Hanna Sofia Rehnberg
Universitetslektor i svenska språket, docent vid Institutionen för nordiska språk
- Telefon:
- 018-471 12 95
- E-post:
- hannasofia.rehnberg@nordiska.uu.se
- Besöksadress:
- Thunbergsvägen 3L, hus 16, plan 2
Institutionen för nordiska språk - Postadress:
- Uppsala universitet
Institutionen för nordiska språk, Box 527
751 20 UPPSALA
Ladda ned kontaktuppgifter för Hanna Sofia Rehnberg vid Institutionen för nordiska språk
- ORCID:
- 0000-0002-6262-4607
Mer information visas för dig som medarbetare om du loggar in.
Kort presentation
Jag har ett brett intresse för språkbruk i dagens samhälle. Till mina forskningsintressen hör berättelser och berättande, kommunikation i asylprocessen och organisationskommunikation (med särskilt fokus på kommunikation i offentlig sektor). I min forskning använder jag främst lingvistisk etnografi och text- och diskursanalytiska metoder. Jag är programsamordnare för Språkvetarprogrammet.
Biografi
Jag har tidigare arbetat som lektor i svenska (2015-2017) och lektor i journalistik (2017-2022) vid Södertörns högskola.
År 2014 disputerade jag vid Uppsala universitet med en avhandling om strategiskt berättande i organisationer. Under min tid som doktorand var jag anställd vid Södertörns högskola.
Jag har en bakgrund som journalist. På min privata webbplats hannasofia.nu kan du läsa mer om både min forskning och annan verksamhet som jag ägnar mig åt.
Forskning
Hur används språk i olika sammanhang i samhället idag? Med utgångspunkt i denna breda fråga forskar jag om bland annat berättelser och berättande, organisationskommunikation, strategisk kommunikation, arbetslivskommunikation och mediediskurser. Områden som jag intresserar mig särskilt för är kommunikation i offentlig sektor och kommunikation i asylprocessen. Ofta utgår från jag från ett socialsemiotiskt perspektiv, och jag använder metoder som lingvistisk etnografi, språkvetenskaplig diskursanalys och narrativ diskursanalys. I flera projekt samverkar jag med samhällsvetenskapliga forskare.
Tillsammans med organisationsforskaren Maria Grafström bedriver jag forskning om offentliga organisationers nyhetsproduktion och bruk av journalistiska metoder och framställningssätt
Inom ramen för det språkvetenskapliga forskningsprojektet Asylberättelser undersöker jag, tillsammans med Zoe Nikolaidou och Cecilia Wadensjö, hur berättelsen om den asylsökande samkonstrueras av asylintervjuns deltagare. Vi undersöker också hur den muntliga asylberättelsen transformeras när den återges i skriftlig form i Migrationsverkets dokument. Projektet är nu formellt avslutat, men i mån av tid fortsätter vi att utforska det unika material som vi samlat in.
Tidigare var jag knuten till Förvaltningsakademin vid Södertörns högskola. Där var jag först engagerad i forskningsprojektet Trafikverket – en modern myndighet, som undersökte vad det innebär att vara en modern myndighet (med Trafikverket som fallstudie) och därefter i projektet Skola under granskning, som handlade om skolstyrning i Sverige, Finland och Polen.
År 2014 disputerade jag med en avhandling om strategiskt berättande (storytelling): Organisationer berättar: Narrativitet som resurs i strategisk kommunikation
Publikationer
Senaste publikationer
- ‘Do I Have to Say Exactly Word by Word?’ (2023)
- Positioning of applicants in asylum interviews (2023)
- Managing a discourse of reporting (2023)
- Goda exempel som redskap i styrning (2022)
- Newsworthiness as a Governing Principle in Public Sector Communication (2022)
Alla publikationer
Artiklar
- ‘Do I Have to Say Exactly Word by Word?’ (2023)
- Positioning of applicants in asylum interviews (2023)
- Managing a discourse of reporting (2023)
- Newsworthiness as a Governing Principle in Public Sector Communication (2022)
- Mycket snack och för lite verkstad? (2022)
- Kommuninformationens bedrägliga lätthet (2022)
- Från tolkad interaktion till enspråkig text (2021)
- Pisa som belägg och auktoritetsförstärkare (2020)
- Pisa – en elevstudie som riskerar att bli sönderälskad? (2020)
- "Asylintervjuer borde alltid spelas in" (2020)
- Stor skillnad i tolkars kompetens vid asylintervjuer (2020)
- Public Organisations as News Producers (2019)
- Trafikverket – en modern samhällsutvecklare eller en talför svensk man? (2019)
- Från dinosaurie till modern myndighet (2017)
- Strategic storytelling in the public sector (2016)
- Mer än en god historia (2016)
- Inte klart vad som är lätt (2012)
Böcker
- Vad är journalistik? (2020)
- Organisationer berättar (2014)
- Text, kontext och betydelse (2013)
- Med språket som arbetsredskap (2012)
Kapitel
- Goda exempel som redskap i styrning (2022)
- Uppluckrade gränser (2020)
- Using counter-narrative to defend a master narrative (2020)
- Kulturbärande ord (2017)
- Sex nordiska studier i systemisk-funktionell lingvistik (2013)
- Att skapa en förebild (2011)
- Attraktiva kvinnor och snälla tjejer (2009)
- Putting Signs of Hope (1996)
Konferenser
- Asylintervjun som genre (2022)
- "Hur ska det märkas att vi har bytt värderingar?" (2019)
- "Allt vi säger och gör ska andas vårt löfte" (2017)
- Företagsgrundaren som välgörare, affärsman eller entreprenör (2014)
- ”I begynnelsen slutade ryggsäckarna alltid som päronformade påsar vid rumpan” (2013)