En stödjande kultur spelar roll: En inblick i utvecklingsforskningsgruppen

Lisa Svenhard, Suruchi Thapar-Björkert, Sebastian Sirén, Sandra Håkansson och Juan Diego Duque Salazar.

En sen tisdagseftermiddag har en grupp forskare samlats i Gyllenhielmska biblioteket i Skytteanum. De kommer från två olika institutioner som ligger på varsin sida om Gamla Torget i Uppsala: Statsvetenskapliga institutionen och Institutionen för freds- och konfliktforskning. Syftet med workshopen är att dela med sig av nya forskningsidéer och diskutera varandras arbete.

Lisa Svenhard i Gyllenhielmska bilioteket

Lisa Svenhard ber om råd om valet av plats för sin fallstudie.

Bland de papper som diskuteras finns utkast till forskningsplaner och artiklar som snart ska skickas in för publicering.

Gruppen representerar olika tematiska områden och metodologiska tillvägagångssätt. Lisa Svenhard från institutionen för freds- och konfliktforskning är i ett tidigt skede av sitt doktorandprojekt om icke-statliga väpnade grupper i urbana miljöer och ber om råd om valet av plats för sin fallstudie. Juan Diego Duque Salazar och Sandra Håkansson, från respektive institution, presenterar en artikel som de har skrivit tillsammans med Hanne Fjelde om val av politiska kandidater och kopplingar till väpnade grupper i Colombia och ber om synpunkter på artikelns omfattning.

Sebastian Sirén, Juan Diego Duque Salazar och Sandra Håkansson i Gyllenhielmska bilioteket

Sebastian Sirén, Juan Diego Duque Salazar och Sandra Håkansson diskuterar en artikel.

Utvecklingsforskningsgruppen

Forskarna från Statsvetenskapliga institutionen ingår alla i utvecklingsforskningsgruppen – en forskningsmiljö på institutionen som förenar forskare som drivs av ett gemensamt engagemang att förstå en värld där globala ojämlikheter och de politiska svårigheter som följer vidmakthålls.

Emma Elfversson, Anders Sjögren och Johanna Söderström är medlemmar i den här gruppen. De konstaterar att forskningsmiljön med fokus på utveckling inte alltid har varit så sammansvetsad. De minns en tid då utvecklingsforskningen vid institutionen bestod av en skara spridda personer snarare än en gemenskap.

Anders Sjögren porträtt

Anders Sjögren

Under årens lopp har dock riktade rekryteringar till lektorstjänster inom utvecklingsstudier och skapandet av en regelbunden seminarieserie sammanfört en grupp forskare med gemensamma intressen men olika kompetenser och inriktningar. Utöver utvecklingsforskningsgruppens regelbundna workshops och gemensamma luncher har miljön också berikats av att institutionen nu är värd för SweDevs (Swedish Development Research Network) sekretariat.

– Vi är en brokig skara forskare som samlas kring gemensamma frågor, inte specifika paradigmer eller teman, konstaterar Anders, och Emma tillägger:

– De kompletterande perspektiven och metoderna leder ofta till produktiva samarbeten mellan gruppmedlemmarna.

Resultatet är en grupp med både intellektuell bredd och metodologisk mångfald som delar kunskap i en kollegial miljö som värdesätter konstruktivt och respektfullt engagemang i varandras arbete.

Johanna Söderström porträtt

Johanna Söderström

Mobilisering snarare än reträtt

– I vår seminariekultur läser vi verkligen varandras texter, säger Johanna och fortsätter:

– Det är inte bara en presentation följd av några spontana kommentarer. Istället tar vi texterna på allvar. Och det är generösa läsningar, ordentliga läsningar.

I ett fält som ofta präglas av konkurrensutsatta finansieringsformer är en stödjande kultur viktig. Förlusten av riktade finansieringsmöjligheter för utvecklingsforskning i Sverige har medfört stora utmaningar, vilket har lett till att många forskare över hela landet har bytt inriktning eller minskat sina internationella samarbeten.

I forskningsgruppen vid institutionen har forskarna reagerat med mobilisering snarare än reträtt. Det kollegiala nätverket att hjälpt dem att behålla fotfästet, dela strategier och fortsätta producera relevant, fältbaserat arbete

Emma Elfversson porträtt

Emma Elfversson

– Vi står inför mycket konkreta och stora utmaningar. Man kan reagera på detta på olika sätt, och jag tror att vi här har reagerat ganska mycket genom att mobilisera och vitalisera, inte bara ge upp och släppa all forskning vi bedriver. Så det finns absolut ett motstånd och en kreativitet, säger Emma.

På frågan om varför, svarar Emma att det kan bero på värdet av en kritisk massa – en stor och engagerad forskargrupp vid institutionen:

– Man har dessa nära kontakter, nätverk, mötesplatser – och det gör det lättare.

Johanna tillägger:

– Men något som denna institution generellt sett är bra på är att prata om när det är tufft och svårt. Som att ”nu går det inte så bra, jag har fått en dålig recension […]”, att vi ventilerar och delar med oss även när det inte går så bra.

Gruppen diskuterar vidare under paus

Seminariediskussionen i Gyllenhielmska biblioteket fortsätter under pausen

Bra forskning är bra forskning

Detta, tillägger de alla, skapar motståndskraft för att klara de utmaningar som utvecklingsforskningen står inför just nu. Emma tillägger:

– Och sedan spelar ju undervisningen också en stor roll. Det är också en motivationsfaktor. Att det fortfarande finns så många studenter som är intresserade av dessa ämnen. Så det finns också en slags stark grund i det vi gör och att det är relevant och viktigt. Att detta intresserar våra studenter och att vi får undervisa – förhoppningsvis – våra framtida ledare.

För blivande studenter och forskare i början av karriären som överväger en framtid inom utvecklingsforskning är budskapet från gruppen tydligt: låt dig inte avskräckas av omväxlande yttre förhållanden.

– Bra forskning är bra forskning, säger Johanna, och passion är fortfarande viktigt. Studenterna här får en gedigen grund i statsvetenskap samtidigt som de utforskar några av vår tids mest angelägna globala frågor.

 

Karin Carlsson, september 2025

FÖLJ UPPSALA UNIVERSITET PÅ

Uppsala universitet på facebook
Uppsala universitet på Instagram
Uppsala universitet på Youtube
Uppsala universitet på Linkedin