Jämställdhetsmyndigheten
Jämställdhetsmyndigheten är en statlig myndighet för frågor som rör jämställdhetspolitiken. Myndigheten ska löpande bistå regeringen i jämställdhetspolitiska frågor. Myndigheten är en ingång för dig som söker kvalitetssäkrad kunskap, samarbete över gränserna och bästa vägen till att nå de jämställdhetspolitiska målen.
Jämställdhetsmyndigheten ska arbeta med uppföljning, analys, samordning, kunskap och stöd i syfte att nå de jämställdhetspolitiska målen. Myndigheten ska även bidra till en strategisk, sammanhållen och hållbar styrning och ett effektivt genomförande av jämställdhetspolitiken.
Det övergripande jämställdhetspolitiska målet är att kvinnor och män ska ha samma möjlighet att forma samhället och sina egna liv. Myndighetens arbete tar avstamp i det övergripande målet samt i de sex jämställdhetspolitiska delmålen som handlar om makt och inflytande, ekonomi, hälsa, omsorg, utbildning samt att mäns våld mot kvinnor ska upphöra. I grunden handlar jämställdhetsarbete om att omfördela makt och resurser för att uppnå målen. Arbetet ska ske i nära samverkan med andra statliga myndigheter, kommuner, landsting, regioner, civilsamhället och näringslivet.
Jämställdhetsmyndigheten ska stödja statliga myndigheter i deras arbete med jämställdhetsintegrering och i deras övriga arbete för att nå de jämställdhetspolitiska målen. I detta arbete ingår det att främja förebyggande insatser mot mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer, hedersrelaterat våld och förtryck, samt prostitution och människohandel för alla ändamål. Myndigheten samordnar på nationell nivå arbetet mot människohandel för alla ändamål. Detta sker genom att utveckla samverkan mellan myndigheter och andra aktörer, liksom med internationella aktörer, och att bistå myndigheter med metodstöd och kompetensutveckling. Samordningen sker genom bland annat Nationellt metodstödsteam mot prostitution och människohandel, stöd till regionkoordinatorer mot prostitution och människohandel och finansiering av Återvändandeprogrammet Människohandel Prostitution som drivs av Internationella migrationsorganisationen (IOM) Finland.
Myndigheten har även ansvar för att fördela stadsbidrag till jämställdhetsprojekt och kvinnors organisering.
Jämställdhetsmyndigheten inrättades den 1 januari 2018.
Gå till webbplats: www.jamstalldhetsmyndigheten.se/
Publikationer i urval:
Ett värdigt liv – att åldras fredad från våld (Rapport 2024:11)
Jämställdhetsmyndigheten har undersökt kunskapsläget i personalgrupper inom vård och omsorg och andra som möter våldsutsatta personer över 65 år.
Av kartläggningen framgår att det finns kunskapsluckor om våld mot äldre både inom äldreomsorgen och hälso- och sjukvården. Kunskap om våld mot äldre varierar mellan kommuner, regioner och yrkesgrupper.
Även i de kommuner där det finns kunskap om våld mot äldre hos chefer och strategisk personal når kunskapen sällan omsorgspersonal som arbetar närmast målgruppen och som förväntas vara de som ska upptäcka våldet.
Jämställdhetsmyndigheten föreslår också ett antal åtgärder för att öka äldres skydd mot våld i nära relationer.
Regionkoordinatorernas statistik om människohandel och människoexploatering 2023
Tvångsarbete är nu vanligare när det gäller upptäckta fall av människohandel än människohandel för sexuella ändamål. Det visar rapporten från de regionkoordinatorer som arbetar mot prostitution och människohandel i hela Sverige.
Under 2023 identifierade regionkoordinatorerna 189 personer som exploaterades som arbetskraft och 182 personer för sexuella ändamål. De upptäckte också fler män och pojkar. Ökningen beror på att myndigheterna prioriterar insatser mot arbetskraftsexploatering och arbetar mer intensivt med frågan.
Rapporten visar också att det totala antalet barn som identifierades minskade under 2023 jämfört med tidigare år. Siffrorna visar att det är färre flickor som har identifierats. Nedgången beror troligtvis inte på att flickor utnyttjats i mindre grad under året. Bedömningen är att det beror på förändrade möjligheter för samverkan och identifiering av brott.
Våld i ungas nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck. Förekomst, riskfaktorer och hälsokonsekvenser
Denna rapport är ett samarbete mellan Jämställdhetsmyndigheten och Stiftelsen Allmänna Barnhuset. Rapporten bygger på data från den senaste nationella kartläggningen av våld mot barn som genomfördes av Stiftelsen Allmänna Barnhuset på uppdrag av regeringen under våren 2022.
I studien deltog 5 820 elever i årskurs nio. De har i en anonym enkät svarat på frågor om utsatthet för olika former av våld begått av jämnåriga och vuxna. Rapporten bygger på fördjupade analyser av svaren på frågorna om våld i egna parrelationer och hedersrelaterat förtryck.
Utbildning leder till ökad upptäckt av våld (2024:6) Slutrapport av uppdraget att stödja lärosäten kring mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer
Sedan examensmålet om att visa kunskap om mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer införts för åtta utbildningar, har Jämställdhetsmyndigheten haft i uppdrag att stötta arbetet på universitet och högskolor. Nu redovisas resultat i denna slutrapport som visar att införandet varit avgörande för att studenter får utbildning om mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer. Samtliga program har implementerat examensmålet, och lärarna undervisar och examinerar enligt instruktion.
En rekommendation som förs fram i slutrapporten är att införa examensmålet för fler utbildningsprogram. De yrkeskategorier som nämns som prioriterade är bland annat förskollärare, grundskollärare, gymnasielärare och barnmorskor.
