Organisation och styrning

Uppsala universitet leds ytterst av konsistoriet – universitetets styrelse. Under konsistoriet verkar universitetsledningen som består av rektor, prorektor och universitetsdirektören och de tre vicerektorerna.

Rektors beslut fattas normalt vid rektors beslutssammanträde.

Till sitt stöd har rektor ledningsrådet som består av universitetsledningen, kommunikationsdirektören, planeringsdirektören och tre representanter för universitetets studenter. Förutom ledningsrådet så har rektor hjälp av andra rådgivande funktioner; rektorsråd och strategiska råd.

Universitetets ledning

Uppsala universitets ledning består av rektor, prorektor, universitetsdirektören, de tre vicerektorerna och rektorsrådet för forskning.

Rektor är universitetets myndighetschef. Rektors ställföreträdare prorektor tjänstgör i rektors ställe när hen inte är i tjänst, och ersätter annars rektor i den utsträckning som rektor bestämmer.

Internationell rådgivargrupp

Rektor har tillsatt en internationell rådgivargrupp som består av åtta ledamöter som har utsetts för tre år. Gruppen ska ge universitetsledningen strategiska råd om forskning, utbildning, organisation och akademiskt ledarskap.

Internationell rådgivargrupp

Rektorsråd

Rektor har utsett fem personer för att de som rektorsråd ska arbeta med utvalda frågor. Rektorsrådet är rådgivande till rektor i universitetsgemensamma frågor och bereder frågor på uppdrag av rektor.

Rektorsråden

Därtill finns ett strategiskt råd, rådet för lika villkor. Rådet har en rådgivande funktion och ska vara ett forum för diskussion av universitetsgemensamma och gränsöverskridande frågor med universitetsledningen.

Rådet för lika villkor

Nämnd för Campus Gotland

Nämnden för Campus Gotland har rektors uppdrag att stödja arbetet för att uppnå universitetets mål med Campus Gotland.

Nämnd för forskningsinfrastruktur

Nämnden för forskningsinfrastruktur ska verka för att strategiarbete och processer för prioritering inom forskningsinfrastruktur ska stärkas och öka utnyttjandet av befintlig forskningsinfrastruktur.

Tre vetenskapsområden

Uppsala universitets verksamhet organiseras i tre vetenskapsområden:

• Vetenskapsområdet för humaniora och samhällsvetenskap
• Vetenskapsområdet för medicin och farmaci
• Vetenskapsområdet för teknik och naturvetenskap

Varje vetenskapsområde har en områdesnämnd som är dess beslutande organ. Majoriteten av ledamöterna i områdesnämnderna utgörs av personer med vetenskaplig kompetens. Områdesnämndens ordförande benämns vicerektor.

Fakulteter

Vetenskapsområdena är indelade i en eller flera fakulteter.

Inom vetenskapsområdet för humaniora och samhällsvetenskap finns sex fakulteter. Varje fakultet har en fakultetsnämnd som är dess beslutande organ. Ordförande i varje fakultetsnämnd benämns dekan.

Inom vetenskapsområdet för medicin och farmaci finns två fakulteter. Områdesnämnden är också fakultetsnämnd och fakulteternas beslutande organ. Varje fakultet har en akademisk företrädare med benämningen dekan.

Inom vetenskapsområdet för teknik och naturvetenskap finns en fakultet. Områdesnämnden är också fakultetsnämnd och fakultetens beslutande organ. Områdesnämndens ordförande (vicerektor) är samtidigt fakultetens dekan.

Institutioner

Fakulteterna är indelade i en eller flera institutioner. Det är här som utbildningen och forskningen vid universitetet bedrivs. En institution leds av en prefekt och en institutionsstyrelse. Majoriteten av ledamöterna i institutionsstyrelsen utgörs av personer med vetenskaplig kompetens.

Universitetsförvaltningen

Universitetsförvaltningen stödjer hela universitetet för att det ska kunna fullgöra sitt övergripande myndighets- och arbetsgivaransvar. Universitetsförvaltningen ansvarar för att förvalta och utveckla universitetets administration. Universitetsdirektören är universitetsförvaltningens chef.

Karta över universitetets organisation

Studentrepresentation

Universitetets studenter har rätt att vara representerade i universitetets beslutande och beredande organ.

Kuratorskonventet och inspektorskollegiet

Kuratorskonventet, som är nationernas samarbetsorgan, fungerar som länk mellan universitetsledningen och de 13 nationerna. Kuratorskonventet samlar nationernas kuratorer en gång i månaden under terminstid.

Varje nation har en inspektor och proinspektor, som är universitetets representanter vid nationerna. Dessa samlas i Inspektorskollegiet och fungerar också som kontakter mellan universitetet och studentnationerna.