Sinologi

Inom ämnet sinologi (kinesiska) bedrivs forskning om litteratur och språk.

Kinesiska språket och litteraturen som forskningsämne kallas sinologi. Det skapades som en filologisk disciplin men har sedermera utvidgats till att omfatta humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning relaterad till Kina. Under de senaste decennierna har ämnet kommit att påverkas av områdesstudier, Kinastudier, men det som är karaktäristiskt för sinologi är att forskningen inom ämnet till stor del är baserad på kinesiskspråkigt material.

Vid institutionen bedrivs forskning inom följande områden av sinologin: äldre och modern kinesisk litteratur, litteraturteori och litteraturhistorieskrivning, samt kinesisk litteratur i en global kontext, kinesiska medier, bilden av Kina i Sverige på 1700-talet och tryckfriheten, Kinas etniska minoriteter och minoritetsspråk, gränsöverskridande etniska grupper, historisk sociolingvistik, ämnesdidaktik för kinesiska, kinesisk grammatik, genusfrågor och migrantarbetare. Vid Institutionen för lingvistik och filologi vid Uppsala universitet ges även forskarutbildning i sinologi med litteraturvetenskaplig och språkvetenskaplig inriktning. Kortfattad beskrivning av huvudsakliga forskningsinriktningar inom ämnet och forskningen inom dessa:

Litteraturvetenskaplig inriktning

Kinesisk litteratur och litteraturhistorieskrivning i en global kontext. Främst forskning inom de tvärvetenskapliga projekten Literature and literary history in global contexts och Cosmopolitan and vernacular dynamics in world literatures.

Klassisk kinesisk poesi. Främst om kvinnliga poeter under Songdynastin (960-1279), Mingdynastin (1368-1644) och Qingdynastin (1644-1911).

Litteraturteori, genre- och stilteori i Kina i äldre och modern tid. Synen på litteraturen, genrer och stilar i Kina i äldre och modern tid i antologier, litteratur- och genreteorier.

Modern kinesisk fiktion. Den moderna fiktionens utveckling i Kina från slutet av 1800-talet t.o.m. först halvan av 1900-talet: synen på fiktionen som genre, utvecklingen av det moderna, vernakulära språket i romaner och noveller under inflytande av andra språk och litteraturer.

Samhällsvetenskaplig inriktning

Bilden av Kina i Sverige och tryckfriheten. Om hur bilden av Kina i Sverige under 1700-talet påverkade debatten om den svenska tryckfrihetsförordningen 1766.

Genus- och arbetsmarknadsfrågor. Olika aspekter av kinesiska kvinnors socioekonomiska situation på den kinesiska arbetsmarknaden. Migrantarbetares situation. Kinesiska icke-statliga organisationers arbete för migrantarbetare.

Kinesiska medier. Främst televisionen och nationella högtider, stora galor och event som produceras av statliga medier.

Språkvetenskaplig inriktning

Kinas etniska minoriteter och minoritetsspråk, främst miao, mongoliska, tibetanska och uiguriska. Särskilt fokus ligger på hur den skiftande kinesiska minoritetsspråkspolitiken efter 1949 har påverkat de olika etniska minoritetsspråkens utveckling. Ett annat område är frågor rörande historisk sociolingvistik längs Sidenvägen, i synnerhet i Tarim-bäckenet (i nuvarande autonoma regionen Xinjiang i nordvästra Kina).

Kinesiska grammatiska konstruktioner, särskilt talspråkliga, med subtila och specifika semantiska och pragmatiska egenskaper. Användning av stora korpusar för datainsamling och genomförande av analyser med ett jämförande perspektiv.

Lånord i kinesiska, under olika tidsepoker från äldsta tid till samtiden, samt hur dessa lånord och översättningsverksamhet från andra språk har bidragit till det moderna kinesiska språkets tillkomst.

Ämnesdidaktisk inriktning

Svenskars inlärningsprocess av L2-kinesiska, särskilt perception och produktion av kinesiska toner samt andra fonetiska särdrag som tonsandhi och prosodi. Därtill inlärning av grammatiska konstruktioner baserat på longitudinella korpusar.

Ämnesdidaktik, hur moderna teknologier, metoder och strategier används och utvecklas för att förbättra undervisningen av kinesiska i svenska och nordiska sammanhang. Skapande av skräddarsydda läromedel för svenska studenter i kinesiska.

Medlemmar i gruppen

 

Joakim Enwall, professor
Shu Li, PhD student
Helena Löthman, junior lecturer
Lenar Rydholm, professor
Xinzheng Wan, senior lecturer

Kontakt

  • info@lingfil.uu.se

FÖLJ UPPSALA UNIVERSITET PÅ

facebook
instagram
twitter
youtube
linkedin