Forskarutbildning

Jämförd med studier på grundnivå är forskarutbildningen förhållandevis fri. Forskarutbildningskurser kan ta olika former, från kurser inom eller utanför Uppsala universitet till seminarieserier eller läskurser som examineras av handledaren. Doktoranden har under hela studietiden kontakt med sina handledare.

Varje år upprättas en s.k. individuell studieplan (ISP) som utgör både ett planeringsinstrument och en avstämning av hur forskarutbildningen fortskrider.

Handledning

För varje doktorand utses minst två handledare, varav en huvudhandledare med huvudansvar för utbildningen inklusive avhandlingsarbetet. Minst en av handledarna ska vara anställd vid eller adjungerad till Uppsala universitet, minst en ska ha docentkompetens och minst en ska ha genomgått utbildning för handledning av doktorander.

Avhandling och disputation

Doktorsavhandlingen utformas antingen som en monografiavhandling, dvs. ett enhetligt, sammanhängande vetenskapligt verk, eller som en sammanläggningsavhandling som består av ett antal artiklar samt en ramberättelse, vanligen kallad kappa. Ämne för avhandlingen och avhandlingsspråk bestäms tillsammans med handledarna.

Under forskarutbildningens gång läggs avhandlingsmanuskripten regelbundet fram för granskning vid seminarier. Den färdiga doktorsavhandlingen försvaras muntligen vid en offentlig disputation. Licentiatuppsatser försvaras på ett motsvarande sätt vid ett offentligt seminarium.

Normalt antas en doktorand per år i varje forskarutbildningsämne. Utbildningen påbörjas på höstterminen. Söktrycket till forskarutbildningen är högt. Som jämförelse kan sägas att i ansökningsomgången år 2013, då tre doktorandanställningar per ämne utlystes, fanns det mellan 60 och 80 sökande i varje ämne.

Sökande antas till forskarutbildningen efter en bedömningsprocess som sköts av varje forskarutbildningsämnes handledarkollegium. En av handledarkollegiet utsedd grupp bestående av personer med docentkompetens bedömer och rangordnar de sökande. Vid bedömningen beaktas kvaliteten i tidigare genomförda självständiga arbeten, studiebakgrund samt den sökandes förutsättningar att tillgodogöra sig forskarutbildning. Utifrån denna rangordning fattar institutionens prefekt på delegation från fakultetsnämnden beslut om antagning.
När det gäller utbildning på forskarnivå med inriktning mot licentiatexamen bereds ärendet av fakultetsnämnden som även fattar beslut om antagning.

Endast sökande som har ordnad studiefinansiering för hela studietiden (fyra respektive två år) kan antas. Den vanligaste finansieringsformen är anställning som doktorand på fakultetsmedel. I vissa fall kan så kallad extern finansiering förekomma. Det innebär att kostnaden för studierna täcks av exempelvis ett forskningsprojekt, en arbetsgivare utanför universitetet eller annan finansiär. Privat finansiering genom exempelvis parallellt lönearbete eller försörjning från familjen är inte möjlig. Utbildningsbidrag förekommer inte vid institutionen.

För att ansökan ska beaktas måste sökande uppfylla både grundläggande och särskild behörighet. Den senare skiljer sig åt mellan ämnena.

Grundläggande behörighet

Grundläggande behörighet har den som har avlagt en examen på avancerad nivå, fullgjort kursfordringar om minst 240 högskolepoäng, varav 60 högskolepoäng på avancerad nivå, eller på något annat sätt inom eller utom landet förvärvat i huvudsak motsvarande kunskaper.

Särskild behörighet – Pedagogik

För att antas till utbildningen på forskarnivå i pedagogik krävs att den sökande har godkänt resultat på kurser om 90 högskolepoäng i pedagogik. Särskild behörighet har också den som på annat sätt inom eller utom landet förvärvat motsvarande kunskaper.

Särskild behörighet – Didaktik

För att antas till forskarutbildning i didaktik krävs att den sökande med godkänt resultat har genomfört kurser inom utbildning på lägst grundnivå innefattande minst 90 högskolepoäng didaktik. Särskild behörighet har också den som på annat sätt inom eller utom landet förvärvat motsvarande kunskaper.

Särskild behörighet – Utbildningssociologi

För att antas till forskarutbildning i utbildningssociologi krävs att den sökande med godkänt resultat genomfört kurser på lägst grundnivå innefattande minst 90 högskolepoäng i humanistiskt eller samhällsvetenskapligt ämne med för utbildningssociologin relevant innehåll. Särskild behörighet har också den som på annat sätt inom eller utom landet förvärvat motsvarande kunskaper.

Innan du fyller i och skickar in din ansökan bör du kontakta studierektor för forskarutbildningen, professor eller annan ämnesföreträdare vid institutionen för att orientera dig om den aktuella forskningen inom ämnet. Nedan finns övergripande information om vilka delar som en ansökan ska innehålla. Läs alltid utlysningstexten noggrant eftersom det i den finns mer detaljerad information om hur din ansökan ska utformas.

Ansökan

Hela ansökan görs elektroniskt via annonsen. Vanligtvis består ansökan av följande delar, men det kan variera mellan olika utlysningstexter.

1. Ifylld och signerad ansökningsblankett för studier på forskarnivå, se information i utlysningstexten.
2. CV, meritförteckning med registerutdrag och i förekommande fall gymnasiebetyg som styrker allmän och särskild behörighet till forskarutbildning i pedagogik, didaktik eller utbildningssociologi. Kopia av examensbevis och betyg bifogas.
3. Självständiga arbeten av vetenskaplig karaktär, särskilt examensarbeten (C- och D-uppsatser, magisteruppsats, masteruppsats, och/eller andra vetenskapliga arbeten).
4. En avhandlingsplan på ca 5-10 sidor. Avhandlingsplanen är en väsentlig del av ansökan. I planen ska du beskriva det projekt som du vill genomföra inom ramen för din utbildning. Följande punkter bör ingå:

• Titel
• Syfte
• Problemställning
• Teoretiska perspektiv
• Metod
• Undersökningsmaterial
• Källor och litteraturlista

Alla ansökningar ska skickas in via vårt rekryteringssystem, se länk som anges i utlysningstexten.