Arbetet med att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor i Västerbotten – en underlagsstudie
Den här rapporten utgör ett underlag till Jämställdhetsmyndighetens fördjupade uppföljning av det sjätte jämställdhetspolitiska delmålet att mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Rapporten syftar till att fördjupa kunskaper om hur arbetet med mäns våld mot kvinnor organiseras och bedrivs i några kommuner i ett län. Underlagsrapporten är skriven av Cecilia Kjellgren, socionom och docent i socialt arbete vid Linnéuniversitetet. Analysen visar att det finns stora skillnader mellan kommunerna i resurser och förutsättningar för arbetet.
Dags att prioritera det våldsförebyggande arbetet (2024:9) En fördjupad uppföljning av målet om att mäns våld mot kvinnor ska upphöra
Jämställdhetsmyndigheten ska vartannat år redovisa en fördjupad uppföljning av det jämställdhetspolitiska målet om att mäns våld mot kvinnor ska upphöra. I uppföljningen ska resultat av vidtagna åtgärder redovisas och analyseras. Rapporten ska utgöra ett underlag för regeringens skrivelse till riksdagen av arbetet med att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor och ska bidra till ett effektivt genomförande av jämställdhetspolitiken.
Den lokala demokratin är inte jämställd. Slutredovisning av regeringsuppdraget Delaktighet och deltagande i den lokala demokratin
Jämställdhetsmyndigheten har haft i uppdrag att genomföra en fördjupad studie om delaktighet och deltagande i den lokala demokratin samt att genomföra aktiviteter för kunskapsspridning och erfarenhetsutbyte. Fokus för uppdraget har varit jämställdhet i politisk representation och ett jämställt aktivt medborgarskap där deltagande i allmänna val, mellanvalsdemokratin samt föreningsliv och civilsamhälle varit centralt.
Hot och trakasserier har genomgående lyfts som ett påtagligt hinder för deltagande i den lokala demokratin, såväl i civilsamhället genom våra invånarstudier som i intervjuer med förtroendevalda. Hot, hat och trakasserier leder bland annat till självcensur. Särskilt utsatta grupper är unga kvinnor med etnisk minoritetsbakgrund och kvinnor på ledande positioner och hög synlighet i offentligheten. Enligt studier i en skandinavisk kontext är yngre kvinnor särskilt benägna att hoppa av politiska uppdrag och dra sig undan offentlig debatt som en konsekvens av utsattheten.
Ojämna insatser för jämställdheten. En lägesbild över de sex jämställdhetspolitiska målen och styrningen för att nå dit
Rapporten ger en lägesbild över de sex jämställdhetspolitiska målen och styrningen för att nå dit. Den visar att det saknas politiska åtgärder för att uppnå de svenska jämställdhetsmålen, och att utvecklingen inom vissa områden till och med stannat av.
Dödligt partnervåld mot unga
Dödligt partnervåld är inte ett problem som bara finns i vuxenvärlden. Unga personer drabbas i stort sett i samma utsträckning. Trots det finns det stora kunskapsluckor och lite forskning på området. Både i praktik och forskning har dödligt våld i ungas partnerrelationer varit ett förbisett område. Det visar denna rapport som forskare från Karolinska Institutet och Mittuniversitetet skrivit på uppdrag av Jämställdhetsmyndigheten.
När barn tvingas ta ansvar för sitt eget skydd
Många barn och unga som blir bortförda till andra länder får inte tillräcklig hjälp. Ofta behöver de själva vara drivande för att få det stöd och det skydd som de behöver och har rätt till, trots att deras situation ofta är känd av myndigheter sedan tidigare. Det visar Jämställdhetsmyndighetens rapport.
Från brottsförebyggande till brottsbekämpande – hela kedjan behövs. Jämställdhetsmyndighetens slutredovisning av insatser mot könsstympning av flickor och kvinnor
För att flickor och kvinnor inte ska bli utsatta för könsstympning behövs mer forskning om förebyggande insatser, men även att myndigheter och andra aktörer har ökad kunskap i ämnet.
Den här rapporten pekar på en rad områden som behöver utvecklas. Exempelvis handlar det om att ta fram verktyg så att skolpersonal bättre ska kunna förebygga att flickor blir könsstympade. Det handlar även om att aktörer i samhället behöver bli bättre på att upptäcka, ge vård och utreda brott.
Sätt barnen i centrum för tvisten om deras liv. Redovisning av uppdrag att följa upp hur uppgifter om våld eller andra övergrepp beaktas i mål om vårdnad, boende och umgänge (rapport 2023:12)
Jämställdhetsmyndigheten har på uppdrag av regeringen följt upp utvecklingen kring hur uppgifter om våld beaktas i mål om vårdnad, boende och umgänge. Uppdraget är en fortsättning på den kartläggning av domar där myndigheten visade att uppgifter om våld eller andra övergrepp förekommer i 64 procent av dessa mål.
Uppgifter om våld är vanligt förekommande i mål om vårdnad, boende och umgänge. Detta ställer höga krav på den enskilde domaren att säkerställa skydd för våldsutsatta i enlighet med lagstiftarens intention. Eftersom det är föräldrarna som är parter i dessa mål så tenderar fokus att hamna på föräldrarna och deras situation snarare än att det behandlas som ett mål där ett barns levnadsomständigheter ska avgöras.
För att säkerställa våldsutsatta personers rätt till skydd och ett starkt barnrättsperspektiv lämnar Jämställdhetsmyndigheten i rapporten 13 rekommendationer till regeringen, domstolarna och andra berörda aktörer.
Regionkoordinatorernas statistik om människohandel och människoexploatering 2022
Under 2022 fick regionkoordinatorerna kännedom om 375 personer som antogs varit utsatta för människohandel eller människoexploatering. Kvinnor utgör en majoritet när det gäller fall som rör vuxna. Mörkertalet bedöms dock vara stort.
