Örebro län, suppliker till länsstyrelsen 1719-1800
Första sidan av en supplik från år 1719
Genom så kallade suppliker eller böneskrifter hade alla i Sverige rätt att framföra sin sak. Enligt en förordning från 1680 skulle detta först ske till kungens ställföreträdare ute i länet, det vill säga landshövdingen, som skulle behandla ärendet innan supplikanten hade rätt att skriva direkt till kungen. I de olika förfrågningarna och tvisterna i supplikerna kan man hitta kvinnors och mäns arbete omnämnt.
I supplikerna som inkom till länsstyrelsen i Örebro finner vi bland andra Olof Crissmansson i Åsby och hans grannar som inkvarterat en kommissarie i fem veckor, Hindrich Jansson och hans grannar i Skålen som ansöker om att få kola i sina kolmilor, och madame Maria Schytz som sålt stångjärn för 3000 daler kopparmynt.
Dessa suppliker har registrerats i databasen GaW som en del av projektet Att tilltala överheten. Suppliker som kulturarv och källa till kunskap. Det finns även ett register över inkomna suppliker till länsstyrelsen i Örebro att ladda ner från Riksarkivets ämnessida om suppliker.
Arbete vid en kolmila. Foto från 1950. Kungl. konsthögskolan.
Läs mer
- Jezzica Israelsson, ”Supplikmål till länsstyrelsen”, i Jonas Lindström (red.), Fantastiska verb: hur man fångar uppgifter om kön och arbete, Västmanland 1720-1880 (Uppsala 2020).
- Örjan Kardell, “Supplikers väg genom länsstyrelsen i Örebro”, Arkiv. En tidskrift om informationshanteringens alla aspekter nr. 2 (2023).
Beskrivning av källunderlaget
Inom ramen för projektet Att tilltala överheten. Suppliker som kulturarv och källa till kunskap har aktiviteter i enskildas suppliker till länsstyrelsen i Örebro åren 1719-1800 registrerats.
- Antal fall: 45
- Antal aktiviteter: 134
- Antal ord källtext: 13 592
- Källtroget transkriberat: Ja
- Bilder av originalkällan i GaW: Ja
- Registrerat av: Örjan Kardell
Sök i GaW
Sök, analysera och sammanställ data i databasen GaW
Suppliker i GaW
Se vilka suppliker som finns i GaW