Eva Nyström utsedd till hedersdoktor

Vi gratulerar medicinhistorikern Eva Nyström, som den 30 januari 2026 promoveras till hedersdoktor vid Medicinska fakulteten vid Uppsala Universitet.

Intervju med Eva Nyström, "Hon gjorde Linnés brev till sitt livsverk".

Ur motiveringen:

Eva Nyström har lämnat helt avgörande bidrag till beskrivningen och förvaltandet av Medicinska fakultetens historia och kulturarv.

Detta är stort värde för alla delar av den medicinska fakulteten, men också för Uppsala universitet som helhet. Hennes insats som ansvarig för ”projekt Linnékorrespondensen” har medfört att alla människor i hela världen, med tillgång till internet och en dator, nu har möjlighet att ta del av Carl von Linnés kontakter med samtida forskareliten i Sverige och utomlands. Tidigare var detta unika material endast känt och tillgängligt för en mycket liten krets. Hennes arbete har resulterat i många vetenskapliga publikationer, som sammantaget måste betraktas som meriter motsvarande professorskompetens, och dessutom ett uppfyllande av ”den tredje uppgiften”, att tillgängliggöra vetenskapliga framsteg för allmänheten. Utan tvekan har hennes insats väsentligt bidragit till att hävda Uppsala Universitets betydelse som ett lärosäte av hög internationell klass.

Förutom sina insatser i Linnéprojektet har hon också publicerat en mängd andra arbeten inom den medicinhistoriska sfären, vilket beskrivs närmare i det följande.

Forskningsredaktör i projektet Linnékorrespondensen

Mellan åren 1995 och 2019 var Eva Nyström anställd som forskningsredaktör i Projektet Linnékorrespondensen. Projektet hade som mål att i digital form publicera samtliga nu kända brev, i transkription och med sammanfattningar, till och från Carl von Linné. Projektet hade två forskare/redaktörer som arbetade heltid under hela projektet, samt ytterligare medarbetare som arbetade under kortare perioder. De två heltidsanställda personerna var Eva Nyström och Ann-Mari Jönsson. Jönsson var huvudansvarig för utgivningen av breven på latin, och Eva Nyström för breven på svenska.

Textutgivning kräver mycket större skicklighet och noggrannhet än vad man i förstone kan tro. I princip handlar det ju ”bara” om att skriva av det som står i originalet, men detta låter sig inte göras hur som helst. Att skriva av det som står i originalet innebär nämligen inte att man ska skriva av det som man tror står i originalet, utan just det som faktiskt står där. Utgivaren måste därför ha djupa och stora kunskaper i det språk det handlar om, så djupa att han/hon förstår och inser att det han/hon tycker sig läsa i originaltexten inte alltid stämmer utan måste vara felläsningar. Det handlar alltså om att på ett skickligt och eftertänksamt sätt sträva efter att få fram den korrekta texten. Totalt rör det sig om 6028 stycken brev!

Förutom detta hade Eva Nyström ensam ansvaret för det övriga redaktionella arbetet i projektet: det var hon som i början såg till att koda transkriptioner och text på det sätt som på 1990-talet krävdes för att kunna publicera dem på nätet. Eva har också ansvarat för att identifiera samtliga personer som omtalas i korrespondensen samt att hitta samtliga i breven citerade och omnämnda böcker och vetenskapliga verk (som långt ifrån alltid omnämns med sina korrekta titlar). Hennes insats har varit helt avgörande för att en modern läsare överhuvudtaget skall ha en chans att förstå vad breven egentligen handlar om. Ett oerhört tidsödande och i sanning herkuliskt arbete, utan vilket databasen idag skulle vara mycket mindre värd.

Carl von Linné är en av Sveriges internationellt mest kända vetenskapsmän och en gigant i Europas vetenskapshistoria, och databasen med hans korrespondens – han korresponderade i princip med hela den samtida forskningseliten – har väckt stor och berättigad uppmärksamhet i hela världen. Eftersom han var professor i medicin vid Uppsala Universitet, riktas även en del av det positiva strålkastarljus som databasen generar mot den medicinska fakulteten vid UU, och Eva Nyström har spelat en stor och avgörande roll i detta.

Även efter projektets avslutande 2019 har Eva fortsatt att hjälpa till med att korrigera och komplettera poster i korrespondensens databas.

