Skapar eller attraherar städer individer med god hälsa? Kausalitet och selektion i urban hälsa

Under förra seklet ökade urbaniseringen dramatiskt andelen stadsbefolkning. Medan städer ofta förknippas med dålig luftkvalitet, tung trafik, hög brottslighet, knappa grönområden och stressigt boende erbjuder landsbygdsområden ett lugnare liv med mer möjligheter att njuta av naturen och frisk luft.

Dock visar dokumenterade hälsoskillnader att stadsbor generellt sett har bättre hälsa än människor som bor på landsbygden. Denna "urbana fördel" är ett globalt fenomen som observeras hos många länder, inklusive Sverige. Samtidigt tyder betydande hälsoskillnader inom städerna komplexa relationer mellan stadsliv och hälsa.

Huvudsyftet med detta program som finansieras av Riksbankens jubileumsfond är att hjälpa till att förklara befintliga rumsliga ojämlikheter i hälsa genom att tillhandahålla nya och trovärdiga bevis på hur urbana egenskaper påverkar invånarnas hälsa. Det övergripande syftet med detta program är att tillhandahålla tillförlitliga bevis som kan vägleda beslut skapare i att designa städer, byar och ansluta infrastruktur för att maximera möjligheterna för en hälsosamt liv för så många människor som möjligt.

Läs mer om projektet på RJ:s hemsida