Historik

Gustavianums byggandshistoria

Gustavianum under 1600-talet

Gustavianum är Uppsala universitets äldsta bevarade byggnad. Namnet fick bygganden efter Gustav II Adolf, som donerade medel och mark för ett nytt universitetshus. Uppdraget att rita och uppföra universitetshuset gick till den holländske arkitekten Casper Panten. Arbetet påbörjades 1622. När Gustavianum stod färdigt ett par år senare, innehöll huset en stor föreläsningssal, 26 små studentkamrar, matsal, kök, personalbostad och tryckeri. I källaren fanns professorernas öl- och vinförråd. I auditoriet föreläste professorerna fyra dagar i veckan, och disputationer hölls på lördagar.

Exteriören var annorlunda utformad på 1600-talet. Bygganden var lägre, och på den västra fasaden fanns en fritrappa som ledde direkt upp till andra våningen, som var huvudvåning. Mot slutet av 1600-talet höjdes Gustavianums tak med nästan tre meter. Övervåningen, där studentkamrarna funnits, fick full takhöjd, och kunde inrymma universitetsbiblioteket, som var i behov av nya utrymmen.

Svartvitt kopparstick med byggnaden Gustavianum i bakgrunden och entréplanen framför fylld av människor.

Gustavianum ur Suecia antiqua et hodierna. Kopparstick av Erik Dahlbergh 1625–1703

Anatomiska teatern interiör

Anatomiska teatern i Gustavianum.

Olof Rudbecks anatomiska teater

År 1662 påbörjades en tillbyggnad som förändrade Gustavianums utseende. Under professor Olof Rudbecks ledning uppfördes en anatomisk teater i husets vindsvåning. Idén hämtade Rudbeck från en liknande teater i Leyden i Holland, där han studerat. Teatern utformades som en amfiteater med ståplatser för 200 personer. På toppen av kupolen placerades en kopparklädd glob i form av ett solur. De två fönsterraderna gav rummet ljus och rymd. Rudbecks ambition var att höja nivån på medicinundervisningen genom att införa anatomiska dissektioner.

Gustavianum under 1700-talet

Nästa stora ombyggnad skedde i mitten av 1700-talet under ledning av slottsarkitekten Carl Hårleman. Byggnaden var vid det laget tämligen nedgången och taket hade skadats i den stora branden 1702. Samtidigt krävde biblioteket en ombyggnad. Hårleman gav rummen en lättare framtoning i en ljusare färgskala i rosa och grått. Hårleman ändrade också exteriören genom att ta bort fritrappan och istället placera två nya huvudingångar på ömse sidor av bottenvåningen. Portarna placerades rakt under den anatomiska teatern, vilket gav byggnaden ett mer symmetriskt uttryck.

Målning av Gustavianum, från 1700-talet.

Gustavianska Academien. Målning i tusch och akvarell av Johan Gustaf Härstedt. 1700-tal.

Fotografi av Gustavianum och Domkyrkoplan.1860-tal.

Gustavianum och Domkyrkoplan. 1860-tal.

Gustavianum under 1800-talet

Under 1840-talet genomgick Gustavianum ännu en ombyggnad, ledd av ritmästare Johan Way. Entrén fick då sin nuvarande utformning med en öppen trapphall som sträcker sig över två våningar. När Carolina Rediviva stod färdigt 1841 flyttades biblioteket dit. Under en period kring mitten av 1800-talet fungerade byggnaden istället som museum för universitetets samling av konst och antika föremål. När ett nytt universitetshus invigdes 1887 kom Gustavianum inte längre att användas för föreläsningar. Istället flyttade den nybildade zoologiska institutionen in i Gustavianum. Då genomfördes ett dramatiskt ingrepp i anatomiska teatern; ett nytt golv installerades jäms med översta läktaren. Hela inredningen revs för att ge plats åt ett nytt zoologiskt museum. På 1890-talet inrättades här också ett s.k. diorama där uppstoppade djur visades framför landskapsmålningar av Bruno Liljefors.

Gustavianum under 1900-talet

I början av 1920-talet renoverades Gustavianum och institutionerna för nordisk fornkunskap, klassik fornkunskap, konsthistoria samt Victoriamuseet och Upplandsmuseet tog plats i huset. År 1935 förklarades Gustavianum som byggnadsminnesmärke. Restaureringsarbetet med att återuppbygga den anatomiska teatern kom igång 1950. Kupolen rustades upp och inredningen byggdes upp på nytt. Till sin hjälp hade man Rudbecks originalritningar.

1996 flyttade de sista universitetsinstitutionerna ut ur Gustavianum, för att ge plats åt ett nytt universitetsmuseum i Uppsala. Under restaureringen återskapades huvudvåningens bibliotekssalar efter Hårlemans ritningar. I tre basutställningar visades föremål ur universitetets historiska samlingar. Museet invigdes 1997.

Fotografi av Gustavianum, 1980-tal.

Gustavianum, 1980-tal.

Gustavianums kupol.

Gustavianum under 2000-talet

Den sista september 2019 stängde Gustavianum för en ny omfattande renovering, där en viktig del handlar om att förbättra museets tekniska förutsättningar. Nya och avancerade system för klimat, ljus och digitala inslag ska skapa en modern utställningsmiljö med nya möjligheter att visa universitetets samlingar. Fem nya basutställningar ska berätta om det forntida Egypten och kulturerna kring Medelhavet, om vikingatiden, konstens historia och vetenskapliga upptäckter. Här finns också Rudbecks anatomiska teater och konstskåpet från Augsburg. I juni 2024 slår det nya Gustavianum upp sina portar!

Sal i Gustavianum under evakueringen.

FÖLJ UPPSALA UNIVERSITET PÅ

facebook
instagram
twitter
youtube
linkedin