När en person besöker diabetesmottagningen är det viktigt att hen känner sig hörd och förstådd. Det är också viktigt att det går att ha ett samtal där alla får relevant och tydlig information.

Syftet med denna studie är att se hur ungdomar med typ 1 diabetes, deras vårdnadshavare och vårdpersonal pratar om kunskap och ansvar. Vi vill också se hur patient, vårdnadshavare och vårdpersonal kommunicerar förväntningar på patienten, samt hur de pratar om god hälsa.

En av anledningarna till att vi vill genomföra den här studien är att vi inte vet hur hälsoinformation relaterad till T1D förmedlas och bearbetas i mötet mellan vårdpersonal, patient och vårdnadshavare. Genom att använda språkvetenskapliga analysverktyg hoppas vi få reda på mer om hur hälsoinformation och diabetesbehandling förmedlas i vårdsamtalet.

Vi vill undersöka det sociala samspelet mellan vårdpersonal, patienter som har typ 1 diabetes E10 samt deras vårdnadshavare. I studien vill vi belysa vårdsamtalets betydelse för att hantera sjukdomen.

Det är inte vetenskapligt kartlagt hur kommunikationen i pediatrisk diabetesvård – som helhet – genomförs i praktiken. Om vi skulle kartlägga detta skulle vi se hur hälsolitteracitet görs i autentiska miljöer.

Vi använder oss av etablerade språkanalytiska verktyg för att kunna vetenskapligt beskriva hur dessa samtal går till.

I studien vill vi kunna belysa god praxis – och framförallt säga varför det är god praxis. Vi vill även kunna identifiera utmaningar i samtalen och peka på olika sätt att hantera dem.

Hälsolitteracitet är ett begrepp som definieras på både ett individuellt och ett institutionellt plan. På ett individuellt plan handlar hälsolitteracitet om förmågan att kunna bearbeta hälsoinformation och utifrån den kunskapen kontinuerligt ta personliga beslut för att bibehålla god hälsa. På ett institutionellt plan innebär hälsolitteracitet att vården ställer rimliga krav på patientens förmågor.

Detta projekt ämnar undersöka hälsolitteracitet som individuell och institutionell praktik, i interaktion mellan ungdomspatient, vårdnadshavare och vårdgivare.

I den diskursanalytiska delen utgörs det empiriska materialet av en praktiknära app innehållande användaranpassad hälsoinformation. I analysen kommer vi påvisa vilken hälsorelaterad information som förväntas av vilken aktör, och därmed vilka individuella förväntningar som ställs gällande ansvar och autonom sjukdomshantering.

I den samtalsanalytiska delen utgörs det empiriska materialet av vårdkonsultationer för ungdomar som har typ 1 diabetes E10 (T1D). Samtalen ska handla om att motivera, stötta och utbilda patienten i utvecklingen av en autonom T1D-hantering. Bristande hälsolitteracitet kan innebära fara för livet för en patient med T1D. Ansvar och allvar blir därför aktuella begrepp.

Utöver detta fokuseras samtalen kontinuerligt på en hanteringsplan för patienten. Denna plan behöver vara realistisk och individanpassad. Det innebär att samtliga parter i konsultationen behöver skapa en gemensam förståelse kring hur patientens vardag kan anpassas till hanteringen av sjukdomen.

Projektets övergripande syfte är att bidra med ökad kunskap om hur hälsolitteracitet förmedlas och blir synligt i möten mellan vårdpersonal, ungdomar och deras vårdnadshavare. Ett sekundärt och överlappande forskningssyfte är att visa hur autonom T1D-hantering hanteras i interaktion.

Projektet har potential att ge tydliga inblickar i hur individcentrerad vård faktiskt går till. Betydelsen av sådana forskningsinsikter blir inte unik för T1D eller övriga kroniska sjukdomar, utan kan även generaliseras till andra hälsorelaterade samtal som kräver samarbete mellan ungdom, vårdnadshavare och vårdgivare.