Att leva med skyddade personuppgifter – behovet av samhällets långsiktiga stöd. Slutredovisning av uppdraget att höja kunskapen om våldsutsatta kvinnor och barn som lever med skyddade personuppgifter
Livssituationen för kvinnor och barn som lever med skyddade personuppgifter är svår. Hot om våld och ekonomiskt våld är ständigt närvarande. Jämställdhetsmyndighetens rapport visar att myndigheter som arbetar med skyddade personuppgifter behöver uppdatera och implementera rutiner och riktlinjer, samt sprida mer och tydligare information till utsatta.Jämställdhetsmyndigheten föreslår i rapporten en långsiktig plan för att utveckla stödet för kvinnor och barn som lever med skyddade personuppgifter.
Genomförandeplan kartläggning av våld mot män i nära relation
Jämställdhetsmyndigheten har fått i uppdrag av regeringen att ”kartlägga förekomsten av mäns utsatthet för våld i nära relationer samt göra en analys av behovet av olika insatser, till exempel skyddat boende, riktade till män som har utsatts för, eller riskerar att utsättas för, våld i nära relationer”. I denna plan beskrivs de insatser som Jämställdhetsmyndigheten planerar att genomföra för kartläggningen. Uppdraget ska redovisas till regeringen senast 31 mars 2025.
Bortförda barn och unga (2022:25) Delredovisning av uppdraget att kartlägga och sprida kunskap om erfarenheter av hedersförtryck samt annat våld och förtryck kopplat till utlandsvistelse
Jämställdhetsmyndigheten har ett särskilt uppdrag att kartlägga och sprida kunskap om hedersförtryck samt annat våld och förtryck som personer med koppling till Sverige har erfarit under utlandsvistelse. Syftet med uppdraget är att sammanställa och analysera individers berättelser för att bidra till utvecklingen av förebyggande och behandlande insatser i Sverige.
Jämställdhetsmyndigheten har genomfört en intervjustudie med yrkesverksamma inom bland annat socialtjänst, polis och skola. 31 personer har intervjuats, och de berättar om 171 individer, varav 143 har förts utomlands mot sin vilja, bland annat med syfte att giftas bort, undkomma myndighetsbeslut eller uppfostras enligt föräldrarna kultur eller religion.
I denna delrapport beskrivs genomförandet av uppdraget samt resultat från genomförd intervjustudie. Resultaten är inte generaliserbara till landets samtliga kommuner och är inte en kartläggning av omfattning.
Metodstöd för kartläggning av tre våldstyper – våld i nära relationer, hedersrelaterat våld och förtryck samt prostitution och människohandel för sexuella ändamål
Regeringen presenterade hösten 2021 ett åtgärdspaket för att intensifiera arbetet mot mäns våld mot kvinnor. En av punkterna i programmet var ett uppdrag till Brå att ta fram ett fördjupat stöd för hur den generella kartläggningen av brottsligheten i ett område skulle kunna kompletteras med en bild av hur våldet i nära relationer ser ut och vilka förutsättningar som finns att förebygga sådant våld. Uppdraget innefattade såväl hedersrelaterat våld och förtryck som prostitution och människohandel för sexuella ändamål.
I enlighet med skrivningarna i uppdraget har detta metodstöd tagits fram av Brå i samverkan med Jämställdhetsmyndigheten och i samråd med Socialstyrelsen. Syftet med metodstödet är att beskriva och förklara hur underlag med koppling till våld i nära relationer, hedersrelaterat våld och förtryck samt prostitution och människohandel för sexuella ändamål kan inkluderas i den lokala brottsförebyggande lägesbilden.
Att förebygga sexuell exploatering
Denna publikation är en kartläggande litteraturöversikt med syfte att identifiera utvärderade metoder och arbetssätt för att förebygga prostitution, sexuell exploatering av barn, sexuella övergrepp mot barn samt människohandel för sexuella ändamål.
Brister i kunskap, stöd och insatser (2022:21) Redovisning av uppdraget stärkt arbete mot prostitution och människohandel samt hedersrelaterat våld och förtryck
Jämställdhetsmyndigheten fick 2021 i uppdrag att stärka arbetet mot att barn och unga respektive vuxna utnyttjas i prostitution och människohandel. I uppdraget ingår att kartlägga förekomsten av, samt sprida kunskap om behov av, särskilda insatser för både vuxna och barn som utsätts för hedersrelaterat våld och förtryck och som utnyttjas inom prostitution eller utsätts för människohandel. Denna rapport redovisar uppdraget.Rapportens resultat visar att målgruppen barn och vuxna som är utsatta för både hedersrelaterat våld och förtryck och som utnyttjas i prostitution eller utsätts för människohandel finns i Sverige och befinner sig i en oerhörd utsatthet.
Det framkommer att det finns kunskapsluckor hos yrkesverksamma inom socialtjänsten och rättsväsendet om sambandet mellan prostitution och människohandel samt hedersrelaterat våld och förtryck, och att områdena hanteras i egna stuprör. Det får till konsekvens att delar av utsattheten missas eller prioriteras ned när det gäller vilka insatser av stöd och hjälp som ges till individen.
Samverkan för ökad upptäckt av våld (2022:9) Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Jämställdhetsmyndigheten, Migrationsverket och Socialstyrelsen i samverkan
Socialstyrelsen, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Jämställdhetsmyndigheten och Migrationsverket har tillsammans arbetat med ett flerårigt regeringsuppdrag för att förbättra upptäckten av och öka kunskapen om våld i nära relationer. Arbetet redovisas i en slutrapport som nu lämnats över till regeringen.
I uppdragets rapport finns slutsatser om hur arbetet med att upptäcka och motverka våld blir framgångsrikt.
Samverkansuppdraget att upptäcka våld bidrar till de jämställdhetspolitiska målen som är beslutade av riksdagen.
