Elevers inställning till matematik studeras i forskningsprojekt

Matematiken står ut som det skolämne som är mest knutet till psykisk ohälsa och ångest. ”Math anxiety” är ett beforskat och välkänt fenomen. Utvärderingar på nationell och internationell nivå visar dessutom att kunskaperna i matematik sjunker, i Sverige framför allt bland tjejer.

– Matte är ett tröskelämne. Det är ofta det som gör att man inte kommer vidare till gymnasiet eller kan söka det program man vill gå, säger Hanna Fredriksdotter, lektor i matematikdidaktik vid Uppsala universitet.

– Intressant med matten är att den ofta blir knuten till människors identitet och självbild. Uttryck som ”Jag är ingen mattemänniska” är typiskt, säger Stina Hallsén, docent i pedagogik vid Uppsala universitet.

250 elever deltar

De arbetar med projektet ”Meningsfull matematik” tillsammans med en grupp lärare och lektorer från Östhammars kommun, Enköpings kommun och Uppsala kommun. Syftet är fånga elevers uppfattningar om matematik liksom bakomliggande faktorer till de åsikter som uttrycks, för att i nästa steg kunna problematisera och utveckla matematikundervisningen. Elever från alla årskurser deltar, totalt cirka 250 elever från hela grundskolan och gymnasiet. Ett inslag i studien är genomförandet av en enkät som lärare och forskare utformat tillsammans, utifrån egna erfarenheter och med hjälp av utvald forskning.

– Vi lyckades faktiskt landa i en enkät med frågor som fungerar för alla åldrar. Det är frågor om hur det känns att ha matte i skolan, vad man kan ha matte till och vilka tankar man har inför framtida studier i matematik på till exempel universitetet. Det är väldigt roligt att nu kunna läsa svaren från både förstaklassare, gymnasieelever och alla däremellan, konstaterar de båda forskarna.

Villkorade känslor kring matematik

Elevernas olikheter vad gäller ålder och kontext gör det svårt att dra generella slutsatser av enkäten, men några mönster träder fram. Dels kan man se en stark konsensus kring att matematik upplevs som viktigt, som skolämne och i vardagen. Mer splittrade blir svaren vad gäller frågan om det är roligt med matte eller inte. Generellt tycker äldre elever i större utsträckning att det är tråkigt med matte och mer knutet till negativa känslor.

– Vi ser också att känslorna man uttrycker kring matematik är väldigt villkorade. Om man upplever matte som svårt och utmanande så är det också tråkigt. Om man tycker det är roligt och intressant så hänger man med i undervisningen, säger Stina Hallsén.

En stor del av eleverna kopplar matematik till ekonomi och att konsumera. Matte upplevs som bra att kunna om man vill räkna ut vad man ska betala när man går och handlar, eller vad priset på en vara är efter att rabatten dragits av.

– Jag som mattedidaktiker tycker att det säger något om vilken matematikundervisning man har mött. Det antyder att den har handlat mycket om beräkningar och att komma fram till ett svar. Färre elever pratar om matematik i termer av intressant problemlösning, det skulle vara spännande att gå vidare med. Vad erbjuder vi eleverna, frågar sig Hanna Fredriksdotter.

Projektet går in i sin andra fas

Nu inleds projektets andra del, där de tendenser som enkätsvaren visar ska urskiljas och hanteras på olika sätt. Beroende på vad man ser skulle det sedan kunna handla om direkta insatser i undervisningen, eller vidare undersökningar där man går ut och intervjuar elever för att kunna gräva djupare.

– Det är inte givet på förhand utan något vi forskare och lärare ska upptäcka tillsammans, säger Stina Hallsén.

De lärare som deltar i forskningsprojektet har i flera fall skolutvecklingsuppdrag, vilket gör att arbetet får ringar på vattnet redan medan det pågår, genom lokala forum för kollegiala samtal.

– Apropå äldre elever som tycker att matematik är tråkigt diskuteras till exempel frågan om progression mellan årskurser. Övergångar mellan stadierna är på flera sätt en kritisk punkt i elevers skolgång. Det är något som medverkande lärare kan ta fasta på och utveckla i sina skolsammanhang, säger Hanna Fredriksdotter.

Andrea Dahlkild

Medverkande lärare om matteångest och framgångsfaktorer