Susann Baez Ullberg

Kort presentation

Fil Dr i socialantropologi och Docent i kulturantropologi

Specialiserad på kris-, katastrof- och miljöantropologi, särskilt vattenfrågor i Latinamerika och i Sydeuropa.

Nyckelord

• etnografi
• latinamerika
• argentina
• peru
• krishantering
• riskreducering
• infrastrukturantropologi
• expertis
• socialt minne och glömska
• översvämningar
• skogsbrand
• klimatrelaterade katastrofer
• grundvatten
• vattenpolitik
• ecbiwa001
• coinri006

Biografi

Jag är docent och universitetslektor i kulturantropologi vid Uppsala universitet.

Jag disputerade i socialantropologi vid Stockholms universitet 2013 med en doktorsavhandling som handlar om det sociala minnets och glömskans betydelse för sårbarhet, katastrofberedskap och riskhantering baserad på en etnografisk studie i den argentinska staden Santa Fe. Avhandlingen Watermarks: Urban Flooding and Memoryscape in Argentina fick Högskoleföreningen i Stockholms pris för framstående vetenskaplig prestation vid samhällsvetenskapliga fakulteten det året. Den belönades även med delat första pris för bästa avhandling 2013 av International Sociological Associations avdelning för katastrofstudier.

Innan jag kom till Uppsala universitet 2017 har jag arbetat som forskare och lärare på Försvarshögskolan och var postdoktoral forskare vid Göteborgs universitet 2015-2017. På institutionen för kulturantropologi och etnologi var jag studierektor för grundutbildningen mellan 2023-2026. På forskarutbildningen var jag huvudhandledare för Sally Alexander Sallstedt som disputerade 2025 och är för närvarande handledare för tre andra doktorander i kulturantropologi: Matías Menalled (huvudhandledare), Metztli Hernández (huvudhandledare) och Juan Fabbri (biträdande handledare). På grundutbildningen är jag kursansvarig för Miljöetnografi.

Mina forskningsintressen ligger huvudsakligen inom miljö- och katastrofantropologi. Jag är affilierad forskare vid CNDS Centre of Natural Hazards and Disaster Science. Teoretiskt har jag mest intresserat mig för temporalitet – hur tid konstrueras socialt, och tidens betydelse för hur människor lever och samhällen organiserar sig i tider av kris och däremellan. Jag har genomfört antropologiska studier i Europa (Sverige och Spanien), men mitt etnografiska hjärta klappar hårdast för Latinamerika – jag har gjort fältarbete i både Argentina och Peru. Min nuvarande forskning handlar om policyförändringar efter katastrofer och om grundvattnets fenomenologi med fältarbete i Spanien (läs mer om mina forskningsprojekt nedan).

Mellan 2021 och 2023 var jag samordnare för forskarnätverket Akvifärer i Antropocen med stöd från CIRCUS. Under åren 2021–2022 var jag även samordnare för initiativet Vatten, en gemensam och kritisk resurs inom plattformen Uppsala University Sustainability Initiatives (UUSI).

Mina publikationer finns samlade i DiVA och på Research Gate och Academia. De flesta är fritt tillgängliga, men om det är någon som inte är det går det bra att kontakta mig för att få ta del av dem.

Forskning

Jag har de senaste 25 åren varit ledande i att etablera katastrofantropologin i Sverige och Europa, och det är ett forskningsspår som jag fortfarande ägnar mig åt i nya forskningsprojekt och som ansluten forskare till CNDS. Mitt andra forskningsspår är miljöantropologi, särskilt relationer mellan människor och vatten i olika former. För närvarande arbetar jag för att etablera ett nytt humanistiskt och samhällsvetenskapligt forskningsområde vid Uppsala universitet som handlar om grundvattenhantering i praktik och politik. Som ett led i detta arbete var jag 2021-23 samordnare för forskningsnätverket Akvifärer i Antropocen med stöd från CIRCUS Centre for Integrated Research on Culture and Society som fokuserar på just geohydrosociala relationer. 2026–2028 undersöker jag, med stöd av Vetenskapsrådet, detta fenomen genom en etnografisk studie i södra Spanien. Mer om detta nedan:

Pågående forskningsprojekt

Underjordiska sinnen: akvifärers fenomenologiska utmaning i Spanien (VR 2026-2028)