Skyddade personuppgifter – oskyddade personer (2022:10)
Jämställdhetsmyndigheten har på regeringens uppdrag tagit fram kunskap om våldsutsatta personer som lever med skyddade personuppgifter.Antalet personer som lever med skyddade personuppgifter har ökat i Sverige till omkring 24 000 personer år 2021. I många fall handlar det om kvinnor och barn som tvingats flytta på grund av våld och hot från en närstående man eller pappa.Att leva med skyddade personuppgifter försvårar hela livssituationen för våldsutsatta kvinnor och barn. Det finns stora brister i det långsiktiga stödet till våldsutsatta kvinnor och barn med skyddade personuppgifter.
86 gömda kvinnor och deras 128 barn. Djupintervjuer med kvinnor som inte kan synas men vill bli hörda
Kerstin Weigl och Petra Erlander har på uppdrag av Jämställdhetsmyndigheten intervjuat kvinnor och barn som lever med särskilt skydd på grund av hot från våldsam man.
Arbetet mot våldsutsatthet under covid-19 (2022:11)
Jämställdhetsmyndigheten har på uppdrag av regeringen fortsatt att utveckla och sprida arbetssätt till kommuner om våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck med anledning av covid-19. I uppdraget har ingått att bygga vidare på de resultat och slutsatser som uppnåtts i myndighetens uppdrag om covid-19 och våldsutsatthet som redovisades i februari 2021. Slutsatserna av uppdraget visar bland annat att det finns stora skillnader mellan kommuner i deras arbetssätt mot våldsutsatthet, samt att det finns ett behov av fortsatt utveckling av arbetssätt för att nå grupper i särskild utsatthet.
Arbetet mot könsstympning av flickor och kvinnor (2022:5)
Jämställdhetsmyndigheten har haft tre regeringsuppdrag inom området könsstympning av flickor och kvinnor. I denna rapport redogör Jämställdhetsmyndigheten för resultat, genomförda insatser samt pågående insatser inom uppdragen.
Ekonomisk jämställdhet – en uppföljning av senare års utveckling av det jämställdhetspolitiska delmålet (2022:2)
Jämställdhetsmyndigheten har på regeringens uppdrag genomfört en uppföljning av utvecklingen i förhållande till det jämställdhetspolitiska delmålet ekonomisk jämställdhet. I rapporten finns också ett särskilt avsnitt om ekonomiskt våld. Ekonomiskt våld nämns som en form av våld i hemmet i Istanbulkonventionen. Ekonomiskt våld förekommer vare sig i svensk lag eller i den nationella strategin för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor. I Sverige saknas en enhetlig förståelse för begreppets innebörd och det finns olika beskrivningar av hur ekonomiskt våld yttrar sig.
Förstärkt arbete mot prostitution och människohandel (2022:12)
Positiva resultat efter behandling av köpare av sexuella tjänster, visar en studie gjord på en KAST-mottagning i Göteborg. Dessutom återlanseras Resekurage, en informationskampanj som ska uppmärksamma om sexuella övergrepp som begås av svenskar utomlands.
Bra behöver bli bättre. Om Sverige och Istanbulkonventionen
Bra behöver bli bättre är ett material om Sverige och Istanbulkonventionen, Europarådets konvention om förebyggande och bekämpning av våld mot kvinnor och av våld i hemmet (Council of Europe Convention on preventing and combating violence against women and domestic violence).
Män, maskulinitet och våldsbejakande extremism
Rapporten redogör för forskning kring maskulinitet och våldsbejakande högerextremism, våldsbejakande vänsterextremism och våldsbejakande islamistisk extremism samt våldsbejakande misogyni, vilket inkluderar grupperingar där kvinnohat är drivande i det politiska våldet.
Män, maskulinitet och våldsbejakande extremism är ett växande, men jämförelsevis litet, forskningsfält. Det saknas kunskapsunderlag kring hur maskulinitet påverkar problem relaterade till våldsbejakande extremism. Syftet med denna rapport, som är gjord på beställning av Center mot våldsbejakande extremism och Jämställdhetsmyndigheten är därför att ge en översikt av forskning kring området.
Rapporten tittar på hur maskulinitet hänger ihop med olika miljöer av våldbejakande extremism. Radikaliseringsprocesserna i de skilda miljöerna är förhållandevis lika. Individer går ofta från att introduceras till kontroversiella åsikter till att omfamna extrema versioner av dessa åsikter genom normalisering, acklimatisering och avhumanisering.
Forskningen pekar också på att unga män inte nödvändigtvis ansluter sig till våldsbejakande extremism av ideologiska skäl, utan för gemenskap, spänning, identitet och liknande individuella behov.
Attityder till sexuella trakasserier i Sverige. Resultat från Jämställdhetsmyndighetens undersökning om attityder till jämställdhet, relationer och våld
Jämställdhetsmyndigheten har genomfört en pilotundersökning med fokus på attityder till sexuella trakasserier, sexism och #metoo. Rapportens syfte är att belysa attityder och hur de skiljer sig bland olika grupper av kvinnor och män.
Resultaten av attitydundersökningen visar att toleransen för sexuella trakasserier är mycket låg hos Sveriges befolkning. De unga kvinnorna är i regel de som i störst uträckning tar avstånd från påståenden som ursäktar sexism och sexuella trakasserier eller påståenden som förnekar att dessa uttryck för ojämställdhet är ett problem. De unga männen är tillsammans med de äldsta männen oftast desom tar avstånd i lägst utsträckning.
Resultaten indikerar också att om den som är utsatt inte berättar direkt så sjunker trovärdigheten i högre grad enligt män än enligt kvinnor.
Uppgifter om våld är inget undantag. Redovisning av kartläggning av uppgifter om våld eller andra övergrepp i mål om vårdnad, boende och umgänge
När föräldrar tvistar om barns vårdnad, boende eller umgänge förekommer uppgifter om våld eller andra övergrepp i en majoritet av fallen. I många fall väger dock domstolarna inte in uppgifterna om våld i sina beslut. Det kan ha lett till att barn har tvingats att bo eller ha umgänge med en våldsutövande förälder.
