Övriga fysiologiska undersökningar

Handgreppsstyrka

Hur? För att mäta greppstyrkan kan man använda sig av en handgreppdynamometer.

Varför? Styrka kan definieras som den maximala kraft som en muskel eller muskelgrupp
kan generera vid en specifik hastighet. Hangreppsstyrkan ger ett indirekt mått på
muskelstyrkan och muskelfunktion.

Kern handdynamometer®

Aktigrafisk sömnregistrering

Hur? En aktigraf mäter rörelse och vanligtvis också ljusförhållanden och när den används är
det vanligtvis för att kontrollera hur en person sover och är i övrigt aktiv under några dygn
eller under en längre tid.

Varför? Fördelen med att använda en aktigraf är att man får en helhetsbild av testpersonens
dygnsrytm då de mer avancerade apparaterna för diagnostik (polysomnografi) endast används under natten. Detta gör att man får en bra uppfattning om hur testpersonen lever.
Vid sömn registreras skillnader i sömnschema (mängd och kvalitet), vakenhetsmönster samt ljusintensitet.

Hjärtfrekvensvariabilitet (HRV)

Hur? Hjärtfrekvensvariabilitet beskriver hur tiden mellan hjärtslagen varierar, vilket speglar balansen i det autonoma nervsystemet. Som generell regel är ett högt HRV positivt och förknippat med hälsa.

Varför? Flera faktorer påverkar HRV, till exempel ålder, kön, stress, träningsgrad och sömn. Det finns studier som visat samband mellan sömnbrist och lägre HRV, samt omvänt mellan konditionsträning och ökat HRV.

Transkutan vagusnervstimulering (tVNS)

Hur? Transkutan vagusnervstimulering (tVNS) är en icke invasiv metod där en sensor placeras vid ex örat (tragus) o ger en elektrisk stimulering av vagusnerven som styr flera funktioner i kroppen.

Varför? Stimuleringen aktiverar det parasympatiska nervsystemet vilket motverkar obalans i nervsystemet som ofta är kopplat till stress. Detta hjälper till att dämpa stressresponsen och främja kroppens avslappningsläge. Vid EML har vi studerat bla hälsa, mående, sömn och ätbeteende med tVNS.

Undersökning av energiintag med kostdagbok

Hur? Om en analys av din totala energiomsättningen och energibalans ska ske fylls även en kostdagbok i parallellt med aktivitetsregistrering. Kostdagboken ger information om hur mycket energi som du får i dig, vilka energigivarna är, när du äter, och hur ofta.

Varför? Energiintaget ställs mot din fysiska aktivitet och därmed kan man räkna ut om du befinner dig i energibalans, det vill säga om du får i dig lika mycket energi som din kropp gör av med.

Oralt glukostoleranstest (OGTT)

Hur? En venkateter sätts i ett ytligt blodkärl i ditt armveck. Därefter kommer blod att tappas från katetern före du dricker en sockerlösning och även 30, 60, 90, 120, 150 och 180 minuter efter intaget. Samtidigt görs flera korta mätningar av ditt substratutnyttjande och din energiomsättning då du får ligga med en plastkupa över huvudet (se indirekt respiratorisk kalorimetri).

Varför? För att undersöka din kropps förmåga att normalisera blodsockernivån och omsätta kolhydrater, fett och energi.