, 2019. Negotiating access with public authorities in research on asylum. Working papers in urban language and literacies, paper 262. (Red. Ben Rampton.) London: Centre for Language, Discourse and Communication, King’s College.