Arbetsordning inom e-område Lärande och utbildning

Under 2022 tog styrgruppen för e-område Lärande och utbildning fram en ny arbetsordning med syftet att sätta verksamhetens behov i fokus. Arbetsordningen innebär kortfattat följande:

• Säkerställa att behov och önskemål från vetenskapsområden, fakulteter och institutioner ges en central plats i arbetet med Uppsala universitets gemensamma digitala stöd för lärande.
• Skapa bättre förutsättningar för att utreda och ta ställning till olika utvecklingsbehov, vilket bidrar till mer välgrundade prioriteringar och mer ändamålsenliga system.

Enligt arbetsordningen utser vetenskapsområdena en eller flera e-lärandesamordnare som regelbundet träffar de som förvaltar och utvecklar systemen. Träffarna syftar till att samla in aktuella behov och få återkoppling på pågående arbete.

En till två gånger per termin träffas också en referensgrupp som diskuterar och prioriterar vetenskapsområdenas önskemål och behov på en strategisk nivå. Dessa förmedlas därefter till styrgruppen för e-området.

E-lärandesamordnarens roll

E-lärandesamordnaren utses av respektive vetenskapsområde och bör ha arbetat med digitala lärandeverktyg, antingen i samband med undervisning eller administration.

E-lärandesamordnarens roll:

• E-lärandesamordnaren är aktiv deltagare i e-lärandegruppen som träffas en gång i månaden.
• E-lärandesamordnaren är adjungerad i referensgruppen.
• E-lärandesamordnaren upprättar kontaktnät och informationskanaler inom sitt vetenskapsområde, både för att kunna informera om pågående arbete kring systemen och för att kunna be vetenskapsområdet om återkoppling i aktuella utvecklingsfrågor som rör de digitala lärandeverktygen.
• E-lärandesamordnaren samlar in och kommunicerar behov och frågor från vetenskapsområdet som rör digitala lärandeverktyg och tjänster inom e-området.

Uppdragets omfattning bestäms till stor del av vetenskapsområdet, dvs. i vilken omfattning e-lärandesamordnaren informerar och samordnar önskemål/behov beror på hur stor avsättning de fått till uppdraget i sin tjänst.

E-lärandesamordnare

Referensgrupp

I referensgruppen ingår två ledamöter per vetenskapsområde och två studentrepresentanter. Den ledamot som ingår i e-områdets styrgrupp fungerar som referensgruppens ordförande. Adjungerade till referensgruppen är e-områdesansvarig verksamhet, verksamhetsutvecklaren samt vetenskapsområdenas e-lärandesamordnare. Ytterligare personer kan adjungeras vid behov.

Referensgruppen har i uppdrag att förmedla vetenskapsområdenas önskemål och behov avseende universitetets gemensamma digitala stöd för lärande på strategisk nivå. Referensgruppen bidrar härigenom till styrgruppens beslutsunderlag och till e-områdets inriktning. Representanterna för vetenskapsområdena är personer med god inblick i och överblick över respektive vetenskapsområdes utbildningar, till exempel prodekaner utbildning eller motsvarande.

Representanterna föreslås av vetenskapsområdena och utses av styrgruppen för e-området. Studentkårerna utser studentrepresentanterna.

Referensgruppen beräknas sammanträda cirka en gång per termin.

Deltagare i referensgruppen

Vetenskapsområdet för humaniora och samhällsvetenskap

Esbjörn Larsson, esbjorn.larsson@edu.uu.se

Tomas Eklund, tomas.eklund@im.uu.se

Vetenskapsområdet för medicin och farmaci

Jörgen Bengtsson, jorgen.bengtsson@farmaci.uu.se

Jarl Hellman, jarl.hellman@medsci.uu.se

Vetenskapsområdet för teknik och naturvetenskap

Cecilia Johansson (ordförande), Cecilia.Johansson@met.uu.se

Stefan Pålsson, Stefan.Palsson@it.uu.se

Studentrepresentant

Filip Bolund Trostén

Varför e-lärandesamordnare och referensgrupp?

• Det medverkar till bättre prioriteringar och val av nya system.
• Regelbundna möten mellan förvaltningens stödfunktioner och verksamhetsrepresentanter blir en drivande del av det löpande arbetet.
• Det ger möjlighet att i ett tidigt skede påverka och prioritera utifrån verksamhetens behov.
• Det ger möjlighet att göra behovsinventering, från saknad funktionalitet inom befintliga system till nya system eller en önskad guide.
• Det bidrar till en mer transparent och demokratisk process samt underlättar utbyte av kunskaper och erfarenheter mellan vetenskapsområdena.
• Det ökar förståelsen för att behoven inom olika vetenskapsområden eller grupper (studenter, lärare och administratörer) kan variera och att olika avvägningar behöver göras.