Ska tala med folk som sällan hörs i klimatfrågan

Klimatförändringen talas ofta om i naturvetenskapliga termer. Det handlar om koldioxid, temperaturhöjning och smältande isar. Men den kommer också drabba oss människor som är en del av detta ekosystem. Och här krävs en annan typ av vetenskap.

− De bredare samhällsvetenskaperna och humaniora, särskilt antropologi, har förmågan att visa hur olika sociala grupper och människor påverkas av klimatförändringarna. Vi har också metoder att utforska hur de hanterar, engagerar sig och strävar efter förändring, säger Susann Baez Ullberg, docent i kulturantropologi vid Uppsala universitet.

Hon är en av de ledande forskarna i det EU-finansierade projektet C-URGE - Anthropology of Global Climate Urgency. Projektet går ut på att undersöka hur man i olika delar i världen förhåller sig till klimatförändringarna och det faktum att dessa förändringar sker så snabbt och att skyndsamma åtgärder krävs. Vad gör denna brådska med människor och vad betyder det för olika statliga och icke-statliga organisationer? C-URGE är ett samarbete mellan fyra universitet i Europa. För att genomföra själva forskningen har man vid varje lärosäte rekryterat doktorander från både europeiska och utomeuropeiska länder.

Uppsaladoktorander på fältarbete till Argentina

Argentinske Matias Menalled är en av doktoranderna som anställts vid Uppsala universitet. Han ska studera hur människor som jobbar med produktionen av ris och skogsbruk i nordöstra Argentina hanterar och förhåller sig till torka och vattenbrist. Hans doktorandkollega, Metztli Hernández Garcia från Mexico, ska i sin tur undersöka hur ursprungsbefolkningar i nordvästra Argentina påverkas av och engagerar sig i handel med utsläppsrätter.

De båda doktoranderna kommer åka till orter i respektive region för att ägna sig åt klassiskt antropologiskt fältarbete så som att prata med olika aktörer och följa med i det dagliga arbetet under nio månaders tid.

Metztli Hernández Garcia ser fram emot att få kunskaper som hjälper henne att ge röst åt människor vars perspektiv sällan hörs.

− Jag hoppas kunna bli bättre på att förmedla olika perspektiv och åsikter och lära mig mer om lagstiftning och hur policies tas fram. På sikt vill jag hjälpa beslutsfattare att inleda en dialog med både experter och människor som befinner sig på fältet och, säger Metztli Hernández.

Andra kriser konkurrerar med klimatfrågan

De båda doktoranderna kom till Uppsala i höstas. Matias Menalled säger att han märkt av att klimatfrågan diskuteras här i ganska stor utsträckning, framförallt inom akademin. Han exemplifierar med vad han sett på universitetets intranät där tåg och zoom rekommenderas framför flyg och live-konferenser.

− I Argentina diskuteras klimatfrågor, men vi står även inför andra akuta utmaningar såsom politiska och ekonomiska kriser, fattigdom och matbrist. Även om det finns en stor oro för miljön har vi andra samhällsproblem som konkurrerar med klimatfrågan.

Susann Baez Ullberg som ägnat en stor del av sin karriär åt forskning i Argentina har noterat en annan skillnad mellan länderna.

− I Sverige är debatten mer fokuserad på individen. Vi ska sopsortera, köpa ekologisk mat och undvika att flyga. Det är inte så konstigt eftersom vi är ett så individualiserat samhälle. Vad man inte pratar om så mycket, förutom bland aktivister, är det strukturella ansvaret. Vad både politiken och företagen bör bidra med.

Sandra Gunnarsson