Om Institutionen för geovetenskaper
Vår institution
Vi undersöker de processer som påverkar jordens utveckling och förändring över tid; bergarter, mineral, vulkanism, jordbävningar, erosion, klimatförändringar, havsströmmar, vädermönster och mycket mer. Geovetenskap använder sig av observationer, mätningar, fältarbete och laboratorieundersökningar för att förstå jordens komplexa system.
Institutionen är kunskapsmässigt mycket bred och har skapats genom en sammanslagning av fem tidigare fristående institutioner. Geologiska institutionen, Naturgeografiska institutionen och Paleontologiska institutionen slogs samman 1992. Sex år senare tillkom Meteorologiska institutionen och Institutionen för geofysik. Detta gör att vi idag är en av Europas mest heltäckande geovetenskapliga institutioner och vi bedriver utbildning och forskning både i Uppsala och i Visby.
För information om organisation och medarbetare, se under Kontakt
Se en film om institutionen
Jobba hos oss!
Institutionen för geovetenskaper bedriver utbildning och forskning både i Uppsala och i Visby.
Korta fakta
- 281 anställda, varav 20 är professorer,
- 3700 studenter,
- 87 doktorander inräknat industridoktorander,
- sex forskningsområden,
- 5 kandiddatprogram,
- 1 civilingenjörsprogram,
- 10 utbildningsprogram på avancerad nivå,
- 347 fristående kurser,
- ca 266, 7 miljoner SEK i omsättning,
- över 30 nationaliteter finns representerade på institutionen.
Styrelse och ledningsgrupp
Styrelse
Ordförande och vice ordförande
- Ian Snowball, prefekt
- Sebastian Willman, ställföreträdande prefekt, och biträdande prefekt för utbildning på grund och avancerad nivå
Ledamöter
- Björn Lund, universitetslektor
- Cecilia Johansson, universitetslektor
- Emmanuel Alofe, doktorand
- Graham Budd, professor
- Jorijntje Henderiks, professor
- Karin Högdahl, universitetslektor
- Nicholas Hoad, doktorand
- Veijo Pohjola, professor
- Malin Eivergård, kommunikatör
- Hanna Olsson, studentrepresentant
Suppleanter
- Jaroslaw Majka, universitetslektor
- Stefan Ivanell, professor
- Anna Neubeck, forskare
- Thomas Kalscheuer, universitetslektor
- Linda Lagebro, studievägledare
- Emilia Bergström, studentrepresentant
Mandatperioden för styrelsen sträcker sig från den 1 juli 2022 och tre år framåt.
Ledningsgrupp
- Ian Snowball, prefekt.
- Sebastian Willman, ställföreträdande prefekt, och biträdande prefekt för utbildning på grund och avancerad nivå.
- Frances Deegan, biträdande prefekt för intendentur och lokaler (tjänstledig)
- Erik Sahlée, biträdande prefekt för intendentur och lokaler
- Patrik Armuand, administrativ chef
- Graham Budd, programansvarig för paleobiologi.
- Stefan Ivanell, enhetschef för vindenergi, Campus Gotland.
- Peter Lazor, programansvarig för mineralogi, petrologi och tektonik (MPT).
- Lina Mtwana Nordlund, institutionens representant i samverkansberedningen
- Anna Rutgersson, sektionsdekan
- Jorijntje Henderiks, institutionens representant i forskningsberedningen
- Mikael Höök, föreståndare för CEMUS.
- Giuliano Di Baldassarre, programansvarig för luft-, vatten- och landskapslära (LUVAL).
- Ólafur Gudmundsson, programansvarig för geofysik
- Valentin Troll, programansvarig för naturresurser och hållbar utveckling (NRHU).
- Malin Eivergård, kommunikatör
Excellenta lärare
För att belöna pedagogisk skicklighet har Uppsala universitet infört möjligheten att bli antagen som excellent lärare. En excellent lärare är en lärare som uppnått en högre nivå av pedagogisk skicklighet.
Bedömningen görs av en arbetsgrupp med stöd av två pedagogiskt sakkunniga, varav en från annat lärosäte, varav minst en av dem ska ha sin vetenskapliga kompetens inom ämnesområdet.
Mer information
Läs mer om excellenta lärare vid teknisk-naturvetenskapliga fakulteten
Hedersdoktorer
Regine Hock är professor i geofysik samt glaciolog och har bidragit med modeller för att beräkna hur mycket världens glaciärer smälter av, och prognoser för hur snabbt de kommer att smälta av i framtiden. Med sin unika erfarenhet av massbalansmodeller ledde hon IPCCs arbete med att beskriva statusen för snö och ismassorna i världens högfjällsområden. Hock har under en lång tid varit anknuten till institutionen för geovetenskaper, som forskare och gästlärare och som gästprofessor.
David Harper är professor i paleontologi vid Durham University, UK. Hans forskning är fokuserad på uppkomst och tidig utveckling av djurbaserade ekosystem, deras påverkan och relation till klimat och miljö samt egenskaper såsom biologisk mångfald och biogeografi. Han är känd för sin forskning om den viktiga evolutionära utvecklingsfas som kallas ”Great Ordovician Biodiversification Event”. Harper har haft ett omfattande samarbete med paleontologerna vid institutionen för geovetenskaper och även deltagit i utvärdering av fakultetens masterprogram.
Pär Holmgren är meteorolog och har sedan slutet av 1990-talet engagerat sig i debatten om klimatförändringarna. Han har varit chef chef över SVT:s väderredaktioni SMHI:s insynsråd och var 2010–2012 ledamot i Naturskyddsföreningens riksstyrelse. Han promoverades till filosofie hedersdoktor vid teknisk-naturvetenskapliga fakulteten vid Uppsala universitet 2012 där han återkommande har gästföreläst.
Dianne Edwards, professor vid Cardiff University, Wales och tidigare president för Linnean Society i London, är en världsledande paleobotaniker och expert på landväxternas tidigaste utveckling. Hon har genom sina detaljerade studier av unikt välbevarade växtfossil från silur och devon givit oss viktiga insikter i hur de tidigaste sporväxterna fungerade och därmed kastat nytt ljus över de evolutionära processer som ägde rum under den viktiga tidsperiod då livet först koloniserade landytan. Genom sina studier har hon kunnat visa att den biologiska mångfalden var betydligt större under silur och tidig devontid än man tidigare trott. Edwards arbetar fortlöpande med svenska paleobotaniska projekt och har besökt Uppsala universitet flera gånger, bland annat som Celsius-Linne föreläsare.
Karen Hanghøj är en dansk geolog med expertis inom hållbar förvaltning av naturliga mineralresurser. År 2019 utsågs hon till direktör för British Geological Survey. Hon var den första kvinnan i denna roll sedan undersökningen grundades 1835. Hanghøj har publicerat forskningsrapporter om Östgrönlands geologi, Skaergaard-intrusionen och jordskorpans geokemi. År 2023 var Hanghøj medredaktör för en specialpublikation från Geological Society, The Green Stone Age: Exploration and Exploitation of Minerals for Green Technologies.
Läs mer om hedersdoktorer vid Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten.
Forskning som lever vidare
Anders Celsius
Anders Celsius är idag mest känd för Celsiusskalan, den hundragradiga termometerskalan.
Finn Malmgren
Finn Malmgren var en äventyrare, upptäckare, polarforskare och meteorolog vid meteorologiska institutionen i Uppsala.
Axel Hamberg
Axel Hamberg var professor i i geografi vid Uppsala universitet och har för eftervärlden mest förknippats med sitt livslånga utforskande av Sarek.