På uppdrag av regeringen har Jämställdhetsmyndigheten granskat 814 tingsrättsdomar i mål om vårdnad, boende och umgänge. I 64 procent av fallen framkom uppgifter om våld eller andra övergrepp. De vanligaste uppgifterna handlar om att en förälder utövar våld eller övergrepp mot ett eller flera barn och att en pappa utövar våld eller övergrepp mot en mamma. Samtliga domar har meddelats efter att Barnkonventionen blev lag i Sverige i april 2020.
Kan arbetsplatsen vara trygg när hemmet inte är det? Hur våld i nära relationer påverkar arbetsförmågan och relationer på arbetsplatsen
Jämställdhetsmyndigheten har tillsammans med Western University i Kanada genomfört en webbenkätundersökning om konsekvenserna av våld i nära relationer för arbetsförmåga, anställda och arbetsplatser. Totalt svarade 859 medarbetare och chefer på länsstyrelserna i Kronoberg, Skåne, Värmland och Västerbotten samt Jämställdhetsmyndigheten på frågorna i undersökningen (55 procent av de tillfrågade). Syftet var att bidra till att öka kunskapen om hur våld i nära relationer påverkar medarbetare, kollegor och chefer. Undersökningen är också en del av arbetet med att förbättra arbetsplatsers möjligheter att upptäcka våld.
Ungefär en av fem kvinnor och en av tio män uppgav i enkäten att de har erfarenheter av våld i nära relationer. 29 procent hade sett tecken på att en kollega var utsatt för våld.
Att förstå våldsbegreppen – en nyckel i arbetsprocessen med det nya examensmålet (2021:22)
En sammanfattning av rapporten Lärosätenas utbildningsbehov i frågor om mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer (2020).
Världens mest jämställda land? Kvinnors rättigheter 1995–2020
I denna översikt ges en bild av utvecklingen under de 25 år som gått sedan Pekingplattformen antogs. Utblicken är global, men ramas in av Sveriges sex jämställdhetspolitiska delmål.
Prostitution och människohandel 2021:23
Jämställdhetsmyndigheten har haft i uppdrag att stärka arbetet mot att barn, unga respektive vuxna utnyttjas i prostitution och människohandel, samt att kartlägga omfattningen av prostitution och människohandel för sexuella ändamål i Sverige. Jämställdhetsmyndigheten gav därför forskare vid Göteborgs universitet i uppdrag att genomföra en omfattningskartläggning. Kartläggningen har särskilt fokus på omfattning, villkor, arenor och behov.
I denna rapport redogör Jämställdhetsmyndigheten för uppdraget som även innefattar att samla och sprida kunskap, stödmaterial samt goda exempel på insatser och myndighetssamverkan.
Att förebygga könsstympning av flickor och kvinnor. En kartläggning
Den här skriften är till dig som är verksam inom en organisation eller verksamhet som möter flickor och kvinnor som blivit utsatta eller som riskerar att utsättas för könsstympning. Syftet är att visa på åtta verksamheter erfarenheter från sitt arbete, men även att belysa utmaningar, behov och vägen framåt för ett verkningsfullt förebyggande arbete mot könsstympning av flickor och kvinnor.
Förebyggande arbete mot hedersrelaterat våld och förtryck (2021:17)
Denna rapport presenterar svensk utvärderingsforskning om förebyggande insatser mot hedersrelaterat våld och förtryck riktat till pojkar och unga män, samt presenterar aktuella förebyggande arbetssätt som riktas till pojkar och unga män som används i Sverige idag.
Kartläggningen är en fortsättning på tidigare regeringsuppdrag och det internationella expertmötet om våldsförebyggande arbete med pojkar och unga män i en hederskontext som arrangerades i november 2018.
Kartläggningen och analysen i denna rapport visar på att det i Sverige pågår ett ambitiöst men samtidigt småskaligt arbete som riktar sig brett till pojkar och unga män i hederskontext för att förebygga hedersrelaterat våld och förtryck.
Utbildning för ökad kunskap (2021:13) Slutredovisning av uppdrag om utbildning till lärosäten om mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer, 2019–2020
Slutredovisning av Jämställdhetsmyndighetens uppdrag att erbjuda utbildningsinsatser och kunskapsstöd i frågor som rör mäns våld mot kvinnor, våld i nära relationer samt hedersrelaterat våld och förtryck.
Samordning av våldsförebyggande insatser (2021:10)
Den här rapporten redovisar Jämställdhetsmyndighetens uppdrag att utveckla arbetet med våldsförebyggande insatser med fokus på pojkar och unga män. Uppdraget omfattar att lämna förslag på hur samordningen mellan olika berörda myndigheter kan stärkas när det gäller primärpreventiva våldsförebyggande insatser för att förebygga mäns våld mot kvinnor, våld i nära relationer, hedersrelaterat våld och förtryck samt våld i ungas partnerrelationer. Uppdraget omfattar också att lämna förslag om hur det våldsförebyggande arbetet kan följas upp på kort och lång sikt.
Covid-19 och våldsutsatthet (2021:8) Slutrapport av uppdrag A2020/01001/JÄM
Jämställdhetsmyndigheten har haft i uppdrag att identifiera och utveckla effektiva arbetssätt för hur kommuner ska kunna sprida information om våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck samt hur kontakt kan etableras med våldsutsatta. Jämställdhetsmyndigheten ska därefter sprida arbetssätten till kommunerna. Genomförandet av uppdraget utgår från de särskilda omständigheter och förutsättningar som råder med anledning av utbrottet av covid-19.
Under uppdragstiden har ett omfattande arbete genomförts och myndigheten har i samverkan med flera aktörer inventerat pågående arbete och spridit information om effektiva arbetssätt. Det har handlat om kampanjer och olika informationssatsningar och arbetssätten omfattar exempelvis tillgängliggörande av information pa flera språk och genom olika kommunikationskanaler.
