Vad händer efter studierna?

Namn: Ellinor Annmo
Arbetsplats: Amazon i Barcelona
Utbildning: Språkvetarprogrammet med tyska och svenska språket som valda ämnen

– Mitt mål var länge att bli ”lead lingvist”. Nu är jag det, så nu måste jag sätta upp ett nytt mål, säger 31-åriga Ellinor Annmo, som sedan hösten 2024 arbetar på Amazon i Barcelona. När hon började på Språkvetarprogrammet tolv år tidigare visste hon dock inte att yrket existerade.

Inom ramen för Språkvetarprogrammet läste Ellinor svenska, tyska och lingvistik. Från början hade hon en idé om att hon ville jobba på bokförlag, och hon såg den inledande obligatoriska lingvistik-terminen på programmet som något nödvändigt ont.

– Men när jag väl gick den insåg jag: ”Wow, det är ju lingvistik som är grejen!”

Efter programmet frilansade Ellinor som lingvist under drygt ett år, då hon bland annat arbetade med att utveckla en chattbot. Därefter anställdes hon av Apple och flyttade till Irland för att för att vidareutveckla den svenska versionen av den digitala assistenten Siri. Så en dag föll hennes blick på jobbannonsen från det amerikanske e-handels- och molntjänstföretaget Amazon.

Ellinors fullständiga titel är numera ”translation specialist/lead linguist”.

– Det är en lång titel, som på alla corporate-ställen. Dessutom jobbar jag inte med översättning, men jag jobbar med översatt material, säger Ellinor, som ansvarar för Amazons svenskspråkiga och danskspråkiga webbplatser.

Jobbet beskriver hon som det bästa hon någonsin haft. Arbetsuppgifterna är varierande, och dessutom får hon användning för allt hon lärt sig under utbildningen.

– Det är otroligt värdefullt att ha en förståelse för att grammatik inte är en regelbok som man måste följa utan ett dynamiskt sätt att analysera språk. Jag har också stor nytta av det jag lärde mig om målgruppsanpassning och klarspråk när jag läste svenska.

Och hennes nya karriärmål? Det är att någon gång i framtiden arbeta som lingvist på ett spelbolag, eftersom hon älskar videospel.

Intervju av Hanna Sofia Rehnberg, våren 2025

Namn: Vilmer Hansson
Arbetsplats: ett talsyntesföretag
Utbildning: Språkvetarprogrammet med lingvistik och filosofi som valda ämnen

Det började med en praktik på Språkvetarprogrammet – och slutade med en fast anställning. Som lingvist på talsyntesföretaget ReadSpeaker har Vilmer Hansson hittat en plats där han får arbeta med det som är hans intresse: språk och teknologi.

– Arbetsuppgifterna är varierade och det finns utrymme att tänka, det handlar inte bara om att arbeta mekaniskt. Och sen är det väldigt roligt att vara på en konkret arbetsplats tillsammans med andra människor, säger Vilmer, som menar att den sociala biten inte ska underskattas.

Att Vilmer hamnade som praktikant på ReadSpeaker i Uppsala var något av en slump. Han fick tipset om företaget genom kontakter och tyckte att det lät spännande, även om han inte förstod exakt vad de sysslade med. Nu har han blivit van att på ett pedagogiskt sätt förklara verksamheten för utomstående.

– Om du går in på en myndighets webbplats kan du trycka på en ikon och få texten uppläst. Det är vi som gör den rösten, säger Vilmer.

Företagets affärsidé är att utveckla AI-baserade text-till-tal-lösningar som används för att underlätta lärande och tillgänglighet. Det handlar om att skapa artificiella röster som läser upp text. Denna funktion är användbar i många sammanhang. Till exempel måste e-böcker och digitala läromedel talsättas och information om förseningar ropas ut i bussar och tunnelbanesystem. Olika företag vill ha sina egna röster, eftersom en specifik röstkvalitet kan ses som en byggsten i organisationens varumärkesbyggande. Dessutom måste det skapas röster för olika språk, och allt måste kodas så att betoningarna hamnar på rätt ställe och talet låter naturligt. För att allt ska fungera krävs insatser från både lingvister och språkteknologer.

