Historisk lingvistik
Kursplan, Grundnivå, 5LN231
- Kod
- 5LN231
- Utbildningsnivå
- Grundnivå
- Huvudområde(n) med fördjupning
- Lingvistik G1F
- Betygsskala
- Väl godkänd (VG), Godkänd (G), Underkänd (U)
- Fastställd av
- Språkvetenskapliga fakultetsnämnden, 15 februari 2007
- Ansvarig institution
- Institutionen för lingvistik och filologi
Allmänt
Kursen är en fristående kurs. Den ingår dessutom som valfri delkurs i Lingvistik B, C eller D. Kursplanen är fastställd av språkvetenskapliga sektionsnämnden 2007-02-15.
Behörighetskrav
Fonetik och fonologi, 7,5 hp eller Fonetik I, 7,5 hp eller 30 hp i ett språkvetenskapligt ämne.
Mål
Kursen syftar till att ge introduktion till språkförändring från ett historiskt perspektiv samt kännedom om viktigare teorier om språkförändringar.
Efter avslutad kurs skall studenten för att förtjäna betyget Godkänd minst kunna:
beskriva skillnaderna mellan synkronisk och diakronisk lingvistik
översiktligt beskriva historisk lingvistik som ett område inom lingvistik och dess historiska utveckling
redogöra för huvudtyperna av språkförändring: (i) ljudförändring, (ii) grammatisk förändring,
(iii) förändringar i syntax, (iv) semantiska förändringar
resonera kring begreppet grammatikalisering
beskriva språkinterna kontra språkexterna språkförändringar, vad är ett lånord? vad kan lånas? varför lånar språk?
redogöra för de olika lingvistisk sätten att klassificera språk: Genetisk klassificiering, typologisk klassificering, areal klassificering
kritiskt reflektera över följande begrepp: den komparativa metoden, intern rekonstruktion
översiktligt redogöra för olika modeller av språkförändring: familjeträdsmodellen, vågmodellen, dialektmodellen, den generativa modellen
resonera kring förhållandet mellan areallingvistik och historisk lingvistik
Innehåll
Kursen behandlar teorier i historisk-komparativ språkforskning och dess metoder – såsom den komparativa metoden och intern rekonstruktion – samt metodernas tillämplighet och räckvidd. Ljudförändringar och ljudlagsbegreppet. Form- och betydelseförändringar. Etymologi.
Undervisning
Undervisningen består av föreläsnings-, övnings- och examinationsmoment. Studentens egna lärandeaktiviteter är av avgörande vikt för arbetet på kursen.
Examination
Studenterna visar resultaten av sitt lärande genom en kombination av examinerande moment. Dessa moment kan vara muntliga eller skriftliga. Obligatorisk närvaro vid gruppövningstillfällen, hemuppgift samt skriftlig tentamen. Kunskapskontroll sker genom skriftlig tentamen samt muntlig och/eller skriftlig redovisning av referat- och tillämpningsuppgifter.
Fördjupning i förhållande till examensfordringarna
Fördjupning till filosofie kandidatexamen kräver ytterligare 82,5 hp inom huvudområdet lingvistik, varav en kandidatuppsats om 15 hp.
Övriga föreskrifter
Kursen får ej medtagas i examen som fristående kurs om motsvarande moment lästs inom annan kurs som ingår i examen.