Behörighetskrav

Minst 22,5 hp från Utbildningssociologi A

Mål

Delkurs 1: Klass och utbildningval

Kursen ger en introduktion till utbildningssociologiska traditioner som gör anspråk på att förklara hur och varför individer med olika sociala ursprung väljer eller hamnar på olika institutioner, program och ämnen i utbildningssystemet. I kursen ges exempel från svensk och internationell forskning på hur dessa perspektiv använts för att analysera rekrytering till utbildning.

Efter genomgången kurs ska den studerande kunna:

• redogöra för olika traditioner som behandlar förhållandet mellan klass och utbildning,
• analysera och diskutera vilka material och metoder som används inom de behandlade traditionerna,
• jämföra och diskutera de resultat som forskning inom de olika traditionerna lyfter fram.

Delkurs 2: Utbildning som marknad (valbar)

Kursen syftar till att ge övergripande kunskaper om skolval, marknadisering och privatisering inom utbildningssektorn. Kursen utgår från en svensk utbildningskontext tillsammans med internationella utblickar.

Efter avslutad kurs ska studenten kunna:

• på ett övergripande plan redogöra för marknaders roll i samhället och inom utbildningssektorn
• beskriva hur marknadisering, privatisering och varufiering tar sig uttryck inom utbildningsväsendet
• redogöra för marknadiseringens konsekvenser för social, meritokratisk och könsmässig sammansättning av elever, studenter och lärare
• jämföra och diskutera teorier och centrala begrepp för att förstå marknadsorienterade utbildningssystem och skolval.

Delkurs 2: Utbildning, historiska minoriteter och autonomisträvanden i Norden (valbar)

Historiskt kännetecknas Norden av etnisk, religiös och kulturell mångfald, särskilt i de norra regionerna. Flera olika urfolk och nationella minoritetsgrupper har levt inom dessa områden före nationalstaternas tillkomst och har, genom assimilationsprocesser, blivit infogade i nationalstatsbyggen. Nationalstatens framväxt har också bidragit till uppkomsten av minoritet med distinkta identiteter genom att nationsgränser delat äldre språkliga och kulturella områden. Kursen syftar till att ge kännedom om de olika nationella minoritetsgruppernas historia och särskilt på vilket sätt utbildningsväsendet utformades för att i ett tidigt skede infoga grupper i nationalstater och i ett senare skede ge olika grad av självbestämmande i frågor om kultur och utbildning. Kursen belyser även kamper mellan minoritetsgrupper och nationalstaterna om tolkning av historia, vilket förstås som en global trend av försoningsprocesser mellan nationalstater och minoritetsgrupper runt om i världen. Kursen behandlar också olika etniska och kulturella revitaliseringsrörelser bland historiska minoriteter i Norden och hur dessa kommer till uttryck inom utbildningsväsendet. Geografiskt avgränsar sig kursen till Tornedalen och Grönland, Färöarna, Åland samt norska, svenska och finska delarna av Sápmi. Den behandlar de historiska minoritetsgrupperna samer, tornedalingar, kväner och inuiter.

Efter avslutad kurs ska studenten kunna:

• redogöra för historiska minoritetsgruppers historia i Norden
• diskutera hur nationalstaterna i Norden skapat utbildningssystem i respektive land med olika syften och mål
• jämföra olika syften med utbildning och utbildningsinnehåll för historiska minoriteter i olika länder och över tid
• redogöra för kamp om historietolkningar och försoningsprocesser som pågått och pågår i Norden och hur de relaterar till utbildning
• känna till olika revitaliserings- och autonomisträvanden bland historiska minoriteter i Norden idag samt förstå deras historiska bakgrund samt
• känna till hur de territoriella autonomiernas utbildningssystem hanterar frågor relaterade till regional, nationell och nordisk identitet.