Detta forskningsprojekt undersöker grundvattenhantering i Spanien ur ett antropologiskt perspektiv. Med en växande efterfrågan på sötvatten och minskande ytvattentillgångar på grund av klimatförändringar, utvinns grundvatten från underjordiska akvifärer i ökande utsträckning för att stödja jordbruk, industri och konsumtion i landet. Ohållbar utvinning och användning utarmar och förorenar akvifärer i hela världen, vilket påverkar samhällen och ekosystem, och förvärrar andra sociala och ekologiska kriser, även på den iberiska halvön. Projektet fokuserar på relationerna mellan människor och grundvatten och konsekvenserna av den så kallade fenomenologiska utmaningen med akvifärer. Med detta menas att grundvatten utgör en utmaning att uppfatta, finna och hantera eftersom det är gömt och rör sig under jord bortom människors direkta varseblivning. Etnografiska metoder används i projektet för att utforska hur vattenanvändare, experter, aktivister och beslutsfattare upplever, förstår och hanterar grundvatten. I Spanien är grundvattnet allmän egendom sedan 1985, men utvinningen är bristfälligt reglerad, vilket leder till sociala konflikter och offentlig debatt över tillgång och användning. Genom en djupare förståelse av hur kulturella föreställningar, förkroppsligade arbetssätt, sensoriska teknologier och allmän oro kring spanska akvifärer skapas, bidrar projektet med kunskap för en mer hållbar grundvattenförvaltning.

C-URGE Anthropology of Global Climate Urgency (MSCA - EU/Horizon 2024-2027)

Syftet med detta projekt är att öka vår förståelse för och engagemang i klimatförändringen genom att ta hänsyn till själva begreppet urgency, alltså "brådska" på svenska. 12 doktorander bedriver etnografisk forskning i Afrika, Latinamerika, Asien och Europa för att undersöka olika uppfattningar om miljömässig och klimatologisk brådska, deras temporalitet och de politiska och miljömässiga implikationer dessa förståelser kan ha. Doktoranderna får även icke-akademiska överförbara färdigheter genom praktik i organisationer som sprider vetenskapliga rön och/eller arbetar i politiska eller utvecklingsrelaterade sammanhang. Projektet är ett samarbete mellan fem europeiska universitet (KU Leuven, University of Edinburgh, Halle Universität, Uppsala universitet, och Universitá di Catania) och sju icke-akademiska partners.

Projektet är ett Marie Sklodowska-Curie Actions doktorandnätverk, finansierat av Europeiska unionen som pågår 2023-2027. Jag är en av forskarna och tillika huvudhandledare för doktoranderna Matías Menalled och Metztli Hernández. Du kan läsa en intervju med oss här.

Läs mer om C-URGE här på projektets hemsida.

Enabling climate-resilient development: How disasters can act as a pathway to a safer and more sustainable world (M & M Wallenberg 2024-2027)

I den populära diskursen och den vetenskapliga litteraturen har det funnits en ihärdig tro på att katastrofer skapar förutsättningar som är gynnsamma för organisatoriskt lärande och politisk förnyelse. Detta är till exempel premissen för FN:s strategi för att återuppbygga bättre samhällen efter katastrofer för att minska sårbarheten och stärka motståndskraften. Men forskare diskuterar om katastrofer faktiskt har denna effekt. Detta projekt är utformat för att samla in och analysera empiri som tar itu med luckor och kontroverser i forskningen angående klimatkatastrofer som drivkrafter för politiska åtgärder för så kallad "klimatresilient utveckling" (CRD). Detta tvärvetenskapliga forskningsprojekt samlar forskare från statsvetenskap, ekonomi, antropologi, freds- och konfliktforskning och beräkningslingvistik för att driva frågor om politiska åtgärder efter klimatkatastrofer. Projektet syftar till att undersöka om och under vilka förhållanden klimatkatastrofer möjliggör politiska åtgärder för CRD i länder över hela världen.

Projektet som leds av prof. Daniel Nohrstedt vid Statsvetenskapliga institutionen, Uppsala universitet, och finansieras av Marianne och Marcus Wallenbergs Stiftelse, pågår mellan 2023-2027.

Läs mer om projektet här.

Avslutade forskningsprojekt

Vattenverk: Infrastruktur och expertis i Peru (projekt finansierat av Vetenskapsrådet 2015-2017)

Färskvatten utgör mindre än tre procent av jordens vattenförråd och på grund av klimatförändringar försvinner vattenkällor i en oroande fart. En av det 21a århundradets största utmaningar är att garantera världens invånare vatten, varför det är viktigt att förbättra vattenförvaltningen och uppnå vattenjämlikhet, inte minst i de många utvecklingsländer som drabbas särskilt hårt av klimatförändringar och vattenbrist. Genom att utforska hur miljöförändringar och politiska reformer i Peru inte bara förvärrar existerande konflikter utan också leder till nya former av samarbete syftar denna forskning till att bidra med kunskap om hur världens vattenbrist kan hanteras.

Studien genomfördes inom ramen för forskningsprojektet Nya former för vattensamarbete i Anderna: Förhandlingar om förvaltning av och rättigheter i vatten i Perus högland i samarbete med forskare vid Göteborgs universitet och finansierat av Vetenskapsrådet (VR) (2015-2018). Detta projekt undersökte hur olika statliga och privata aktörer deltar i nya samarbetsformer för att hantera hur vatten görs tillgängliggörs, fördelas och används under rådande klimatiska, politiska och sociala omständigheter.