I slutrapporten konstateras att många kommuner bedriver ett aktivt arbete for att anpassa och utveckla sina arbetssätt under pandemin. Rapporten visar dock att det finns stora skillnader mellan kommuner, när det gäller information, kunskap och stöd, vilket innebär att samhället tillgodoser våldsutsatta personers rätt till skydd och stöd på olika sätt, beroende på bostadsort. Myndigheten ser dessutom att arbetet som rör grupper i särskild utsatthet såsom våld mot äldre personer, våld mot personer med funktionsnedsättning och våld mot hbtq-personer behöver utvecklas.
Informella hierarkier, könade praktiker och ojämlikhet i akademin (2021:5)
Jämställdhetsmyndighetens slutredovisning av uppdraget att genomföra en förstudie och kartlägga forskning om samband mellan jämställdhet i arbetslivet och psykisk ohälsa (A2020/02204).
Könsdiskriminering, sexuella trakasserier och ohälsa i arbetslivet (2021:6)
Jämställdhetsmyndighetens slutredovisning av uppdraget att genomföra en förstudie och kartlägga forskning om samband mellan jämställdhet i arbetslivet och psykisk ohälsa (A2020/02204).
Psykisk ohälsa och andra aspekter av hälsa (2021–2)
Den här rapporten är Jämställdhetsmyndighetens första fördjupade uppföljning av det femte delmålet om jämställd hälsa, att kvinnor och män, flickor och pojkar ska ha samma förutsättningar för en god hälsa samt erbjudas vård och omsorg på lika villkor.
Förebyggande arbete mot könsstympning av flickor och kvinnor (2020:10)
Denna rapport redovisar Jämställdhetsmyndighetens uppdrag att inventera effektiva arbetssätt för att förebygga könsstympning av flickor och kvinnor (Regeringsbeslut S2018/03926/JÄM). Fokus har varit på aktörer som möter flickor och kvinnor som utsatts för könsstympning, eller lever med risk för att bli utsatta, samt på fritids- och ungdomsverksamhet och andra mötesplatser.
Långsiktigt arbete för kunskap och samverkan (2020:9)
Jämställdhetsmyndigheten ska vara ett stöd i genomförandet av regeringens nationella strategi för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor genom att göra strategin känd, stödja samordningen av andra aktörers arbete samt följa upp genomförandet av strategin.
I Jämställdhetsmyndighetens regleringsbrev för 2019 fick myndigheten i uppdrag att förstärka sina insatser inom ramen för den nationella strategin. Insatserna har haft ett fokus på hedersrelaterat våld och förtryck, barns situation, kunskap och utbildning. De har syftat till att främja en samverkansstruktur för det våldsförebyggande arbetet på nationell nivå.
Denna slutredovisning beskriver myndighetens genomförande av uppdrag om förstärkta insatser utifrån den nationella strategin, hur arbetet med uppdraget har utgått från strategins utgångspunkter och bidragit till uppfyllelse av målsättningarna i strategin samt hur uppdraget skapat förutsättningar för Jämställdhetsmyndighetens långsiktiga och sammanhållna arbetssätt att ge stöd till genomförandet av den nationella strategin.
Lärosätenas utbildningsbehov i frågor om mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer
Denna studie är gjord inom Jämställdhetsmyndighetens regeringsuppdrag att erbjuda utbildningsinsatser och kunskapsstöd till lärosäten i frågor om mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer.
Studien har genomförts vid institutionen för socialt arbete, Göteborgs universitet, på uppdrag av och i samverkan med Jämställdhetsmyndigheten. Berörda är åtta utbildningar på grundnivå för vilka det 2018 och 2019 infördes ett nytt examensmål i högskoleförordningen om mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer. Dessa är fysioterapeut-, jurist-, läkare-, psykolog-, sjuksköterske-, socionom-, tandhygienist- och tandläkarexamen.Ändringen i högskoleförordningen gjordes inom den förra regeringens jämställdhetspolitiska målsättning med styrning av insatser under 2017 till 2026. Det anges i skrivelsen, Makt, mål och myndighet – en feministisk politik för ett jämställt samhälle och dess tioåriga nationella strategi för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor som började gälla den 1 januari 2017.
Styrning ger resultat. Jämställdhetspolitiska åtgärder 2019. Rapport 2020:4
En tydlig styrning mot de jämställdhetspolitiska delmålen gör skillnad. Det visar denna samlade lägesrapport av den svenska jämställdhetspolitiken som publicerats av Jämställdhetsmyndigheten.
Rapporten redovisar resultaten av de åtgärder som olika aktörer vidtagit förra året, med utgångspunkt i de jämställdhetspolitiska målen. Analysen visar bland annat att de två delmålen jämställd hälsa och mäns våld mot kvinnor är högt prioriterade inom jämställdhetspolitiken.
Utöver den ordinarie analysen och redovisningen av resultat innehåller rapporten tre fallstudier av satsningar, inom områdena jämställdhetsintegrering i myndigheter, utrikesfödda kvinnors arbetsmarknadsetablering samt förlossningsvården och hälso- och sjukvård som rör kvinnors hälsa.
Stödmaterial om killars våld mot tjejer och våld i ungas partnerrelationer
Stödmaterialet till den återkommande kampanjen Svartsjuka är inte romantiskt har fokus på killars våld mot tjejer och våld i nära relationer. Materialet riktar sig till dig som är vuxen och som möter unga, till exempel som förälder, ungdomsledare, skol- eller vårdpersonal.