Till Linnésamlingar på UUB

Sök direkt i Linnékorrespondensen

Andra insatser av betydelse för vår nominering

Eva Nyström genomförde 1976 till 1977 en inventering och katalogisering av samlingarna av historiska föremål vid Uppsala universitets Medicinska fakultet. Uppdraget var en fortsättning på genomgången av alla samlingar vid universitetet som Karin Johannisson genomförde inför den stora jubileumsutställningen Uppsala universitet 500 år, vilken visades i universitetshuset under hela år 1977. Medicinska fakultetens samlingar visade sig vara både för omfattande och för värdefulla för att kunna behandlas på ett tillfredsställande sätt inom ramarna för Karin Johannissons projekt. Eva Nyström fick därför den mycket krävande uppgiften att identifiera och dokumentera alla instrument och annan utrustning som fanns spridd över fakultetens olika institutioner, en uppgift hon utförde med imponerande noggrannhet. Hennes dokumentation har senare använts bland annat när utställningarna i Medicinhistoriska museet i Uppsala byggdes upp inför museets invigning 1995.

Under 2015 bidrog Eva Nyström även med sin expertis och kunskap i förberedelserna och utförandet av den jubileumsutställning till minne av Andreas Vesalius som visades på Uppsala universitetsbibliotek under perioden 2015–2016. Utställningen var ett samarbete mellan Uppsala universitetsbibliotek och Hagströmerbiblioteket vid Karolinska institutet. Eva bidrog på ett avgörande sätt till att utställningen blev en stor framgång genom att hon, som idéhistoriker med medicinhistorisk inriktning, kan se och förklara det långa linjerna i medicinhistorien och sätta in dem i sitt rätta sammanhang.

Eva Nyströms har också gjort en viktig insats för att fördjupa och sprida kunskapen om såväl Carl von Linné som Uppsalas medicinhistoria, inklusive den medicinska fakultetens, genom hennes mångåriga engagemang i olika historiska sammanslutningar. Hon var sekreterare i Svenska Linnésällskapet 2002 till 2012 och i Uppsala medicinhistoriska förening under närmare 20 år ( fram till 2013), och har i de funktionerna såväl fördjupat som spridit kunskapen om den kanske mest namnkunnige medarbetaren vid Uppsala Universitets medicinska fakultet.

Sammanfattning: Eva Nyström har lämnat helt avgörande bidrag till förvaltandet av Medicinska fakultetens historia och kulturarv. Betydelsen av hennes arbete som forskningsredaktör i Projektet Linnékorrespondensen kan svårligen överskattas. Det var också en aktningsvärd insats att dokumentera och bringa ordning i fakultetens föremålssamlingar. Som den nedanstående selektiva bibliografin visar har hon dessutom varit en produktiv vetenskaplig författare, som med gedigna publikationer behandlat tidigare okända aspekter av framför allt Linnés verksamhet. Det bör också noteras att Eva Nyströms insatser tidigare även har uppmärksammats utanför Uppsala universitet. Exempelvis tilldelades hon Landstinget i Uppsala läns medicinhistoriska stipendium för 2014 – numera Region Uppsalas medicinhistoriska stipendium.

Undertecknade finner mot bakgrund av ovanstående att Eva Nyström vore mycket väl förtjänt att utnämnas till hedersdoktor vid Uppsala universitets Medicinska fakultet.

Att förslaget utgick från Institutionen för Kirurgiska Vetenskaper kan ses som ett sätt att påminna om Lars Thoréns avgörande insatser för det medicinhistoriska projektet i Uppsala. Han var under många år professor i kirurgi, och den som grundade såväl Uppsala Medicinhistoriska förening (1984), som det Medicinhistoriska museet i Uppsala (1995)."

Torsten Gordh, professor em, IKV, Uppsala Universitet

Miklós Lipcsy, professor, IKV, Uppsala Universitet. Ledamot av fakultetskollegiet, och formell presentatör av förslaget.

Eva Nyströms bibliografi i urval

• Den svenska dödsorsaksstatistikens framväxt och tidiga historia”, Hälsa, sjukdom, dödsorsak. Studier i begreppens teori och historia, (red. Lennart Nordenfelt et. al.), Linköping Studies in Arts and Science, 5, 1986, s. 107–133.

• ”Sjukdomsklassifikation i historisk belysning” (tillsammans med (Lennart Nordenfelt), Hälsa, sjukdom, dödsorsak. Studier i begreppens teori och historia, (red. Lennart Nordenfelt et. al.), Linköping Studies in Arts and Science, 5, 1986, s. 75–105.

• ”Dödsorsaksstatistik: redskap i samhällsplaneringens tjänst” Aktuellt om historia. - Bromma: Historielärarnas förening, 1978; 1988:1–2, s. 5–13.

• “The development of cause-of-death classification in eighteenth century Sweden: a survey of problems, sources and possibilities Society, health and population during the demographic transition”: [Proceedings of the international conference "Society, health, and population during the demographic transition", Umeå University, Sweden, August 18–21, 1986]. 1988, s. 109–129.

