Den tredje uppgiften, samverkan med det omgivande samhället
Vi vill att vår kunskap och kompetens och våra förslag på lösningar ska komma alla till godo.
Våra forskningsnyheter
Våra forskare syns ofta på nyheterna och kommenterar vulkaner, jordbävningar, energifrågor och mycket annat. Läs våra nyheter här.
Följ vår forskning i sociala medier
Lär dig mer om vår forskning eller ställ frågor till våra studievägledare.
Fråga en forskare
Ställ en fråga till en forskare i geovetenskap
Den tredje uppgiften, samverkan
Den tredje uppgiften" eller "samverkansuppgiften" handlar om att sprida kunskap och resultat från forskning och utbildning till det omgivande samhället och bidra till samhällsutveckling och innovation. Det inkluderar:
- samarbete,
- informationsspridning,
- utbyte med omgivande samhället samt
- nyttiggörande av forsknings- och utvecklingsresultat.
Med samarbete menas t.ex. uppdragsforskning, uppdragsutbildning, samarbetsprojekt inom forskning och utveckling, skolsamarbeten, citizen science.
[Med informationsspridning menas t.ex. populärvetenskapliga artiklar, böcker, delta i den offentliga debatten, information i olika typer av media, besöka skolor, företag och myndigheter, delta i offentliga aktiviteter för allmänheten som SciFest och kulturnatten, folkbildning.
Med utbyte menas t.ex. mobilitet, adjungerade professorer, gästföreläsare, alumnverksamhet, tillhandahållande av infrastruktur, studiebesök.
Med det omgivande samhället menas allt utom universitet och högskolesektorn t.ex. näringsliv, myndigheter, allmänheten och politiker
Med nyttiggörande menas t.ex. innovationer, produkter, bolag eller tjänster, att förbättra omvärlden, att verka för vetenskapligt grundade beslut i samhället.
Institutionen för geovetenskaper kommunicerar och samverkar med det omgivande samhället på olika sätt. Media är välkomna att ta kontakt med våra experter. Arbetar du i skolan så ta gärna kontakt om du är intresserad av ett studiebesök eller webbinarium.
Experter inom olika områden
Hittar du inte rätt forskare här så titta under våra olika forskningsprogram.
Du kan också fråga institutionens kommunikatör eller kontakta Uppsala universitets centrala presstjänst.
Arktis, glaciärforskning och isforskning
Veijo Pohjola (glaciologi, särskilt fysiska processer i ismassor, iskärnor, isdynamik, klimatdata, uppvärmningen av klimatet )
Rickard Pettersson (glaciärers isdynamik, stabilitet och deras koppling till klimatet, glaciärers massbalans, termodynamik och kopplingen mellan isdynamik och glacial- hydrologiska processer)
Berg, bergarter och mineral
Karin Högdahl (svensk berggrund, geokronologi, bergskedjebildning)
Erik Jonsson (mineralförekomster och sällsynta jordartsmetaller)
Bergmekanik och ingenjörsgeologi
Maria Ask (geotermal energi, bergmekanik, berggrundens hållfasthet )
Biologisk mångfald och ekosystemtjänster
Malgorzata Blicharska (bevarande av biologisk mångfald, ekosystemtjänster)
Wiebren Boonstra, (jordbruk, alternativ teknik, global förändring, maktstrukturer)
Lina Mtwana Nordlund (kust och hav, sjögräs, fiske)
Cirkulär ekonomi
Mikael Höök (metall/resursbehov för en grön omställning)
Martin Wetterstedt (koldioxidbudgetar, miljö-, energi-, omställnings- och hållbarhetsfrågor)
Extremväder
Gabriele Messori (extrema väderhändelser, temperaturer, nederbörd, torka och ytvindar)
Fossila bränslen
Mikael Höök (tillgång, analys och framtida trender för fossila bränslen med fokus på olja och kol)
Hemin Koyi (geologiska processer och strukturer, mineralskydd)
Geofysik
Ólafur Gudmundsson (seismologi)
Christopher Juhlin (högupplöst seismik, seismisk modellering, gruvgeofysik, geologisk lagring av koldioxid samt vetenskaplig borrning)
Alireza Malehmir (gruvteknik med inriktning på mineralprospektering, instrument för högupplöst seismisk avbildning, undersökningar av jordskred med kvicklera och studier av bergkvalitet, geologisk modellering i 3D/4D.
Geokemi
Anna Neubeck (livets ursprung, mikrobiologi, geokemi, petrologi och biogeokemi, isotopgeokemi, astrobiologi)
Glaciärforskning; tillståndet för världens glaciärer samt historiska klimatförändringar
Veijo Pohjola (glaciologi, särskilt fysiska processer i ismassor, klimatförändringar, klimatet idag sett ur ett historiskt perspektiv)
Globala energisystem
Mikael Höök (naturresurser, användning och produktion av energi)
Magdalena Kuchler (policyfrågor, biobränsle, olja, naturgas, koldioxidbudgetar )
Henrik Wachtmeister (olja, gas, geopolitik)
Global uppvärming
Anna Rutgersson (klimat, klimatmodeller, samverkan mellan hav och atmosfär och hur den påverkar olika aspekter av väder och klimat, till exempel extremväder, men också havens roll i den globala kolcykeln.