Det är minst lika vanligt att killar utsätter tjejer för våld i partnerrelationer, som att män utsätter kvinnor. Kampanjen Svartsjuka är inte romantiskt handlar om att förebygga våld och att hjälpa såväl unga våldsutsatta som förövare att bryta den onda cirkeln.Syftet med stödmaterialet är att öppna upp för samtal med unga om våld och relationer, samt att tillhandahålla verktyg i det våldsförebyggande arbetet. Såväl kampanjen som stödmaterialet är framtaget av Jämställdhetsmyndigheten, länsstyrelserna och ungarelationer.se.
Utbildning för ökad kunskap. Rapport 2020:4
Den 1 juli 2018 infördes ett nytt examensmål i högskoleförordningen om att visa kunskap om mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer för sju utbildningar på grundnivå. Dessa är fysioterapeutexamen, juristexamen, läkarexamen, psykologexamen, socionomexamen, sjuksköterskeexamen och tandläkarexamen. Från och med 1 januari 2019 infördes även examensmålet för tandhygienistexamen. Med anledning av detta gav regeringen Jämställdhetsmyndigheten i uppdrag att erbjuda utbildningsinsatser och kunskapsstöd till lärosäten i frågor som rör mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer.Det här är en delredovisning om uppdraget att erbjuda kunskapsstöd till högskolor.
Inget att vänta på. Handbok för våldsförebyggande arbete
Handboken Inget att vänta på samlar kunskap om våld, genus och prevention på ett och samma ställe. Den ger konkret vägledning för hur ett systematiskt och kunskapsbaserat våldsförebyggande arbete kan genomföras i fem steg.
Handboken är i första hand skriven för strateger inom länsstyrelse, kommun eller civilsamhället. Även den som arbetar våldsförebyggande direkt med barn och unga kan ha nytta av handboken, i likhet med andra tjänstepersoner, chefer och förtroendevalda som har en central roll i att möjliggöra det våldsförebyggande arbetet.
Den nya upplagan är framtagen av Jämställdhetsmyndigheten, i samarbete med civilsamhällesorganisationerna MÄN och Unizon. Inget att vänta på gavs tidigare ut av Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF).
Att arbeta med barnkonventionen. En analys av myndighetens utvecklingsområden kring den praktiska tillämpningen av barnkonventionen
Den 1 januari 2020 blev barnkonventionen lag i Sverige. Barnkonventionen som lag stärker barns mänskliga rättigheter i praktiken. Jämställdhetsmyndigheten har fått i uppdrag att analysera om det finns behov av att utveckla den praktiska tillämpningen av barnkonventionen inom sitt verksamhetsområde. I uppdraget ingår att redovisa de utvecklingsområden som har identifierats och hur dessa kan tas om hand inom myndighetens verksamhet.
I denna rapport presenteras bland annat aktiviteter som har genomförts av myndigheten som är riktade till målgruppen barn och unga, samt de områden där ett tydligare barnrättsperspektiv kan inkluderas.
Arbete pågår. Rapport 2020:1. Uppföljning av den nationella strategin för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor – återrapportering av regleringsbrevsuppdrag
I rapporten ”Arbete pågår” presenterar Jämställdhetsmyndigheten en samlad uppföljning av Sveriges arbete med den nationella strategin för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor.
Rapporten visar att ett omfattande arbete pågår för att genomföra Sveriges nationella strategi när det gäller området mäns våld mot kvinnor.Två tredjedelar av åtgärderna handlar om att utveckla metoder och kunskap. En stor del av åtgärderna handlar också om arbete för att förebygga våld.
Men det är tydligt att arbete kvarstår. Bland annat saknas ofta viktiga perspektiv i arbetet, främst funktionsnedsättning och flickors utsatthet för våld.
Rapporten är resultatet av Jämställdhetsmyndighetens uppdrag att senast den 31 januari 2020 rapportera en första uppföljning av den nationella strategin för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor.
Våldsprevention i Sverige : En forskningsöversikt
Denna rapport granskar forskning om utvärdering av metoder med genusperspektiv som förebygger mäns våld mot kvinnor på universell och selektiv nivå i Sverige. Rapporten tar också upp ett mindre urval av internationella våldspreventiva metoder som bedöms som relevanta för en svensk kontext.
Forskning har identifierat en rad framgångsfaktorer för universell våldsprevention, bland annat dessa:
Det finns evidens för program som riktar sig mot unga, bland annat eftersom de inte hunnit bli alltför påverkade av samhällets normer kring våld.
Program är mer effektiva om de fokuserar på att förändra – snarare än bara informera om – normer och attityder.
I preventivt arbete med pojkar och män har fokus på maskulinitet och normer kring manlighet som understödjer våld, samt insatser som möjliggör en positiv plats för män i arbetet mot våld visat sig vara framgångsrika.
Viss evidens finns för att effekten på attitydförändring är större för män om programmen levereras i könsseparata grupper, än i grupper med både män och kvinnor.
Rapporten är en del av Jämställdhetsmyndighetens regeringsuppdrag om förstärkta insatser utifrån den nationella strategin för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer. Rapporten har tagits fram av forskare vid Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap vid Stockholms universitet, på uppdrag av Jämställdhetsmyndigheten.
Utbildning för ökad kunskap. Delredovisning av uppdrag om utbildning till lärosäten om mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer
Jämställdhetsmyndigheten har fått i uppdrag att erbjuda utbildningsinsatser och kunskapsstöd till universitet och högskolor i frågor som rör mäns våld mot kvinnor. Denna rapport är en delredovisning av uppdraget.
Samtal pågår : om hedersrelaterat våld och förtryck
”Samtal pågår: om hedersrelaterat våld och förtryck” är Jämställdhetsmyndighetens dokumentation av det internationella expertmötet om våldsförebyggande arbete med pojkar och unga män i en hederskontext som arrangerades i november 2018.