• ””Att sätta medicinen i sitt rätta ock naturliga skick och lag igen”: varför fick Boerhaave så stort inflytande i Sverige under 1700-talets första hälft?” Nordisk medicinhistorisk årsbok. Stockholm, Medicinhistoriska museet, 1992, s. 23–40.
• ””Om natural historiens tilstånd i Ryssland” Johan Anders Lexells brev till Linné 1772–1776”, Svenska Linnésällskapets årsskrift. 2004/2005, s. 7–56.
• ”Carl von Linnés korrespondens: ett vetenskapligt nätverk från 1700-talet”, Humanister forskar: Humanistdagen vid Uppsala universitet 2006, 2006. s. 119–127.

• ”Smärre meddelanden: Linnés korrespondens med Scopoli”, Svenska Linnésällskapets Årsskrift, årgång 2006, s. 184–187.
• ”Smärre meddelanden: Register över Albrecht von Hallers korrespondens”, Svenska Linnésällskapets Årsskrift, årgång 2006, s. 187–188.

• Carl von Linné: brevskrivaren (tillsammans med Ann-Mari Jönsson) [redaktör och layout: Visela Stridsberg]. Stockholm: Postmuseum, 2007 52 s.

• ”Linnébrev i Uppsala universitetsbibliotek” (tillsammans med Ann-Mari Jönsson) Låt inte råttor eller mal fördärva – Linnésamlingar i Uppsala: Uppsala universitets jubileumsbok. 2007, s. 125–155, 214.
• ”Linné i lärda Tidningar” (Recension av): Herr archiatern och riddaren Linnæus i Lärda tidningar 1745–1780. Red. Ove Hagelin, Hagströmerbibliotekets skriftserie, 3 Stockholm, 2007. Uppsala medicinhistoriska förenings årsskrift, 2008, s. 35–36.
• “Peter Camper och the Linnean society”, Biblis, 2009/2010(48), s. 36–49.
• ”Wallersamlingen i Uppsala universitetsbibliotek: ett oumbärligt källmaterial till medicinhistorien”, Biblis, 2009/2010 (48), s. 24–31.
• ”Carl von Linnés korrespondens med Abraham Bäck”, Uppsala medicinhistoriska förenings årsskrift, 2013, s. 155–166.
• ”Linnés släktkrets. Nya dokument om födelse och död” (tillsammans med Bo S. Lindberg), Svenska Linnésällskapets Årsskrift, årgång 2014, s. 85–108.
• ”Andreas Vesalius och den anatomiska renässansen” (tillsammans med Anna Lantz & Krister Östlund), Vesalius. Anatomins mästare¸[red. Anna Lantz & Krister Östlund], Fri Tanke förlag, 2015, s. 9–11.
• ”Boerhaaves och Albinus utgåva av Vesalius Opera omnia”, Vesalius. Anatomins mästare¸[red. Anna Lantz & Krister Östlund], Fri Tanke förlag, 2015, s. 45–63.
• ”Smärre meddelanden: Linneansk kalejdoskop”, Svenska Linnésällskapets Årsskrift, årgång 2016, s. 124–125.
• (Recension av) Mannen som ordnade naturen. En biografi över Carl von Linné (Gunnar Broberg) – Recensent: Eva Nyström. Uppsala medicinhistoriska förenings årsskrift, 2022, s. 196–201.
• ”Smärre meddelanden: Gunnar Brobergs bibliografi” (tillsammans med Ingvar Svanberg), Svenska Linnésällskapets Årsskrift, årgång 2022, s. 158–164.
• ”Smärre meddelanden: Till 300-årsminnet av Fredric Hasselquist (1722–1752)”, Svenska Linnésällskapets Årsskrift, årgång 2022, s. 158–164.
• ”Smärre meddelanden: Hasselquists mumie” Svenska Linnésällskapets Årsskrift, årgång 2023, s. 79–80.
• ”Smärre meddelanden: I Linnés fotspår på jernets väg” Svenska Linnésällskapets Årsskrift, årgång 2023, s. 131–134.
• ”“Till de orter där Flora residerar”. Om Adolph Murrays studieresa i Europa 1772 till 1775” Uppsala medicinhistoriska förenings årsskrift, 2024, s.65–78.
• ”Tiburtius Kiellman. Medicinstuderande vid Leidens universitet och läkare i nederländsk, kolonial tjänst”, Svenska Linnésällskapets Årsskrift, årgång 2024, s. 43–80.
• ”Linnés korrespondens med Adam Kuhn, hans ende amerikanske student”, Uppsala medicinhistoriska förenings årsskrift, 2025, s. 23–42.