Min studie ananalyserar hur experter som verkar inom vattensektorn i Peru producerar tillämpar sin kunskap och organiserar sitt dagliga arbete. Etnografiskt fokuserar studien på det så kallade Majes Siguas-projektet i Arequiparegionen i södra Peru. Detta är ett stort infrastrukturprojekt som samlar vatten i dammar på höglandet (4000 m ö h) och leder det genom tunnlar och kanaler ner till torrområdena nära kusten för att möjliggöra och expandera intensivt jordbruk där. Projektet inleddes och byggdes på 1970 och 80-talet, och är nu under utbyggnad. För studien genomförde jag etnografiskt fältarbete under 2016 och 2017 följde de experter (ingenjörer, arkitekter, ekonomer, jurister, sociologer, kemister, miljövetare) som arbetade med att driva den existerande infrastrukturen och med att planera och genomföra utbyggnaden. Teoretiskt undersöker studien frågor om tidslighet, skala och samarbete från ett antropologisikt perspektiv.

Svedda samhällen: Mening, minnen och moralisering efter skogsbranden (projekt finansierat av Formas 2015-2017 i samarbete med forskare vid Försvarshögskolan och finansierat av FORMAS)

Naturkatastrofer är extraordinära händelser som innebär stora utmaningar för de drabbade, för beslutsfattare och för samhället i stort. Nutida klimatförändringar riskerar att naturkatastrofer inträffar oftare och att de blir värre i både styrka och omfattning. Statistiskt sett har antalet dödsoffer efter katastrofer minskat över hela världen under de senaste åren, men samtidigt har de materiella och ekonomiska förlusterna ökat. När ett land drabbas av en naturkatastrof påverkas såväl enskilda hushåll som hela samhällets ekonomi. Sådana effekter kan hålla i sig lång tid efter själva katastrofen. För att bättre kunna hantera och minska skadorna av sådana kritiska händelser i framtiden är det därför viktigt att studera de effekter de har i samhället och hur människor och organisationer hanterar sådana situationer. Denna kunskap syftar till att stärka samhällets beredskap för att hantera extraordinära naturkatastrofer när de händer. Västmanland skogsbrand har haft förödande effekter på både den naturliga och byggda miljön som kommer att synas i landskapet under många år framöver. De psykologiska och sociala konsekvenser som denna katastrof har inneburit för samhället i stort, för olika sociala grupper och för enskilda individer är kanske inte omedelbart synliga, men de kan också sträcka sig långt in i framtiden och påverka lokalsamhällens och regioners utveckling på olika sätt. Målet med projektet Svedda samhällen: mening, minne och moralisering är att studera effekterna av Västmanlandsbranden i de lokalsamhällen som drabbades, huvudsakligen under det första året efter händelsen för att att förstå hur människor och organisationer har klarat och återhämtat sig från denna naturkatastrof och på så vis kunna peka ut vilka faktorer som bidrar till och/eller hindrar människors återhämtning och samhällens återuppbyggnad, både på kort sikt och i ett längre tidsperspektiv. Tidigare forskning både från Sverige och andra länder har visat att de individuella och samhälleliga effekterna av katastrofer grundar sig både i människors direkta erfarenheter av att vara drabbade och av att hantera situationen som beslutsfattare, och i hur man efteråt pratar om och diskuterar det som har hänt. Sådana diskussioner tenderar att föras i många olika sociala sammanhang, exempelvis i massmedia och i sociala media, men också inom de organisationer som deltagit i hanteringen av händelserna och hemma hos de människor som drabbats. Projektet undersökte med olika kvalitativa metoder, inklusive etnografiska, hur man på lokal och regional nivå upplever och minns Västmanlandsbranden och hur den hanterades, vad den har betytt för drabbade människor och för dem som hanterade den, och hur man värderar de olika insatserna som gjordes under och efter katastrofen.

Media

Här hittar du:

-en intervju (både på svenska och engelska) med mig gjord i maj 2023 som en av forskarna på institutionen för kulturantropologi och etnologi.

-den föreläsning som jag gjorde som huvudtalare på den årliga konferensen till den argentinska socialantropologen Ester Hermittes minne vid Centrum för socialantropologi (CAS) vid Institutet för social och ekonomisk utveckling (IDES) i Buenos Aires 6 december 2023: "Del desastre natural a la crisis climática: Una mirada antropológica a 20 años de la inundación en Santa Fe."

Vad är miljöantropologi?

Om människors relation till vatten, antropologins roll i att bekämpa klimatförändringar och miljöförstöringens etiska aspekter

https://www.antro.uu.se/forskning/manadens-forskare/

What is environmental anthropology?

People’s relationships with water, the role of anthropology in fighting climate change, and the ethical aspects of environmental degradation

https://www.antro.uu.se/research/manadens-forskare/

Del desastre natural a la crisis climática

Conferencia Esther Hermitte 2023

https://www.youtube.com/watch?v=gPf_bCZPlfs