Masterprogram inom utbildningsvetenskapen
Du kan fördjupa dina professionella kunskaper eller förbereda dig för en ansökan till forskarutbildningen genom att ta en masterexamen inom utbildningsvetenskapen. Det kan ske inom sex huvudområden: Barn- och ungdomsvetenskap, Didaktik, Pedagogik, Pedagogiskt ledarskap, Specialpedagogik och Utbildningssociologi. En master, som omfattar 120 hp, är en examen i vilken du kan kombinera ihop kurser du själv delvis fritt väljer och ibland kan ha läst sedan tidigare. Alternativt kan påbörjade masterstudier leda till en magisterexamen om 60 hp. Programmen leder till en generell examen inom respektive huvudområde.
Översikt över hur programmen är upplagda
Alla kurser inom våra masterprogram ges på halvfart. Kurserna är förlagda till sen eftermiddag/kväll. Detta innebär någon av dagarna måndag-torsdag ca. kl. 15-20. Det är cirka 5 campusförlagda träffar per 7,5 hp delkurs, alltså ungefär varannan vecka.
Antagning till programmen är på höstterminerna, ansökan öppnar omkring den 15 mars.
Den inledande terminen läser man inriktningens första kurs i period 1-2 samt den första teori- och metodkursen ”Vetenskaplig teori, forskningsmetoder och vetenskapligt skrivande inom utbildningsvetenskapen I” i period 3-4.
Kommande terminer söker man de kurser man vill och måste läsa för att bygga sin examen. Du kan också läsa kurser vid andra universitet och högskolor och ta med dem i en examen förutsatt att de uppfyller examenskriterierna. Har du kurser sedan tidigare som inte ingår i underliggande examen så kan du ta med dem.
Huvudområden
Inriktning Barn- och ungdomsvetenskap
Barn- och ungdomsvetenskap behandlar barns/ungas aktörskap och uppväxtvillkor. I fokus står frågor om identitet relaterade till strukturerande faktorer som social klass, etnicitet, genus och geografi (stad, landsbygd, region). Barns/ungas vardagsliv - i hemmet, på fritiden och i förskola/skola - är en central utgångspunkt. Datorer, mobiler, internet, fildelning och liknande är idag en lika självklar del av barns/ungas vardag som radion var för dem födda på 40-talet. Vad betyder teknikutvecklingen för utbildning och lärande och för möjligheterna att kunna delta i meningsfulla sammanhang? I vetenskapens, kulturens och mediernas världar skapas föreställningar om egenskaper, behov och förmågor hos barn/unga. Vilka föreställningar dominerar idag och hur förhåller de sig till tidigare föreställningar? Du möter lärare som aktivt forskar och som utgår från olika teoretiska perspektiv och forskningstraditioner - du möter en mångfald av infallsvinklar på ett mångfacetterat, komplext och fascinerande område.
Katarina Gustafson berättar mer om inriktningen Barn- och ungdomsvetenskap
Didaktik
Didaktik som forskningsfält och kunskapsområde behandlar frågor om undervisningsinnehåll. Didaktiken har djupa rötter i både vetenskapliga traditioner och undervisningspraxis och omfattar alla de frågor som finns i skärningspunkten mellan ett specifikt kunskapsområde och undervisning, lärande och socialisation inom detta kunskapsområde. Inom didaktik studeras därför bland annat syftet med undervisningen, vad undervisningen innehåller och vad som gör detta urval legitimt, vem som undervisningen avser och hur dennes lärande sker, hur stoffet ska hanteras i undervisningen samt vem som har makten över urvalsprocesserna.
Jonas Almqvist berättar mer om inrikningen
Pedagogik
Inom pedagogiken behandlas fenomen som hänger samman med uppfostran, undervisning, utbildning och andra påverkansprocesser i vardag och arbetsliv. Människors lärande och villkoren för lärandet inom olika mänskliga verksamhetsområden studeras. Med lärande menas människors utveckling av kunskaper, kompetens, uppfattningar och förhållningssätt. Vi arbetar med frågor om lärande och kommunikation, om uppväxt, socialisation och identitetsskapande, om utbildningsorganisationer, ledarskap och styrning, om kulturers reproduktion och om samspelet utbildning-samhälle-demokrati. I kurserna behandlas lärande och interaktion, barns utveckling, mångfald, styrning och utvärdering av utbildning, pedagogisk idéhistoria och olika pedagogiska system som barnomsorg, skola, högskola och vuxenutbildning i ett historiskt, politiskt, ekonomiskt och jämförande perspektiv.
Johanna Svahn berättar mer om inriktningen
Pedagogiskt ledarskap
Pedagogiskt ledarskap är ett kunskapsområde där ledarskapet och dess villkor och möjligheter analyseras i ett pedagogiskt perspektiv. Ledarskapet utforskas i sin organisatoriska och samhälleliga kontext, både generellt och i relation till någon för dig aktuell verksamhet. Kurserna ger verktyg för att kritiskt beskriva, analysera och värdera ledarskap i ett pedagogiskt perspektiv, vilket i sin förlängning kan bidra till att främja ett pedagogiskt ledarskap.
Katina Thelin berättar mer om inriktningen
Specialpedagogik
Specialpedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde. Samspelet mellan individen och miljön fokuseras, för att kunna identifiera och analysera processer i pedagogiska miljöer som för den enskilde ger förutsättningar för delaktighet, lärande och utveckling.
Claes Nilholm berättar mer om inriktningen
Utbildningssociologi
Inom huvudområdet Utbildningssociologi utforskas bildning, utbildning, undervisning, fostran och lärande i relation till andra delar av samhället och till genomgripande samhälleliga förändringar, så som arbetslivets omvandlingar och globalisering. Ett centralt problemområde är mötet mellan elevers, studenters och lärares olika tillgångar och förhållningssätt, å ena sidan, och den ordning som råder i utbildningsväsendet, å den andra. Ett annat problemområde är relationen mellan utbildning och andra samhällsområden, exempelvis ekonomins, kulturens och politikens världar. Ett tredje viktigt område är utbildningsinstitutionernas framväxt och utveckling och de traditioner de är bärare av. Till grund för utbildningssociologin ligger mer generella sociologiska och historievetenskapliga forskningstraditioner.