Västerås (Västmanland), mantalsuppgifter 1743-1753

Mantalsuppgifter kallas den typ av deklaration där hushållsföreståndare som skattgrundande uppgift beskrev vilka personer som ingick i hushållet och vad de hade för sysselsättning där. Detta utgjorde sedan grund för uppgifterna i mantalslängden. Dock skickade inte alla hushåll in mantalsuppgifter, utan endast de som inte kunde delta i förrättningsmötet för mantalsskrivningen.

Stadskassören Valentin Bergklints mantalsuppgift från år 1743. Foto: Benny Jacobsson.

Mantalsuppgifterna ger oss ganska ofta information om arbetsuppgifter som utfördes av hushållsmedlemmarna. Just dessa mantalsuppgifter ger oss inblick i Västeråsbors försörjningsaktiviteter mellan åren 1743 och 1753. Bilden ovan visar stadskassören Valentin Bergklints mantalsuppgift från år 1743, där vi bland annat får veta att gossen Samuel Termenius bodde i hushållet för att Valentin skulle lära honom att skriva, och att hushållets amma Anna Keijser hade bytt arbetsuppgifter och numera tjänade som piga eftersom hon inte kunde amma längre.

Läs mer

Benny Jacobsson, Karin Hassan Jansson & Sarah Vorminder, ”Mantalslängder och mantalsuppgifter”, i Jonas Lindström (red.), Fantastiska verb: hur man fångar uppgifter om kön och arbete, Västmanland 1720-1880 (Uppsala 2020).

Beskrivning av källunderlaget

För forskningsprojektet Gender and Work (GaW2) har försörjningsaktiviteter från Västerås stads mantalsuppgifter 1743-1753 registrerats. Syftet har varit att skapa underlag för att studera försörjningsmönster, könsarbetsdelning och förändring i Västerås med omnejd under 1700- och 1800-talen.

  • Antal fall: 112
  • Antal aktiviteter: 449
  • Antal ord källtext: 6 628
  • Källtroget transkriberat: Ja
  • Bilder av originalkällan i GaW: Ja
  • Registrerat av: Benny Jacobsson

Läs dokumentationen kring källunderlaget (pdf) Pdf, 427 kB.

FÖLJ UPPSALA UNIVERSITET PÅ

facebook
instagram
twitter
youtube
linkedin