Vilmer visste inte riktigt vad han ville arbeta med när han påbörjade sina universitetsstudier. Han sökte sig till Språkvetarprogrammet av den enkla anledningen att han alltid har varit intresserad av språk.

– Inte något specifikt språk som svenska eller engelska, utan språk generellt, hur olika språk är uppbyggda och fungerar.

Som huvudområde valde han därför lingvistik – vetenskapen om mänskligt språk – och han kompletterade med studier i filosofi, där logiskt tänkande spelar en framträdande roll. Det visade sig vara en lyckträff. För Vilmer kom det som en glad överraskning att det går att ha nytta i yrkeslivet av kunskaper i exempelvis fonetik (vetenskapen om talljuden) och transkription (konsten att på ett noggrant och detaljrikt sätt omvandla tal till skrift).

– Det är kul att arbeta på ett konkret och praktiskt sätt med något som jag under utbildningen har sysslat med på ett abstrakt och teoretiskt plan.

Intervju av Hanna Sofia Rehnberg, våren 2025

Namn: Antonios Antoniadis
Arbetar som: nyhetsreporter på SVT Nyheter Uppsala
Utbildning: Språkvetarprogrammet med italienska som huvudområde samt en termins statsvetenskap. Därefter en ettårig universitetsutbildning i journalistik.

– Jag har alltid varit språkintresserad. Dessutom är jag samhällsintresserad, säger Antonios Antoniades, som arbetar som nyhetsreporter på SVT Nyheter Uppsala.

Han gick ut Språkvetarprogrammet våren 2019 och kompletterade med en ettårig kurs i journalistik vid Uppsala universitet. För att komma in på utbildningen krävdes en kandidatexamen. Som huvudområde på Språkvetarprogrammet valde han italienska, och en termin vistades han som utbytesstudent i Milano. I sin kandidatexamen kunde han också räkna in en termins statsvetenskap, som han läst tidigare vid Umeå universitet. Alla dessa utbildningar har han nytta av i sitt nuvarande jobb:

– Statsvetenskapen gav grundläggande kunskaper om samhället och dess myndigheter och institutioner. Men grunden till allt var Språkvetarprogrammet. Utan den hade jag inte kommit in på journalistiken. Och de språkkunskaper som jag fick på programmet – om semantik och uppbyggnad av meningar – har jag nytta av i mitt jobb som journalist. Som journalist är det viktigt att variera sitt språk, förnya sig och utveckla sitt berättande. Språket är också viktigt när jag möter människor som jag ska intervjua. Det gäller att få dem att känna sig trygga och lita på mig.

Det var intresset för skrivande som gjorde att Antonios sökte sig till journalistyrket. Som lokalreporter på SVT behöver man dock ha flera kompetenser: Förutom att skriva artiklar till webben innebär den nyhetsproduktion som Antonios sysslar med att göra research, intervjua, ta bilder och filma – och inte minst att hitta nyheter. Mycket av detta har han lärt sig längs vägen – genom att söka fram kunskap på egen hand, lära av kolleger och pröva sig fram.

Som nyutbildad språkvetare och journalist vikarierade Antonios på flera olika redaktioner, bland annat Upsala Nya Tidning, SVT Halland, Norrtälje Tidning och P4 Uppland. Sedan en tid tillbaka har han nu en fast tjänst på SVT Nyheter Uppsala.

Eftersom Språkvetarprogrammet inte är en regelrätt yrkesutbildning är det bra att formulera en plan för vad man vill ha sina språkkunskaper till, menar Antonios.

– Språk är en bra grund. Vi kommer alltid att behöva språk, oavsett AI. Och Språkvetarprogrammet gav en bra bas för att plugga vidare.

Intervju av Hanna Sofia Rehnberg, våren 2025