Delkurs 3: Utbildning, arbetsmarknad och professioner

Kursen syftar till att ge kunskaper om utbildningssystemets förhållande till arbetsmarknaden i stort och dess betydelse för olika professioner. Kursen innehåller även en introduktion till professionssociologi.

Efter avslutad kurs ska studenten kunna:

• diskutera förhållandet mellan utbildning och arbetsmarknad med hjälp av utbildningssociologiska och professionssociologiska perspektiv
• redogöra för den roll utbildning har för olika professioner
• redogöra för hur förändringar på utbildningsområdet påverkar förhållandet mellan å ena sidan utbildning och å andra sidan arbetsmarknad och professioner.

Delkurs 4: Att göra utbildningssociologiska undersökningar

Kursen syftar till att ge studenten verktyg för att formulera en vetenskaplig forskningsfråga av utbildningssociologiska relevans och genom vetenskapligt tillvägagångssätt kunna besvara denna fråga.

Efter avslutad kurs ska studenten kunna:

• formulera en vetenskaplig forskningsfråga av utbildningssociologisk relevans
• välja och värdera metod och tillvägagångssätt för att besvara utbildningssociologiska frågeställningar
• samla in och redovisa relevanta data för ett antal utbildningssociologiska analysmetoder, samt uppvisa kunskaper om hur insamlad data kan analyseras
• relatera metoder till olika vetenskapsteoretiska traditioner
• redogöra för forskningsprocessens olika steg och relationen mellan dem
• göra forskningsetiska överväganden i relation till olika metodval
• söka litteratur inom ett avgränsat forskningsfält.

Innehåll

Kursen syftar till att studenten ska få fördjupade kunskaper om utbildningssociologiska traditioner samt tematiker, metoder och forskningstekniker inom utbildningssociologi. Utbildningssociologi B består av fyra delkurser om 7.5 hp, varav delkurs 2 består av två valbara delkursalternativ.

Delkurs 1: Klass och utbildningval

Kursen behandlar förhållandet mellan klass och utbildning i olika utbildningssociologiska traditioner. Särskild uppmärksamhet ägnas åt likheter och skillnader mellan olika teoretiska utgångspunkter, metoder, material och resultat.

Delkurs 2: Utbildning som marknad (valbar)

• Marknader och samhällelig styrning
• Utbildning som marknad och som socialt fält
• Förhållandet mellan skolval, skolkonkurrens och social struktur
• Privatisering och avreglering inom offentlig utbildningssektor

Delkurs 2: Utbildning, historiska minoriteter och autonomisträvanden i Norden (valbar)

• Historiska minoriteter i Norden
• Historiska minoriteter och utbildningssystem
• Undervisningsinnehållets förändring över tid
• Revitaliserings- och autonomisträvanden bland historiska minoriteter
• Historisk rättvisa

Delkurs 3: Utbildning, arbetsmarknad och professioner

• Förhållandet mellan utbildningssystem och arbetsmarknad
• Förhållandet mellan utbildningssystem och professioner
• Vetenskapliga traditioner som analyserar professioner och förhållande mellan utbildning och arbetsmarknad

Delkurs 4: Att göra utbildningssociologiska undersökningar

• Introduktion till vetenskapsteori
• Introduktion till kvalitativa och kvantitativa metoder för datainsamling och dataanalys, av relevans för utbildningssociologi
• Forskningsdesign och forskningsprocess
• Sökning av utbildningssociologiskt relevant forskning
• Forskningsetik, källkritik och källredovisning

Undervisning

Undervisningen sker i form av föreläsningar, seminarier och workshops. Samtliga seminarier är obligatoriska och förutsätter aktivt deltagande.

Examination

Kursen examineras skriftligt och muntligt, exempelvis genom skriftlig tentamen och muntlig redovisning.

Om särskilda skäl finns får examinator göra undantag från det angivna examinationssättet och medge att en student examineras på annat sätt. Särskilda skäl kan t.ex. vara besked om särskilt pedagogiskt stöd från universitetets samordnare.