Mikael Karlsson (klimatstyrning, miljöpolitik klimatpolitik, biologisk mångfald, hållbar utveckling, miljörätt)
Jordbävningar (jordskalv)
Björn Lund (jordbävningsanalys och riskbedömningar, hur och varför skalv sker)
Ari Tryggvasson (jordbävningsanalys och riskbedömningar)
Jordens magnetfält och jordens magnetiska poler
Ian Snowball (palaeomagnetism, kvartärgeologi och mineralmagnetism)
Bjarne Almqvist (jordens dynamiska magnetfält fungerar och hur det förändras över tid)
Klimatfrågor, klimatmodeller, historiskt klimat
Anna Rutgersson (meteorologi, klimat, vädermätningar, klimatförändringar)
Veijo Pohjola (glaciologi, arktisk forskning)
Gabriele Messori (extrema väderhändelser)
Mikael Karlsson (klimatpolitik och klimatpolicy)
Jorijntje Henderiks (historiska miljö- och klimatförändringar)
Klimatledarskap (Climate Change Leadership)
Mikael Karlsson (analyser av klimatmålen, olika sätt att uppnå dessa och vilka konsekvenser en omställning av samhället medför och hur dessa kan hanteras)
Koldioxidlagring
Christopher Juhlin (forskar kring hur koldioxid kan lagras i berggrunden för att minska de storskaliga utsläppen av koldioxid till atmosfären)
Livets utveckling, fossil, evolution, paleobiologi
Graham E Budd (historisk geologi och paleontologi)
Sebastian Willman (historisk geologi och paleontologi)
Miljögifter och kemikalier
Ian Snowball (miljögifter i Östersjön, utsläpp från massaindustrier och skogsindustrier. fiberbankar)
Roger Herbert (utsläpp i samband med malmbrytning, föroreningsspridning med vatten)
Mikael Karlsson (miljöpolicy, miljöpolitiska frågor, miljöetik)
Naturkatastrofer
Giuliano Di Baldassarre (naturkatastrofer, översvämningar, torka och översvämningar, riskreducering vid naturkatastrofer)
Björn Lund (jordskalv, vulkaner, seismologi)
Valentin Troll (magmatisk petrologi, vulkanologi, geokemi, vulkaniska faror, naturresurser, magmatiska malmfyndigheter)
Steffi Burchardt (magma, naturkatastrofer, vulkanutbrott strukturgeologi, magmakammare, berggrundsgeologi)
Naturresurser och hållbar utveckling
Patrik Rönnbäck (hållbar utveckling, hållbar mat, hållbart fiske, naturturism)
Magdalena Kuchler (hållbar utveckling, bioenergi, skiffergas, globala energisystem)
Lina Mtwana Nordlund (kust och hav, sjögräs, fiske)
Vindkraft
Stefan Ivanell (flöden i vindkraftsparker)
Vulkaner
Valentin Troll (magmatisk petrologi, vulkanologi, geokemi, vulkaniska faror, naturresurser, magmatiska malmfyndigheter)
Steffi Burchardt (magma, naturkatastrofer, vulkanutbrott strukturgeologi, magmakammare, berggrundsgeologi)
Björn Lund (seismologi, vulkaner, naturkatastrofer)
Väder och meteorologi
Cecilia Johansson (väder, väderprognoser, klimatförändringarnas påverkan på strukturen av snö samt vilken effekt det får på djur- och växtliv)
Erik Sahlée (det atmosfäriska gränsskiktet, kustzoner samt sjösystem, processer som styr utbytet av energi och växthusgaser mellan vatten och atmosfären.
Översvämningar och vattenfrågor
Giuliano Di Baldassarre (risker, kriser och katastrofer till följd av samspelet mellan vatten, miljö och samhälle)
Roger Herbert (vattenhantering i samhällsbyggnad, vattenrening)
Johanna Mård (vatten och klimat, med tonvikt på samspelet mellan vatten, människor och ekosystem i samband med miljöförändringar)
Vår tv-serie Planeten jorden
Utbildningsradion har spelat in en tv-serie tillsammans med våra forskare.
Serien Planeten jorden handlar om vår planet och vårt klimat, om jordens tidiga historia, om mineraler, om vulkaner och om hur vårt sätt att leva har påverkat klimatet och förutsättningarna för livet på jorden.
Skolbesök
Vi ordnar studiebesök och ger föreläsningar i en mängd olika ämnen. Vi vänder oss till såväl låg-, mellan och högstadiet som till gymnasieskolor.
Är ni intresserade av jordens och livets utveckling, naturresurser, energi, väder och klimat, naturkatastrofer eller något annat? Titta under våra forskningssidor och se vad som passar din klass allra bäst.
Samverkan på fakultetsnivå
Vetenskapsområdet för teknik och naturvetenskap ordnar olika arrangemang för skolor på lågstadiet, mellanstadiet, högstadiet och gymnasiet, men även för allmänhet, näringsliv och samhälle. Läs mer under TekNat samverkan.