Förebyggande arbete mot könsstympning av flickor och kvinnor (2019:9) Delredovisning av uppdrag angående effektiva arbetssätt och metoder för informationsspridning gällande könsstympning av flickor och kvinnor S2018/03926/JÄM (delvis)
Jämställdhetsmyndigheten har fått i uppdrag att inventera effektiva arbetssätt och metoder för attitydförändring av och informationsspridning om könsstympning av flickor och kvinnor (S2018/03926/JÄM (delvis)). Detta är en delredovisning av uppdraget som ska slutredovisas den 1 september 2020.
Våldsförebyggande arbete med barn och unga. Slutredovisning av regeringsuppdrag (S2017/07218/RS)
I regleringsbrevet för 2018 fick Jämställdhetsmyndigheten i uppdrag att sammanställa, sprida och utveckla effektiva arbetsmetoder för våldsförebyggande arbete med pojkar och unga män i en hederskontext. I uppdraget ingick också att sprida och utveckla metoder i universellt våldsförebyggande arbete med barn och unga, inklusive metoder för att förebygga våld i ungas nära partnerrelationer. Uppdragen har samordnats och delredovisats till Regeringskansliet den 31 december 2018.
I denna rapport slutredovisas Jämställdhetsmyndighetens uppdrag om våldsförebyggande arbete.
Kvinnor har det tuffare än män inom politiken. Analys i korthet 2019:2
I denna analys framgår att politiken är en av de mest jämställda sektorerna i Sverige, att den sett till andelen kvinnor och män i stort kan räknas som formellt jämställd, men att det inte råder reell jämställdhet i politiskt arbete. Kvinnor möter bland annat högre krav, utsätts för sexualiserade kommentarer, trakasserier, hot och våld och hoppar av sina politiska uppdrag i större utsträckning än män.
Barn i människohandel. Slutredovisning av regeringsuppdraget att samordna arbetet mot människohandel och exploatering av barn
Jämställdhetsmyndigheten har under 2018 haft regeringens uppdrag att samordna arbetet mot människohandel med barn i Sverige. Denna rapport slutredovisar uppdraget.
Samlad kunskap mot sexuella trakasserier (2019:9)
Jämställdhetsmyndigheten fick i sitt regleringsbrev för 2018 i uppdrag att inom ramen för arbetet med att nå de jämställdhetspolitiska målen samla och sprida kunskap om sexuella trakasserier. Barns och ungas situation skulle särskilt belysas. Uppdraget slutredovisas den 22 november 2019.Under uppdragstiden har Jämställdhetsmyndigheten på ett strukturerat sätt kartlagt myndigheters och organisationers arbete mot sexuella trakasserier. Ett flertal myndigheter och andra aktörer som arbetar med att motverka sexuella trakasserier och mäns våld mot kvinnor har ingått i arbetet med kartläggningen. Kartläggningen visar att det finns ett behov av lättillgänglig information om vad sexuella trakasserier är och vilken lagstiftning som gäller, samt vad olika aktörer gör inom området.
Manual vid misstanke om människohandel. En stöd- och skyddsprocess för offer för människohandel i Sverige
Manual vid misstanke om människohandel är en andra, omarbetad version av den manual som ursprungligen togs fram 2016 av Länsstyrelsen i Stockholm som tidigare hade det nationella samordningsansvaret av arbetet mot prostitution och människohandel i Sverige.
Manualen ger stöd och praktisk väg ledning till yrkesverksamma som kan komma i kontakt med personer som utsatts för människohandel. Den ger en helhetsbild av det stöd och skydd som erbjuds offer för människohandel i Sverige. Manualen tydliggör vilket ansvar olika myndigheter har, vilket metodstöd de har tillgång till via Jämställdhetsmyndigheten samt hur de kan agera och samverka vid människohandelsärenden.
En av tre unga kvinnor. Delredovisning av uppdrag om sexuella trakasserier
Jämställdhetsmyndigheten har fått i uppdrag från regeringen att samla och sprida kunskap om sexuella trakasserier. Denna rapport är en delredovisning av uppdraget som ska slutredovisas till Regeringskansliet den 30 oktober 2019.
Jämställdhetsmyndigheten har i rapporten kartlagt och samlat in information om vilka uppdrag andra myndigheter, organisationer och aktörer har fått om sexuella trakasserier, samt vad de gör inom ramen för sina uppdrag.
Varaktig framgång istället för projekt. Nordiska erfarenheter av våldsförebyggande arbete
Den 15-16 maj 2018 arrangerade Jämställdhetsmyndigheten tillsammans med Regeringskansliet den fjärde internationella konferensen om män och jämställdhet (ICMEO). Denna publikation har tagits fram för att fler ska få möjlighet att ta del av de erfarenheter som delades under konferensen.
Publikationen finns också på engelska.
Lasting success instead of projects. Violence prevention experience in the Nordic countries
This publication describes some of the violence prevention programmes in relation to children and adolescents in the Nordic countries.
The publication is also available in Swedish.
Regionkoordinatorer mot prostitution och människohandel – Stödprocess vid misstänkt människohandel
Jämställdhetsmyndigheten ansvarar för nationell samordning mot människohandel och för en formaliserad stödprocess till utsatta personer. I denna stödprocess är regionkoordinatorerna ett viktigt led. Enligt regeringens handlingsplan mot prostitution och människohandel fungerar regionkoordinatorerna som stöd till Jämställdhetsmyndighetens nationella uppdrag.
Våldsförebyggande arbete. Sammanställning av Jämställdhetsmyndighetens enkät avseende nationellt arbete med våldsprevention
Jämställdhetsmyndigheten har ett uppdrag att sammanställa, sprida och utveckla metoder i universellt våldsförebyggande arbete med barn och unga. I uppdraget läggs särskilt fokus på metoder för att förebygga våld i ungas partnerrelationer, och med pojkar och unga män i en hederskontext. Myndigheten har som ett led i detta arbete skickat ut en enkät till ett 70-tal aktörer med frågor om vilket våldspreventivt arbete med unga i målgruppen 13–25 år de bedriver.