Nytt forskningsanslag till forskningsmiljö om sexuell korruption
Elin Bjarnegård, professor vid Statsvetenskapliga institutionen. Foto: Mikael Wallerstedt
Sexuell korruption förekommer i hela världen, men trots detta har fenomenet varit relativt outforskat inom korruptionsforskningen. Elin Bjarnegård, professor vid Statsvetenskapliga institutionen, är forskningsledare för den nya forskningsmiljön ”Sexuell korruption: Att förstå, mäta och förebygga sexuellt maktmissbruk”, som fått ett forskningsanslag på 18 miljoner kronor från Vetenskapsrådet.
Syftet med forskningsmiljön är, precis som titeln antyder, att bättre förstå, mäta och slutligen förebygga sexuell korruption. Sexuell korruption är i sig inte ett nytt fenomen men det är ett relativt nytt begrepp inom korruptionsforskningen.
– Sexuell korruption är en form av korruption, och korruption är ett missbruk av maktposition för personlig vinning. Men när vi tänker på korruption föreställer vi oss ofta att den personliga vinningen handlar om pengar eller tjänster av olika slag. Det är ovanligt att man tänker på sex som en form av utbyte eller muta.
Sexuell korruption är problematiskt av flera skäl. För de direkt drabbade kan fenomenet vara stigmatiserande medsvåra följder på flera plan, personliga såväl som arbetsmässiga. Stigmat förvärras av att sexuell korruption ofta går helt under organisationers radar: utbytet gör att det inte heller uppmärksammas som sexuella trakasserier.
– Det faktum att det är fråga om ett utbyte istället för fysiskt tvång kan misstas för samtycke. Det är svåra gränsdragningar, men vi hävdar att villkorat sex inte är samma sak som samtycke till sex. Ur ett samhällsperspektiv riskerar sexuell korruption även att urholka förtroendet för institutioner, exempelvis när personer får betyg, tjänster eller befordran på felaktiga grunder.
Elin Bjarnegård och hennes team kommer särskilt att undersöka sexuell korruption inom högre utbildning och rättsväsende, och fokus kommer inledningsvis att vara på Skandinavien och Sydafrika. En viktig utmaning som de behöver ta sig an i sin forskning är att sexuell korruption är svårt att mäta.
– Korruption i sig är notoriskt svårt att mäta, och sexuell korruption är ännu svårare eftersom det är ett relativt okänt begrepp. Människor kanske inte ens är medvetna om att det de har utsatts för faller under kategorin sexuell korruption. Det finns också en problematik i att många upplever sig själva som medskyldiga, vilket gör det svårt att rapportera. En annan utmaning är att sexuell korruption ibland är så institutionaliserad att det inte uppfattas som något avvikande. Det är därför viktigt att först skapa en bättre förståelse för vilka komponenter som bör ingå i en mätning av fenomenet.
Genom forskningsanslaget på 18 miljoner kronor från Vetenskapsrådet får forskningsmiljön möjlighet att arbeta med ett långsiktigt tidsperspektiv och fördjupa samarbetet med världsledande experter och institutioner inom korruptionsforskning, såsom Transparency International, Quality of Government Institute och UNCAC Coalition (United Nations Convention against Corruption). Elin Bjarnegård hoppas att forskningen kommer att bana väg för att sexuell korruption i framtiden erkänns som en viktig aspekt i arbetet mot korruption.
– Jag hoppas att sexuell korruption både på FN-nivå och i Sverige ska ses som en självklar del av korruption som man behöver beakta. För det är korruption- men det är också en särskild form av korruption som vi behöver förstå bättre.